onsdag 25 juni 2014

Blogg 52 
Inför andra söndagen efter Trefaldighet

Jag usle mask och vandringsman
på tunga levnadsvägen,
jag söka vill mitt rätta land
i bön och möda trägen...

Vi sjöng så, vi som levde förr i världen, i den gamla psalmboken (nr 273:4).
Hur reagerar du på den psalmen? Blir du uppmuntrad? Eller känns den tung, jobbig, tröttsam? Påminns du om din egen självbild – usel mask, smutsig, tråkig, besvärlig för dig själv och andra?
Men låt ej modet falla. Tre personer skyndar nu emot dig med tröst.

TRÖSTARE nr 1 är Sefanja, den gamle profeten. Han talar om att vi inte behöver låta modet falla ty Herren, din Gud bor i dig, en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel (Sef 3:16-17, Bibel 1917). Läs det ordet sju gånger. Då blir du glädjechockad: Herren är glad över dig! Och i dig! Vad viktigt att få hitta närkontakt med Herren, din Gud. Han längtar efter att få umgås förtroligt med dig (Psaltaren 25:14 Fb).

TRÖSTARE nr 2 är BRITT G. HALLQVIST, den skickliga ordkonstnären. En dag, när hon skulle ut och fiska, tog hon bort masken ur denna vers och satte dit ordet pilgrim.
Jag är en pilgrim som ibland
blir trött på levnadsvägen.
Dock vill jag söka livets land,
i bön och möda trägen. (Sv Ps 546:4).

Receptet på att hitta trösten är: Gå med i pilgrimsrörelsen. Bryt upp från ljugarbänken, där du kurar över din uselhet och lurar både dig själv och andra. Börja vandra. Du vandrar genom de fagra riken på jorden, du gnolar med i paradissången, du stannar till på den smala vägen, skogsstigen, där du andas ut din smärta och andas in friskheten från både blommor och bibelord.
Du upptäcker skapelsens skönhet och genialitet. Du får en ny masksyn! Alla maskar är inte usla och alla människor är inte hopplösa. Masken är en duktig jordbruksarbetare som luckrar upp jorden. Och är mycket flitig. Maskar maskar inte! Sådana maskar behövs i kyrkan idag för att ”i bön och möda trägen” luckra upp den stelfrusna kyrkjorden. Masken behövs. Precis som den smutsiga rottråden behövs, den som i kyrkans underjordiska verksamhet förmedlar vatten liv och grönska åt hela KYRKTRÄDET (se Jeremia 17:7-8).

TRÖSTARE nr 3 är Herren själv, Höga Visans brudgum. Han ger dig en ny självbild, då du lyssnar in hans kärleksviskningar. Han säger: Stå upp min älskade, min sköna och kom hitut. Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, ty din röst är så ljuv och ditt ansikte är så vackert (Höga visan 2:13b-14, Bibel 1917). Läs det ordet sju gånger. Då får du en ny glädjechock: Han lockar dig ut ur ditt egogömställe. Du blir sedd. Han säger att han tycker om dig och att han tycker du är vacker! Hör vad han säger: min älskade, min sköna! Vad viktigt för dig att få hitta närkontakt med Herren, din Gud.

