tisdag 6 mars 2018


MIDFASTOSÖNDAGEN – ROSENSÖNDAGEN - SÖNDAGEN LAETARE
LIVETS BRÖD
Nu har vi hamnat mitt i Fastan. En ny ton! En ny doft! De första söndagarna handlade om frestelser, kamp, ondska. Nu glädje, lovsång, fröjd i Herren. Denna söndag har många namn. Dess latinska namn är Laetare. Förr började man mässan denna söndag med orden Laetare Jerusalem – gläd dig Jerusalem. Vi har kommit till ”Glädjesöndagen”, eller ”Rosensöndagen” som man också kallar denna söndag. En doft av salighet slår emot oss. Eller av nybakat bröd. Söndagens tema är Livets bröd. Dagens texter pekar fram mot nattvarden, som också kallas Eucharistin – tacksägelsens måltid. Vår käre himmelske Fader öppnar där sitt hjärta för oss. Vi hör pulslagen: ”För dig! För dig!” Himmelen landar.

Andra Kungaboken 4:42-44 – undrens tid är ej förbi!
En man kom från Baal Shalisha till gudsmannen med tjugo kornbröd, bakade på det första av den nya skörden, och med färska ax av sin gröda. ”Ge det åt männen att äta”, sade Elisha, men hans tjänare invände: ”Skulle jag sätta fram det här åt hundra man?” – ”Ge det åt männen”, upprepade Elisha, ”ty så säger Herren: De skall äta och få över.” Då satte han fram det, och de åt och fick över, som Herren hade sagt.

Vi får idag träffa Elisha. Han levde på 800-talet f.Kr. Det är inte så ofta vi får träffa så gamla människor. Och så spännande! Men i ”Himmelskt Söndagsgodis” blir ju allt omöjligt möjligt! Elisha är en av profeterna i Gamla Testamentet och en av de mest fascinerande människorna där. Han kallas till profeten Elias efterträdare genom att denne lägger sin mantel på honom (1 Kung 19:19-21). När Elia sedermera lämnar den här världen (genom en himmelsfärd) tar Elisha upp hans fallna mantel och för därmed vidare sin läromästares profettradition (2 Kung 2). Elisha får då också ”en dubbel arvslott av Elias ande” (2 Kung 2:9). Otroliga under sker genom Elisha. Bl.a var det Elisha som uppfann ”mun mot mun-metoden” (2 Kung 4:32). I dagens avsnitt sker ett märkligt brödunder. Tjugo kornbröd räcker åt hundra man och bli över. Dagens evangelium berättar om ett ännu större brödunder. Fem kornbröd räcker till fem tusen män.
Det var då. Men nu? Kontakta Psaltaren 25:14-15. Där finns svaret.”Oculi mei” – mina ögon ser…
Kristus lever. Där han går blommar evighetens vår,
Jublande förnimmer vi: Undrens tid är ej förbi 
(Sv Ps 40:6).

Andra Korinthierbrevet 9:8-10 drar oss in i den stora GE-RÖRELSEN.
Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. Det står ju skrivet: ”Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet”. Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning.

Nu hamnar vi mitt i ett kollekttal. Paulus har startat en insamling för de fattiga i Jerusalem. I versen före vår text skriver Paulus: Gud älskar en glad givare. Gud själv är en glad givare. Han förmår ge er allt gott i överflöd. Gud sätter igång den stora GE-RÖRELSEN. Fadern ger oss sin Son. Sonen ger sitt liv för oss. I Mässan tar vi emot Kristi kropp för dig utgiven, Kristi blod för dig utgjutet. Utanför kyrkdörren väntar människor som behöver mycken kärlek… Gå ut! Ge ut! Det ni har fått som gåva skall ni ge som gåva (Matt 10:8). Ja, Gud älskar en glad givare. Och han blir så glad när han ser hur hans barn vill likna honom.
Men vad händer om vi inte vill vara med på det? Om kärleken inte får flöda vidare blir vi som döda Havet. Bara tillflöde, Inget utflöde. Inget liv. Eller blir vi som frysskåp. Levande vatten blir isklumpar i hårda, kalla hjärtan. Vid strömavbrott, kontakta Psaltaren 25:14-15.
Fadern vill dra oss in i sitt kraftfält. Han sänder sitt ord och det frusna smälter. Han låter din vind blåsa och vattnet strömmar (Psalt 147:18). Då händer något med oss. Vad då? Lägg märke till citatet i dagens text - ” han strör ur…”. Ordet ”han” syftar inte på Gud. Det är citat från Psaltaren 112:9, och syftar där på dem som ”vördar Herren och har stor glädje i hans bud(112:1). Det syftar på dem som låter sig dras in i den stora GE-RÖRELSEN. Han gläder sig när han ser hur hans barn liknar honom. Men lite tröga är vi väl? Vi behöver be om hjälp att hitta detta rika liv.
Oss alla hjälp, att vi förmår, 
vad vi av dig för intet får 
med fröjd för intet giva.

