lördag 27 april 2019


Inför tredje söndagen i Påsktiden

DEN GODE HERDEN
får vi möta på ”den gode Herdens  söndag”. Den latinska benämningen är  Misericordias domini  –  efter inlednings-orden i dagens gamla introitus: Misericordias Domini in aeternamn cantábo = Jag vill sjunga om Herrens nådegärningar evinnerligen (Psalt 89:2 Bibel 1917). Cordia betyder hjärta. Herren, den gode Herden, har hjärta för de ”miserabla”!
Förakta inte hans godhet, skriver Paulus i ett brev till svenskarna (Rom 2:3-4). Han vill något spännande, riktigt med våra liv: Guds godhet vill föra dig till omvändelse. Kom som du är. Men förbli inte som du är! Den gode Herden längtar efter att få kontakt med var och en av oss. Han vill göra oss till ”bundsförvanter”.
Ordet ”förbund” dyker upp i dagens texter. Ordet testamente betyder förbund. Vi talar om gamla och nya Testamentet. Men i Bibeln finns det fem förbund – Guds förbund med Noa, med Mose, med Abraham, med David och det nya förbundet med Messias. Alla fem omtalas i både Gamla och Nya Testamentet.
Förbundstecknet med Noa är regnbågen. När Gud ser regnbågen tänker han på sitt förbund som han gjort med hela mänskligheten (läs 1 Moa 9:16). ”Du är inte ensam under regnbågen” är budskapet också idag. Du möter Jesu Kristi Far och en massa syskon. Men observera: Guds regnbåge har sju färger: röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett. Guds tal är sju. Inte sex! Heter din Gud SEX?
Vad som händer i Guds förbund, det kan David berätta om (Psalt 25:14-15) :
Herren är förtrolig med dem som vördar honom,
sitt förbund gör han känt för dem.
Mina ögon ser alltid upp till Herren, 
för han drar mina fötter ur nätet.

  1. DEN GODE HERDEN sluter ett fridsförbund med oss.
Be-grunda Hesekiel 34:23-31, ja, gärna hela kapitel 34 i din egen Bibel. Gud går till rätta med alla ohederliga herdar och fåraktiga lamm för att hjälpa dem (oss) hitta rätt i livet.

På bibelns tid ser man herdar, som vallar lamm och får och tröstar dem med ”käpp och stav” (Psalt 23). Vi har också herdar – kyrko-herdar - duktigt folk som styr, organiserar och älskar att ”klättra i samman-trädet”. Talar vi latin kallar vi dem ”pastor”.
En del är mycket goda herdar. Med ”käppen” – klubban – kan de slå ned ondskans vargar = varna och skydda oss mot djävulens försåt och list. Med ”staven” (som har en krökning i ena änden, jfr biskopsstaven) – fångar de upp lammungar - svaga människor i alla åldrar - som ramlat ned i bergsklyftan = ger själavård.
Vi upptäcker: Din käpp och stav, de tröstar mig. Och sedan fortsätter trösten då det dukas för oss ett bord … Glädjens Herre bjuder till fest …
Hesekiel går till rätta med herdarna och syftar på folkets ledare då och till alla som idag har ansvar för andra - lärare, föräldrar, politiker, pastorer, företagare och du…
Det finns falska herdar. De uppträder som stora egoister. Maktmänniskor! De sörjer bara för sig själva, tar liv, förskingrar. Men det finns också rätta och goda herdar. En rätt herde tar ansvar för andra, älskar, satsar allt, ja sitt eget liv för att hjälpa oss besvärliga, bräkande, fåraktiga, korkade, att mogna till att bli ”mänskliga människor på riktigt”.
För att vi ska förstå hur bra det kan bli målar Hesekiel ett framtidsporträtt av den gode Herden. Gud vill sluta ett FRIDSFÖRBUND med oss. Han kommer då att använda kung David som sitt redskap. Det är en profetia om Jesus, Davids son.
David blir nu Guds redskap. Inte för att han var vacker, duktig, framgångsrik med mycket mera. David var en stor syndare! Han begrep det inte själv. Precis som vi heller inte begriper det. När människor avslöjar oss är vår första reaktion alltid förnekelse - ”jag är oskyldig”.
Men Gud har profeter som han utrustar med helig Ande. Han sänder profeten Natan i kungens väg. Natan får vid flera tillfällen bära Guds bud till honom. Mest känt är det budskap han förmedlar sedan David arrangerat officeren Urias död, för att kunna äkta dennes hustru Batseba. När nu Natan talar med David i Andens kraft drabbas David av himmelsk klarsyn. David ser och bekänner sin synd. Läs Psalm 51. Nu kan Gud använda honom för sitt fridsförbund. Där sjunger vi Psalt 89:2 :
Jag  vill sjunga om Herrens nådegärningar evinnerligen 

  1. DEN GODE HERDEN möter oss i en måltid
Be-grunda Hebreerbrevet 13:20-21
Fridens Gud har i kraft av ett evigt förbunds blod fört fårens store herde, vår Herre Jesus, upp från de döda. Må han fullkomna er i allt gott så att ni gör hans vilja, och må han verka i oss det som behagar honom genom Jesus Kristus. Hans är äran i evigheters evighet. Amen.