Med denna söndag – andra efter Trefaldighet – kallar Jesus oss att följa honom. Vi får vandra med Jesus, se vad han gör med oss och med människor han möter. Precis som HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS inte bara är till för de snälla barnen, så ser vi hur Jesus letar rätt på dåligt folk, de som låser till om sig. Han ropar på dem som han ropade på den första människan: Var är du, du som gömmer dig i ditt eget lilla paradis? Han vill hitta närkontakt med dig!
Jesus letar rätt på ”usla maskar”, som krälar i smutsen. Han räcker ut handen och lyfter dem upp.
Där Jesus går fram får vi se märkliga förvandlingsunder. Hårdhjärtade blir ömhjärtade, snåla blir frikostiga, högfärdiga blir ödmjuka, ledsna sjunger lovsånger.
LÄS den gammaltestamentliga texten från Domarboken 6:7-16. Där letar Herren rätt på Gideon. Han har en dålig självbild. Jag den ringaste, den yngste, den odugligaste, hur skulle jag kunna... Gud utväljer inte alltid de skickligaste. Men dem han utväljer gör han skickliga. Gideon lydde och har i vår tid inspirerat många gideoniter.
LÄS episteln från 1 Korinthierbrevet 1:26-31. Herren letar rätt på svaga, föraktade, de ringaste och får dem att räta på ryggen, lyfta blicken och bli stolta.
LÄS dagens evangelium från Markus 2:13-17. Jesus fick se Levi står det. Alla anser att han är en usel man. Han är en ”tullare”, som lurar folk på pengar. Han är ”qvisling”, som går ockupationsmaktens ärenden. Sunt folk undviker sånt folk. Men Jesus äter lunch både med Levi och hans kollegor. Det blev häftiga reaktioner! Oerhört! Man äter inte med dåligt folk. Men Jesus gör det. Han var syndares vän. Men inte Syndens vän. Han ser att han av en usel Levi kan göra en apostel. Levi heter också Matteus. Han får skriva ned vad Jesus gjort och sagt i Matteus evangelium. Om Jesus inte tagit hand om honom, hade vi t ex inte fått höra bergspredikans budskap: ”Ni som tycker att ni ingenting är, ni fattiga, små, enkla, just ni som säger: jag kan inte... jag duger inte... jag klarar inte, just NI ÄR JORDENS SALT, NI ÄR VÄRLDENS LJUS... (citat från boken De himmelrika, sid 32 och 36).

Jesus ser människorna. Och Johannes skriver om vad vi ser, när vi ser Jesus; då han ser på oss: Vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern och han var full av nåd och sanning. Jesus ser på människor först med NÅDENS ÖGA. Det ögat berättar om oerhörd kärlek och ömhet. Sedan ser Han på dem med SANNINGENS ÖGA. Han säger ett sanningens ord som kanske inte alltid är så roligt att höra. Men o, vad befriande! Äntligen någon som vågar...
LÄS sångpostillans predikan på denna söndag. Där berättas mer om Jesu ögon. Han ser Levi. Han ser Simon. Han ser Johannes. Han ser folkskarorna. Just nu ser han dig! Han ser på dig med sina möjligheter. Och du kan höra hur han säger till dig: Följ mig!

Jesus fick se Levi, Alfaios son, sitta utanför tullhuset...
Levi hörde till SITTARFOLKET. Men Jesu elektriska ord FÖLJ MIG gav honom ”apostlahästar”, och han och de andra lärjungarna blev VANDRINGSFOLKET. De fick vandra med Jesus i tre år. Jesus startade inte med att kräva att de skulle acceptera ”ett trospaket” - ni får följa mig om ni tror att jag kan gå på vatten, bota sjuka och att jag är Guds Son....
De får umgås med Jesus, höra vad han säger och se vad han gör. De får erfarenhet av hur Jesus ser på dem både med nådens öga och med sanningens öga. Efter tre år kan de säga:
Du är Messias, den levande Gudens Son (Matt 16:16).
Min Herre och min Gud! (Joh 20:28).
Vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern (Joh 1:14).
Nu får vi, den yttersta tidens kristna, gå med den första tidens kristna. Tillsammans är vi vandringsfolket. Vi följer honom som är vägen, sanningen och livet. Vi är VÄGENS FOLK. Det betyder: Vi är inte framme, inte färdigfrälsta. Men vi är på väg, det finns mer att se, mer att upptäcka, mer att erfara...

Med uppmuntrande tillrop från
Bengt Pleijel 87+
som tycker att det är saligt att få vandra och som nu sjunger för er en sång:

Jag är en pilgrim som ibland
blir trött på levnadsvägen.
Dock vill jag söka livets land,
i bön och möda trägen (sv Ps 546:4).