Johannes 6:1-15 – vi möter JAG ÄR - livets bröd!
Vandra långsamt och eftertänksamt genom denna text. Berätta vad du hör och ser. Gå sedan till Sångpostillan årg 1, sid 160, på bibelskolan.com tryck här. Så delar vi vad vi fått.

Besök i Galileen – 6:1-2
Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön. Mycket folk följde efter, därför att de såg de tecken han gjorde genom att bota de sjuka. 

 I ordet ”mycket folk” finns också du med. Berätta vad du minns…
   
Jesus ser in i framtiden… och i samtiden - 6:3-5a
Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. Det var strax före judarnas påskhögtid. När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till honom
   Jesus ser från Galileens berg mot påskhögtidens berg – Golgata. Han ser mycket folk som kommer. Berätta vad du tror Jesus ser och tänker på om det han ser?
  
 Jesus ser vår nöd – 6:5b-7
Han säger till Filippos: ”Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?” Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. Filippos svarade: ”Det räcker inte med bröd för tvåhundra denarer, om de skall få en bit var.”
   Jesus ser deras nöd och vår – dagligt bröd. Hur skall vi kunna få det att räcka?
   Jesus prövar Filippos och oss: ”Kommer ni inte ihåg det goda jag redan gjort i era liv”?
Förgät ej vad gott han har gjort (Psalt 103:3, Bibel 1917). Glöm inte allt gott han gör (Psalt 103:3 Fb).
   Det goda han gjort det fortsätter han att göra. Räkna med Jesus. (Kontaktadress Psaltaren 25:14-15)

Jesus tar hand om våra små resurser 6:8-10.
En av lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade: ”Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?” Jesus sade: ”Låt folket slå sig ner.” Det var gott om gräs på den platsen. De slog sig ner – det var omkring fem tusen män
   
   Andreas föreslår: fem kornbröd och två fiskar! Men vad förslår det? Dumt förslag!? Men egentligen: Vad klokt! Han säger det till Jesus och räknar med Jesus. Jesus hör och gör. Förslaget förslår när folket får slå sig ned i gröngräset. 5000 män – familjerna räknas. Hur många?
  
 Jesus tar brödet, tackar Gud och ger 6:11-13
Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. När de hade ätit sig mätta sade han till lärjungarna: ”Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars.” De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över när de ätit.
   
   Jesus ber bordsbönen. Han välsignar inte brödet. Han tar tag i brödet, håller upp det och tackar Gud. Han välsignar Gud, upphöjer och prisa honom och delar ut åt dem som ligger där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. Det räcker och blir över. Tolv korgar!
   
   Budskap till oss: Det är himmelska krafter med där Jesus är med. Se hur hela vår vardag med dess kamp och slit finns i detta bröd. Jesus tar emot det, ber över det, låter himmelens hela salighet landa i detta bröd. För dig! För dig!
Efter måltiden – 6:14-15
Då människorna såg vilket tecken han hade gjort sade de: ”Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen.” Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att göra honom till kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet.

   Jesus drar sig undan, står det. Han gör så när vi vill ha ”vår Jesus” sådan vi vill ha honom. Han är PROFETEN, säger de och tänker att han är en som delar våra värderingar och förkunnar jämlikhet och allas lika värde. Han KUNG, säger de och tänker att han ska starta en upprorsarmé mot Rom. Men Jesus längtar inte efter Herodes krona. Han tänker på törnekronan. Drar han sig undan, när man vill förfoga över honom. Vad händer då? Utan Jesus - ingen välsignelse, ingen tröst, ingen himmelsk närvaro. Jesus är borta.
   Men så kommer stormen. Det blåser hårt och sjön börjar gå hög (Joh 6:16-21). En gestalt kommer emot oss, gående på sjön. Vi blir förskräckta. Men ”där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig”. Vi hör hans röst: Det ÄR JAG. Var inte rädda!

En rik Laetare-helg med många friska nyupptäckter önskar
Bengt Pleijel 91+




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriva ut