INFÖR ELFTE
SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET.
Temat är TRO OCH
LIV. Vi får i dagens tre texter möta människor som hjälper oss
att få både tron och livet att fungera för oss. Från varje text
får vi en fråga. Först kommer GT-texten från Jesaja 2:12-17.
Jesaja verkar så kärv idag. Han talar om domen. Han ställer oss
inför denna fråga:
TROR DU PÅ EN
DÖMANDE GUD?
Det skall tillsättas
en prästtjänst i en församling. Två sökande kallas till
intervju. Båda får denna fråga: Tror
du på en dömande Gud? Den
förste harklar sig, tappar ansiktsfärgen och säger ungefär detta:
”En
svår fråga ... å ena sidan ... och å andra sidan ... så här
tycker jag ... men man kan inte så noga veta ... Gud är ju kärlek
... vad tycker ni själva?” Han fick tjänsten.
Den andre sa:
Javisst! Det är ett fantastiskt budskap. Jag
tror att Jesus Kristus, korsfäst, död och begraven har uppstått
och nu sitter på Faderns högra sida, DÄRIFRÅN IGENKOMMANDE I
HÄRLIGHET TILL ATT DÖMA LEVANDE OCH DÖDA (nicenska
trosbekännelsen).
Det blev häftiga
reaktioner i kyrkorådet. Vad då ”härlighet”? Talet om dom är
ju förfärligt.
Prästen slängs mer
eller mindre ut. När han kommer hem berättar han för sin hustru
vad som hänt. ”Jag försökte förklara vad jag menade”, sa han.
”Budskapet om domen är ju att Gud räknar med oss. Därför kallar
han oss till räkenskap. Vi har ansvar för hur vi lever. I domen
gör Gud två ting: 1. Han tar itu med förtryckarna. 2. Han tar hand
om de förtryckta. Det är den yttersta rättvisan som skipas. Den
föder fram ett brus av glädje. Och så citerar prästen för sin
fru Psaltaren 98:7-9 (FB 2014)
Havet
skall brusa med allt som fyller det, världen och de som bo i den.
Strömmarna
skall klappa händer och bergen jubla tillsammans inför HERREN,
för
han kommer för att döma jorden. Han skall döma världen med
rättfärdighet och folken med rättvisa.
Ja, käre läsare av
denna blogg, vad säger du själv?
Tror du på en
dömande Gud? Hittar du något söndagsgodis i detta kärva budskap?
Nu kommer fråga 2.
Vi får den från Paulus i dagens epistel från Romarbrevet 3:21-15.
VEM HAR RÄTT av
alla samfund och kyrkor och riktningar, som finns?
Vi tror ju på EN
kyrka. Men varför sätter man alla dessa hög-, låg-, gammal-,
fri-, framför ordet kyrklig? Den frågan ställer ju också ankorna.
Vi simmar ju i samma damm, säger de. Men varför har man byggt upp
så många barriärer? Vi hör hur de andra kacklar, men vi ser
varandra inte, och når inte fram till varandra.
Vem har rätt? Alla
har rätt när de säger att detta är fel. Alla har fel när de
säger att det inte går att vrida rätt.
Paulus startar i
början av Romarbrevet en hälsokontroll. Bibelns röntgenstrålar
genomskådar de fräcka syndarna (Rom 1:29-32), avslöjar de frommas
hårda hjärtan (2:1-5). river av masken för både judar, greker.
Ja, håll i er: Han går till rätta med både högkyrkliga,
lågkyrkliga, gammalkyrkliga, frikyrkliga, papister och kyrkopolitiker, och levererar detta budskap i Rom 3:23: Alla har syndat och
saknar härligheten från Gud!
Vilket kärvt budskap!
När Herren är vår
Herde saknar vi ingenting (Psalt. 23:1). När vi spelar herrar själva
saknar vi allt. Vi ser inte ”härligheten från Gud”, om inte
HERREN får öppna våra ögon. Men genom ett elektriskt ord: MEN
NU!
i Rom 3:21 vänder han eländet. Då stannar vi i häpnad,
förundran, tillbedjan, kärlek. Ty då kan vi med Johannes (Joh 1:14
Fb 2014) och de andra apostlarna berätta:
Vi
såg hans härlighet,
den härlighet, som den Enfödde har från
Fadern.
Och
han var full av nåd och sanning.
Nu kommer nystart
för oss och hela den ekumeniska rörelsen. Lägg märke till det
elektriska ordet: MEN NU! i Rom 3:21. Nu har Gud uppenbarat en
rättfärdighet från Gud genom Jesus. Vi som är fulla av det som är
fult, kan nu bli fulla av nåd och sanning. Av
hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd (Joh
1:16)
Varför försöka
bli perfekt när det är mycket lättare att bli fullkomlig?
Det som tände
Martin Luther var detta elektriska MEN NU! Guds rättfärdighet är
inte ett krav som vi ska prestera, utan en gåva som Gud ger. ”Så
blev för mig detta ställe hos Paulus en porta
paradisi, en
port till paradiset”, skriver Luther. Han står där i förundran
och häpnad: O
vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur
outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar
(Rom
11:33).
Det är mycket
spännande som kan hända i våra liv om vi fattar detta. Om du inte
fattar, be den helige Ande hjälpa dig. Han ställer gärna upp.
Men hur gick det med
ankorna i dammen? Gud tog inte bort barriärerna, han lät bara den
helige Ande låta strömmar av levande vatten fylla dammen. Ankorna
flöt upp ovan barriärerna. De hittade varandra och bildade då en
mångstämmig lovsångskör ...