FÄRDKOST PÅ VÄGEN:
  1. SÅNGPOSTILLAN, årg 3 Andra söndagen efter trefaldighet, sid 292. Eller tryck här
  2. DE HIMMELRIKA, en vandring genom Jesu Bergspredikan, tryck här
  3. I MIN FADERS BLOMSTERGÅRD, en berättelse från nutid, hur Jesu ord funkar. Tryck gaudete



tisdag 17 juni 2014

Denna blogg vill locka dig att andas in doften från TRE HELGBLOMMOR.


BLOMMA 1: FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER HELIGA TREFALDIGHET.
Denna söndag utgår i år. Att det blir lite rörigt med vissa söndagar beror, som ni vet, på vad GUBBEN I MÅNEN hade för sig i dagarna omkring vårdagjämningen. Men du som läser denna blogg får nu ett specialerbjudande att andas in denna söndags blomdoft.
Temat är VÅRT DOP. Det doftar nyfödelse, nystart, friska möjligheter...
I dagens evangelium (Matteus 3:17-12), får vi möta den kärve Johannes Döparen, klädd i stickig kamelhårsmantel och lädergördel. När han ser att vi kommer, bjuder han oss först på en ökendelikatess: Gräshoppor och vildhonung. Sedan sitter han tyst en lång stund. Vi ser hur det brinner en eld i hans blick och vi hör hur det skälver till i hans röst. Han berättar att han ser vad som ska hända med oss när Messias kommer. Jesus ska ta itu med vårt hyckleri och vår ytlighet. Han ska ha en ”plejel” i sin hand (se Sångpostillan) som slår mot agnarna, det ytliga, hycklerikläderna och kasta allt sådant skräp i en eld som aldrig slocknar.
Upptäcker du hur fantastiskt underbart detta budskap är? Det är synden som kastas i elden. Inte du! Har vi bekänt vår synd och gett den till Jesus kastar han den i elden. Gå inte sedan och rota i askan efter det gamla syndaskräpet. Då kan du få brännskador.
Men med förlåtna syndare skall han sedan göra något underbart. Han låter Anden tända kärlekens eld i oss och vår församling (Sv Ps 161). Vi får lämna bakom oss den tröttsamma ”lagomiskheten” och vi blir brinnande i anden, hänförda, djupglada. Detta händer, när vi upptäcker dopets hemligheter. Den som skrivit Sångpostillans predikan påstår att ”det roligaste den helige Ande tycker om att göra, är att leda oss in på upptäcktsfärd i det heliga dopet. Får han det, kan vi räta på våra ryggar, och hitta nystart och friska möjligheter i våra liv”.

Vi kan påminnas om dopet på många sätt. Får jag berätta vad som hände mig för några dar sedan? Jag satt och cyklade i köket. Det är lite tråkigt att cykla, så jag sätter på TV:n för att bilda mig. Reportern berättar att i Kina kan man få göra en rymdfärd, och få ta en sväng runt månen. Det kostar bara några miljoner. Jag som gärna har lite högtflygande planer, tänkte att detta var väl något för mig. Men hur skall jag ha råd med det? Pensionen räcker inte.
Då var det något inom mig som påminde om dopet. Jag såg Fadern som sträckte ned sina två händer, Sonen och den helige Ande. ”Kom till mig om du vill göra en himmelsfärd”, sa en röst. Resan är gratis. Av nåd! Kryp in i min famn – I KRISTUS. Är ni döpta in i Kristus... är ni också arvtagare (Gal 3:26-29).
”Men det är bara på ett villkor”, sa en röst: ”du får inte ta med dig något bagage”. Därför fick jag lämna ifrån mig både skräp och skryt, synder och souvenirer.
”Men”, sa jag, ”kan jag inte åtminstone få ta med mig en liten Sångpostilla?”
”Kork!” sa rösten ...

BLOMMA 2: MIDSOMMARDAGEN.
Denna dag placerar oss i vår Faders blomstergård. Med många dofter!
När jag läser evangeliet på denna dag - Markus 6:30-44 - börjar jag trona på minnen från Åh-stora dar. Där fanns både öde trakt, hänförda lärjungar, närkontakt med Jesus, stora skaror och brödunder.
EN ÖDE TRAKT – ja, det hade vi på den gamla fotbollsplanen. Där reste vi Midsommarstången. Där lekte vi och sjöng och dansade. ”Sju vackra pojkar i en ring” och ”små konfirmanderna, små konfirmanderna är lustiga att se. Ej öron, ej öron men munnar hava de. Bla, bla, bla ... ”
HÄNFÖRDA LÄRJUNGAR fanns då och finns nu, duktiga, smarta, roliga. Och ofta så trötta... De kommer till Jesus och berättar om allt vad de gjort. Jesus lyssnar först. Sedan gör han som vanligt något ovanligt. Han säger: Följ med mig bort till en öde trakt så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.
De får inte göra det som de brukar göra: Klättra i sammanträdet! De får personlig kontakt med Jesus. Jesus ser dem med sina möjligheter.
Vad ser Jesus i dig? Ett ensamt frö som kan växa upp till ett busfrö? Eller vara ett frö som han kan göra något av? Du underliga, underbara människa kan tillsammans med andra bli....
BRÖDUNDER – ja, Markus berättar om det. Fem tusen familjer blir mätta.
Brödunder blir det då frön har såtts, slagit rot, börjat växa. Vi behöver ”den gudomliga pausen” där vi blir stilla och får andas in både blommor och bibelord. Ty ett bibelord börjar ju som ett litet frö. Men får det slå rot, växer det, doftar och ger frukt. Vi behöver tränas att bli miljömänniskor som inte bara sysslar med koldioxid och sophantering utan också ser människoblomman i vår närhet. När den får växa och bli rotfast och trofast, ja, då brister själen ut i lovsångsljud: O store Gud....
MILJÖGRUPP.
Fröna blir till mjöl och mjölet bakas samman till ett bröd. När vi på Åh, började med att låta årets konfirmander bli faddrar för nästa år, kallade vi dem först för Miljögrupp. (det var år 1972). De skulle tränas att se och ta hand om varandra. En av dem som var med i denna första miljögrupp kom för en tid ut sedan ut med boken I MIN FADERS BLOMSTERGÅRD. Där berättas om vad som hände genom en person på Åh. Hon älskade både blommor och bibelord, och detta hjälpte både henne själv och andra att räta på sig och blomma ut...
Under de år som Åh fått vara till, har stora skaror hittat dit och fått hjälp att hitta grönområdet, växtplatser, skönheten, lekfullheten och glädjen. Blommor och bibelord fick många, som kände sig vissna, att både växa och blomma ut.

SNÄLLA STIFTSFULLMÄKTIGE!
Vi behöver Åh!
Vi behöver få hjälp med att i denna bullriga och bråkiga värld hitta stillhetens oas.
Vi behöver få hjälp att bli rotfasta och trofasta.
Vi behöver få hjälp med att genom både blommor och bibelord bli miljömedvetna.
Vi gamla och unga behöver få hjälp att få brista ut i lovsångsljud: O store Gud....
Tänk efter sju gånger innan ni fattar beslut om Åhs framtid.
Med hälsningar från en Åh-vän, som inte vill bli er ovän.