Nu kommer fråga 3. Vi får den
då vi läser dagens evangelium från Lukas 18:9-14.
Om man slår sig
själv för bröstet, gör man det därför att man tycker bra om sig
själv, eller därför att man tycker illa om sig själv?
Det var
musikgudstjänst en lördagskväll i en kyrka i Bohuslän. Kyrkan var
fullsatt. Man går ju gärna dit om man slipper en präst som pratar
bibliska. Konserten var helt underbar. Vad skickliga de skickliga är!
Men det var dagen före 11 efter Trefaldighet. Körledaren ville
gärna ha helgsmålsavslutning på kvällen. Man kallade in en präst
som inte var från församlingen. Denne hade i sina förberedelser
träffat sina gamla vänner fariséen och publikanen. Prästen
började med att säga att han ville göra en Sifoundersökning. ”Ni
har ofta hört uttrycket ´att slå sig för sitt bröst`. Gör man
det därför att man tycker bra om sig själv, eller därför att man
tycker illa om sig själv?"
Han lät dem
fundera en stund. Sedan blev det röstning. "De som menar att man gör
det därför att man tycker bra om sig själv, räcker upp höger
hand. De andra vänster hand." Och vet ni vad som hände? Alla i
kyrkan lyfter upp en hand! Prästen blev lycklig. Han tänkte: När
vi sjunger psalmen 238: ”Jag lyfter mina händer upp till Guds berg
och hus” är det ingen som gör så som man sjunger . MEN NU sitter
hela församlingen med lyfta händer – en biblisk böneställning, där man låter hela sin själ och sin kropp vara med i bön och
förväntan.
Sedan slog prästen
sig för sitt bröst tre gånger. ”Förlåt att jag lurade er att
lyfta händerna”. Och så berättar han om sina vänner fariseen och
publikanen. Fariseen ”bröstade sig” för han tyckte han var så
bra. Publikanen slog sig för sitt bröst, för han tyckte så illa
om sig själv. Han hade lurat folk på pengar.
Det finns präster
som när de böjer knä vi altaret slår sig för sitt bröst. De
påminner sig själva om att när de går in för att leda
gudstjänsten, ska de göra det medvetna om att de är själva
syndare som behöver mycket av Guds barmhärtighet.
Kan du se hur du
själv kan praktisera budskapet om tro och liv? Slå dig för ditt
bröst innan du slår på andra. Innan du skickar i väg giftiga
ordpilar eller dräpande argument, säg: Gud
var nådig mot mig syndare.
Innan du vill kasta
sten på dumma människor, kasta först sten på ditt eget glashus,
där du sitter instängd i dig själv, syrefattig och dum.
Vet du vad som då
händer? Det kärva budskapet om synd och dom blixtrar till av
himmelskt EL. Du ser ett fantastiskt budskap i ordet kärv. Titta en
stund på de fyra bokstäverna: K Ä R V.
Först kommer tre
bokstäver: K Ä R. Domen är en kärlekshandling. Alla
som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver
och vänd om (Joh
Upp 3:19).
Den fjärde
bokstaven är V.
Sir Winston gjorde
V-tecknet. Innan victory vanns var där blod, svett och tårar. Jesus
gjorde med sitt liv V-tecknet. Han lämnar sin tron av kristall. Han
tog inte det gudomliga sig till en krona
(Sv Ps 38:1). Han stiger
ned i vår skuld och vårt lidandes djup,
för att leta rätt på oss (Sv Ps 62:2). Han
går in i din sorg och längtan ... han går in i din nöd och
smärta. Han älskade dig över allt
(Sv Ps 358).
Lasse Johansson
Lucidor skrev år 1685 psalmen 620. I vers 6 står det: Domen
fruktar jag väl stort, eftersom jag illa gjort, men den trösten jag
ej glömmer att min broder Jesus dömer.
Det händer något
när Jesus vänder elände genom sitt elektriska MEN NU!
Därför
skall alla sargade, döende, alla de dömda
säga
med alla heliga, saliga:
JESUS
ÄR HERRE
Sv Ps 38:4
i gemensam och häpen
sångarglädje
Bengt
Pleijel 88+
som gärna följer
med dig då du vill träffa de intressanta personerna Fariseen och
Publikanen i boken Sångpostillan sid 351. I datorn tryck här
Är du en lycklig
ägare av min bok ATT ÄLSKA SVERIGE TILLBAKA TILL GUD som vandrar
igenom Paulus brev till svenskarna (med kopia till Rom omkring år
57 e. Kr.) kan du slå upp sid 42. Där hittar du det elektriska
ordet MEN NU. Om du är så olycklig att du inte äger boken, kan
denna olycka vändas i lycksalighet om du kontaktar bokförlaget
GAudete, tryck här
eller
ring 042 / 37 48 10.
PS!
Om du undrar över i
vilken församling den där anställningsintervjun med två präster var, så ställer även jag den frågan. Inte kan det hända i vår
fina svenska demokratiska kyrka? Om du undrar var jag fått det ifrån
svarar jag: Ställ inte så svåra frågor.
Om du undrar över
vem prästen var som hade sifoundersökning vid helgsmålsbönen
svarar jag: Det kommer jag inte ihåg. Mitt minne blir allt sämre.
Jag tror jag är på väg in i den senila vilan. Jag har i alla fall
fullständigt glömt bort att det var jag.