BLOMMA 3: JOHANNES DÖPARENS DAG
Vi får träffa Johannes pappa, pastor Sakarias. Lukas berättar i början av sin bok, om att han får ett märkligt möte med en ängel i Jerusalems tempel. Ängeln talar om för honom att hans hustru Elisabet skulle föda en son. Nu är Elisabet gammal, och gumfödelse tror inte prästen Sakarias på. Eftersom han inte tror,  får han vara stum. Det ser ut som ett straff men är egentligen en välsignelse. Han kan inte prata dumheter eller sprida villfarelser. Mannen får tiga i församlingen! Han får stanna till, begrunda, mogna. I nio månader!
Men sedan sonen fötts får han tala. Vår text börjar: Johannes far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade... (Luk 1:67 Fb). Sakarias får nu hålla en predikan som tröstar, lär, förmanar och varna även oss. Den som ber tidegärden får lyssna till hans predikan i varje morgonbön.
Läs den, begrunda den, häpna över vad Gud vill göra med oss idag. Om du inte förstår, ta kontakt med hjälparen, den helige Ande.... En doft av himmel, salighet, glädje, tröst...

Recept för somriga dagar:
  1. Predikan på första söndagen efter Trefaldighet (Matteus 3:11-12) finns i Sångpostillan årg 3 på sid 286 eller på bibelskolan.com Tryck här, så hamnar du där.
  2. Midsommardagens predikan (Markus 6:30-44) finns i Sångpostillan årg 3 på sid 497 eller på bibelskolan.com Tryck här, så hamnar du där.
  3. Predikan på Johannes Döparens dag (Luk 1 67-80) finns i Sångpostillan årg 3 på sid 504 Ieller på bibelskolan.com Tryck här, så hamnar du där.
  4. Boken I MIN FADERS BLOMSTERGÅRD, av Anne-Mette Pleijel Johnsson, finns på GAudete förlag gaudete eller telefon 042 - 37 48 10

Varma hälsningar med sommardoft

Bengt Pleijel 87+

torsdag 12 juni 2014

Blogg 50 - Inför heliga Trefaldighets dag

Vi lämnar nu bakom oss kyrkoårets festrika del med Jul, Påsk och Pingst,
där vi fick sjunga med änglar och herdar om Guds kärlek i nattens timmar,
där vi fick gråta med marior och petrusar vid kors och grav,
där vi fick ropa ”Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden”,
där vi fick komma på härligt pingstmöte och förkunna Guds väldiga gärningar.

Nu går vi in i Trefaldighetstiden.
Trefaldighet heter på latin trinitatis - det betyder enhet i tre.
Tre i en och en i tre! Vem begriper det? Är det en gud eller är det tre gudar vi tror på?
Om du grubblar över detta är du inte ensam om det. Man har försökt göra detta obegripliga begripligt, genom att tala om triangeln: Precis som triangeln har tre sidor har Gud tre sidor. Man talar om H20: Precis som H20 kan vara både vatten, is och dimma har Gud tre egenskaper.
Men dessa bilder löser bara geometriska och kemiska problem. Men de löser inte vårt problem: Finns det någon i universum som bryr sig om mig? Finns det en mening? Är jag sedd och älskad?

Vi kan aldrig på mänskligt språk helt uttrycka vad Gud är. Vårt språk är för fattigt och vår hjärna är för liten och Gud är för stor... Guds treenighet är ett mysterium – en hemlighet. Vi kan aldrig fatta det helt. Också kung David fattade att han inte fattade. Han satt och spelade på sin harpa och sjöng du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. (Psalt 139:5, Bibel 1917). Sedan han slutat sjunga stannade han till i förundrad: en sådan kunskap var mig alltför underbar, den är mig för hög, jag kan inte begripa den (v 6).
Alltså: Det vi begriper är att vi inte begriper så mycket.
Men en dag då jag satt och hade det tråkigt och såg dum ut därför att jag inte begrep, hände det något. På ”hjärnkontoret” sa det plötsligt KLICK... AHA...! HalleluJA!!!
Det blixtrar till i ordet BEGRIPA. Det består av två ord: BE och GRIPA.
Jag börjar be. Jag talar med min himmelske Fader om detta. Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom, berättar David för oss (Psalt. 25:14). Det Fadern då talar med oss om är sitt förbund. Han berättar för oss att vi genom döpelseförbundet kommer i förbindelse med honom. Och Han med oss!
Och när jag då börjar BE anar jag hur hans två händer börjar GRIPA tag i mig. Fadern har ju två händer. Det talade ju redan Mose om. En tillflykt är han urtidens Gud och här nere råder hans eviga armar (5 Mos 3:27 Fb). Urtidens Gud är ju också nutidens Gud. Med sina två arbetshänder – Sonen och den helige Ande, griper han tag i oss, drar oss upp ur djupen och lyfter oss in i sin fadersfamn. Där hör vi pulsslagen från hans faderhjärta: FÖR DIG! FÖR DIG! Vi förstår att Gud aldrig ger någon lära för att plåga våra hjärnor. Han ger dem för att trösta våra hjärtan. Han vill tala till oss från hjärta till hjärta.

Två händer som tar tag i mig – det sker i dopet.
Två händer som tar tag i mig – det är den himmelska kramen, som Jesaja antyder i Jesaja 41, vers 10 och 13 (se utläggning i dagens Sångpostilla).
Två händer som tar tag i mig – det sker i nattvardens måltid. Vi förlorade, hemmavarande, knepiga, tröttsamma och dumma, får krypa upp i Guds fadersfamn och höra pulsslagen från Guds fadershjärta. FÖR DIG! FÖR DIG. Du är älskad, älskad, älskad...
Två händer som tar tag i mig – det kan också betyda att Fadern bjuder upp till dans. Kyrkofadern Gregorius av Nazianz (300-talet) skriver om det. I Sångpostillans predikan för denna söndag citerar jag kyrkofadern Peter av Bjärka-Säby:

Gud är till sitt väsen gemenskap – en livfull, lekfull, längtansfull dans mellan Fadern och Sonen och Anden som pågår i evigheters evighet. I denna sprudlande dans, där Sonen, född av Fadern, sänder Anden som utgår från Fadern, frambringas Skapelsen i en hisnande kosmisk piruett och kröns med att Gud i ett anfall av hänförelse avbildar sig själv i sitt yppersta konstverk, Människan. Och som om detta inte var nog – Människan bjuds upp till dans. Det är genom att delta i denna dans, i förtroligheten och innerligheten mellan Fader, Son och Ande, som människan blir sig själv.
(Peter Halldorf: Drick djupt av Anden, sid 16)

Har du upptäckt och varit med om DEN HIMMELSKA LEKEN?
Ordspråksboken 8 berättar om Visheten. Visheten finns i urtiden. Visheten berättar att när Gud ”lade jordens grundvalar, då var jag som ett barn hos honom. Jag var hans glädje dag efter dag och lekte ständigt inför honom (8:29-31 Bibel 2000). Paulus skriver i 1 Kor 1:30 att Jesus är vår vishet.
Kan du tänka dig Jesus som ett barn som leker inför sin Fader i himlen? Kan du det, kan du också förstå varför Jesus så ofta talar om att vi ska vända om och bli som barn. Han vill att det skall bli såsom i himlen på jorden.
Detta kan vi få vara med i varje gudstjänst. Vi börjar med att vid den trånga porten lägga ned stöddighet och syndighet. Medaljsäckar och sopsäckar fastnar med oss i porten, om vi vill ta med dem. Vi lägger av allt sådant i syndabekännelsen, och kan fortsätta in i gudstjänsten som Guds befriade barn. Vi lyssnar till FAR och vi hittar varandra. Vi lovsjunger, tillber, häpnar, dansar, leker...
Den himmelska leken heter KÄR LEK!

Så kan det bli om Guds helige Ande får ta över och leda vår gudstjänst.
Och från gudstjänsten kallar han oss ut i en värld där stora risker väntar (Sv Ps 288:1). Vi sändes ut som missionärer. Denna söndag har också namnet MISSIONSDAGEN. Vårt dops Gud – Fadern, Sonen och den helige Ande drar oss in i Guds kärleks rörelse ut mot den värld som Han älskar så intensivt.
Tag emot lite himmelsk leksmitta! Och harkla dig och sjung:

Se, jag vill bära ditt budskap, Herre, av hjärtat sjunga ditt lov och pris.
Med glädje vill jag ditt ord förkunna som gör den svage vis.
Gud, låt ditt ord i mitt liv få råda att andra där din kärlek kan se.
Ja, låt ditt ord i mitt liv få råda, då kan din vilja ske.
(Sv Ps 89:1).

Sångpostillans predikan på Heliga Trefaldighets dag hittar du i boken Sångpostillan årg 3 på sid 279 eller på bibelskolan.com om du trycker här.

Med lekfull Kär lek

Bengt Pleijel 87+




tisdag 3 juni 2014

Inför Pingstdagen

Ande av ljus och liv, åter en pingstvind giv, väckelse ny.

Vi sjunger så i Sv Ps 19:3
Vad händer om detta händer med oss?

I Johannesevangeliet finns nedtecknat ett mycket intressant nattsamtal som Jesus hade med en dåtida kändis, en som alla lyssnade till. Han var professor, riksdagsman, satt ofta i TV-soffan och gav kloka råd. Ja, ni vet väl vem? Nikodemos hette han. Samtalet vände upp och ned på geniet. ”Då var det som ljus i natten bröt in, Guds mäktiga ord ifrån himlen” (Sv Ps 175:2). Nikodemos som annars hade svar på det mesta, blev förvånad, förstummad. Då säger Jesus:

Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt.
Vinden blåser var den vill, du hör dess sus,
men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far.
Så är det med var och en som är född av Anden. (Joh 3:8).

Nu är det vi som sitter där med Jesus. Han berättar för oss vad som händer när pingstvinden blåser in i våra liv. Det finns en likhet mellan Anden och vinden. Grekiskan har samma ord för dem. Det finns också en likhet mellan Anden och den som drabbats av Anden och hittat och tagit emot ”det liv som blev tänt i kristtrognas bröst” (Sv Ps 258:1).

VINDEN BLÅSER ...
Så gör vinden. Så gör Anden.
Och så är det med den som drabbats av Anden. Den helige Ande som blåst in liv i oss har satt oss i rörelse. Vi blir inte längre sådana som ”sitter och tittar på varandras nackar-folket”. Vi är vandrings folket. Precis som de första kristna kallar vi oss för ”vägens folk”. Vi går tillsammans efter honom som själv kallar sig VÄGEN (Joh. 14:6). Vi är inte framme. Vi inte är ”färdigfrälsta”. ”I am a christian, but be patient, I am under construction”, (=Jag är en kristen, men ha tålamod, för jag är inte färdig än). Vi är på väg. Det finns mer att upptäcka, mer att få, fler överraskningar som ligger och väntar på oss. Ställ dig inte i lä när pingstvinden börjar blåsa. ”Den som missar en mässa, missar en massa”.
Nu finns det andra vindar än Andens pingstvind. Paulus talar om ”bedrägliga påfund”, som är som vindar som virvlar runt med oss som lekbollar (Ef 4:14). Bli vaksam så du inte råkar ut för en väldig blåsning...
Säg NO till den ONde. Say YES till JESus, Jag går med Jesus var jag går. Han vandrar vid min sida” (Sv Ps 619:2).

...VART DEN VILL
Så är det med vinden. Varken du eller SMHI kan kontrollera den. Vinden blåser vart den vill. Så är det med Anden. Vi kan inte bestämma över Anden eller låsa in den i ett samfund. Anden blåser vart den vill.
Men hur är det med oss? Har vi en fri vilja? Ja, det har vi.
Men problemet med den fria viljan är att den är så bunden! Bunden av vad andra tänker och tycker, bunden av rädsla och feghet. Vad ska släkten säga? Vad ska kompisar och partivänner och kyrkfolket säga? Vad händer om jag står upp för åsikter som allmänna opinionen går emot?
Vad händer när det händer att jag ställer mig i pingstvindens korsdrag?
Jag möter Anden. Där Herrens Ande är, där är frihet (2 Kor 3:17). Jag får en ny vilja och håg. Pingstvindens korsdrag drar in mig i korsets kraftfält. Jag möter Jesus som förkunnar frihet för de fångna. Jag får personlig och förtrolig kontakt med den ”Gud, som verkar i er både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske (Fil 4:13).

Fråga 149 i 1878 års katekes:
Huru helgar den helige Ande människan i tron?
Den helige Ande giver människan genom tron liv i Kristus
och gör henne till en ny människa med nytt sinne, 
ny håg och ny kraft att göra Guds vilja.

DU HÖR DESS SUS...
Så är det med vinden. Vinden gör sin närvaro känd. Du hör dess sus.
Och så är det med Anden. När Guds Ande blåser genom en kyrka, ett samfund, kan du förnimma att Guds Ande är å färde. Någonting händer. Människor börjar undra. Vad kan detta betyda (Apg 2:12).
Och så som det är med Anden, så är det med var och en som är född av Anden. Vad har hänt med honom/henne? ”Vad har du sett för att få sånt ljus?” (Sv Ps 154:3).

Du hör dess sus. Men det nya livet med Kristus är fördolt med Kristus i Gud (Kol 3:1). Dess innersta hemligheter kommer ingen åt.
Men detta nya liv visar sig på olika sätt. Någon har genom stillhet och förtröstan blivit stark i Herren (Jes 30:15). Tappat lusten att hävda sig. Slutat med egobullret. Där har kommit in en ny atmosfär. En ny melodi. En glädjeton om Jesus.

...MEN DU VET INTE VARIFRÅN DEN KOMMER...
Så är det med vinden. Och så är det med Anden.
Så är det med den som drabbats av Anden. Ett stort mysterium.
Den gamle Johannes skriver i ett kärleksbrev till oss: Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också. Världen känner oss inte därför att den inte har lärt känna honom (1 Joh 3:1). När Johannes som var så glad över att få vara ett Guds barn skriver detta bör han (enligt mina ovetenskapliga beräkningar) vara 87+. Människor omkring honom fattar inte ett dugg av vad han påstår. Psalm 258:1 säger samma sak.

O liv, som blev tänt i kristtrognas bröst, dig har världen ej känt.
Det ljus som vårt jordiska öga ej tålt, dock lever inom oss, fast skumt och fördolt.
Gud råder, allt skall under honom bli lagt med kärlekens makt.

...ELLER VART DEN FAR
Så är det med vinden. Och så är det med Anden.
Och så är det med den som drabbats av Anden. Hon har fått en ny målsättning för sitt liv. Bort från status. Mista sitt liv för att finna det.  Ut i nöden med bud om nåden. Ned till dem som hungrar och törstar.
Så sluta kånka fram som roddbåtskristen. Då ser du bara bakåt. Hissa seglen. Pingstvinden blåser
Se målet härligt lyser. En framtid full av himmelska överraskningar, glädjelyckor, sång...

RECEPT FÖR FRAMTIDEN
  1. Läs om att den som törstar efter Anden, kan få dricka djupt av Anden, i Pingstdagens predikan i Sångpostillan årg 3 sid 272,  eller på bibelskolan.com , tryck här så hamnar du där. Eller leta rätt på Bengts återvändsgränd, adresslista nr 5. på bibelskolan. Då kommer du till Vattenstämpelns hemlighet, där står mycket om Anden. Och där blir hemligheterna inte längre hemligheter.
  1. Be på nationaldagen den 6 juni, om Andens pingstvind över Sverige.

Böneämnen:

1. TACK
2. FÖRLÅT OSS. 
3. BESKYDDA 
4. ANDENS LEDNING

Ande av ljus och liv, åter en pingstvind giv, väckelse ny ...


Med pingstvänlig hälsning
Bengt Pleijel 87+









Skriva ut