Fridens Gud söker kontakt med oss. Han har något spännande att berätta för alla vilsna, trötta, oroliga, fåraktiga lammungar. Sitt förbund gör han känt för dem. Vi kom in i förbundet genom dopet och tron. Vi förnyas i förbundet i den heliga nattvarden. Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som utgjuts för er (Luk 22:20).
Jesus sitter inte i en fjärran himmel och tycker synd om oss. Han ser att det är synd i oss. Vi är i livsfara! Därför stiger han ned i vår skuld, i vårt lidandes djup och kämpar sig till döds mot ondskans djävulska makter. Han älskar oss tillbaka till Far.
Det är mycket som händer när vi förblir i förbundet, i det kraftfält, som Paulus kallar i Kristus. Där upptäcker vi Guds goda vilja med våra liv. Där fullkomnas vi i allt gott. Där finns glädjen som aldrig tar slut (Fil 4:4). Ingen fördömelse (Rom 8:1). Frälsningen en daglig fräls-vara. Vad skönt att få börja dagen med att duscha i nåden! Vi slipper plågas av prestationsångest och kånka på vår egen ära. Vi lämnar över äran och sjunger med änglarna (Luk 2:14)
Ära åt Gud i höjden,
och frid på jorden, bland människor som han älskar.

  1. DEN GODE HERDEN umgås personligt med oss
Be-grunda JOHANNES 10:11-16
Jesus säger: Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.  Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Den som är lejd bryr sig inte om fåren.
Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde.

Nu hamnar vi i fårfållan – i det kraftält som heter i Kristus. Tryggare kan ingen vara än där. Kärlekens Gud har monterat kärlekens bud som skyddsräcke omkring det ömtåliga människolivet. Hoppar man över ramlar man utför. Och där finns ingenting att fästa sig vid.
Fårfållan – i Kristus - har också en grind, en dörr, en port, Gudsrikets säkerhetskontroll … JAG ÄR DÖRREN, säger Jesus.
Jesus hindrar ”vargen” att komma in, vargen som ser ut som en snäll vovve. Men lurar oss. Han längtar bara efter lammstek till middag.
Jesus hindrar oss att ta med både skryt och skräp. Våra medaljer och våra CV skapar avund och bitterhet hos andra. Våra dåligheter luktar illa, de förstör doften av salighet. I Guds rike finns ingen avund eller jämförelse. Alla är vackrast. Alla är älskade. Och vi hittar många friska överraskningar. Vi går in genom porten, häpnar … före går Herren och med oss går våra syskon …
När vi kommer in genom porten, grinden, börjar något helt nytt. Vi ser Jesus. Vi får umgås förtroligt med honom. Vi får tala med honom om allt. Vi lär känna honom. Och han lär känna oss. Ordet känna betyder mer än att vara bekant med. Det syftar på en djup, innerlig kärlek. Och detta nya, friska, spännande liv börjar NU på söndagen Misericordias domini  –  den gode Herdens söndag. Vi får djupkontakt med Herren, han som har hjärta för de ”miserabla”! Vi får ett nytt liv, en ny vilja som gör att också
jag vill sjunga om Herrens nådegärningar evinnerligen.
  1. DEN GODE HERDEN skriver brev till oss.
Be-grunda dagens psaltarpsalm - Psaltaren 23
Kära alla får och lamm!
Jag är din gode Herde.
När jag får vara din Herde kommer ingenting att fattas dig. Jag låter dig vila i min kärlek. Du får slappna av där och andas ut din sorg och saknad och andas in mitt liv, min hälsa, min friskhet.
Jag för dig till vatten där du finner ro. Kom till mig och drick. Min källa har vatten så det räcker. Kom till mig och du ska finna vila. Jag ger ny kraft och spänst åt dina trötta tankar. Jag upplivar din inre människa.
Jag leder dig på rätta vägar. Inte alltid på lätta vägar. Det vore inte bra för dig. Men jag hjälper dig att hitta en rätt färd genom livet. I dödsskuggans dal, i allt mörker och alla svårigheter som kan drabba dig är jag med dig. Jag ställer mig där hos dig. Sträck ut din hand. Med min käpp och stav och många andra resurser är jag hos dig med min tröst och kraft.
Jag bereder för dig ett bord där du tar emot mig i den heliga nattvardens kärleksmåltid. Där finner du vila i din sorg. Du får plocka tröstens och glädjens blommor ..
Jag smörjer ditt huvud med Andens olja och kröner dig till himmelrikets kungabarn. Jag låter din inre bägare, ditt hjärta, flöda över så att den fylls med liv och liv i överflöd. Gårdagarna tar jag hand om. När du ser dig tillbaka ser du endast de två vännerna Godhet och Nåd som följer dig. Jag vill vara din Herde och ha dig nära mig. Evinnerlig!
Din Herde


och Herdens sekreterare - Bengt Pleijel 92 +  - sänder många hälsningar, och meddelar att det finns mer att upptäcka i Sångpostillan årg 2, sid 207 och på bibelskolan.com tryck här







tisdag 23 april 2019


Inför andra söndagen i Påsktiden

PÅSKENS VITTNEN
får vi nu träffa och umgås med. Vi tänker då först på apostlarna och alla de andra som var vittnena till Jesu uppståndelse. På alla martyrer! Men också på dem som genom dopet och tron fått ett nytt liv genom Jesu Kristi uppståndelse. Petrus utropar:
Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp (1 Petrus 1:3).

Söndagens latinska namn är ”Quasimodogéniti”. Det betyder: ”såsom nyfödda barn” – latinsk benämning på denna söndag. Dopet skedde vid påsken. Genom dopet förenas vi med Jesus död och uppståndelse (se Rom 6:3-6). De som blivit döpta vid påsken bar en tid efter den vita dopdräkten. Alla som såg dem visste vad som hänt dem. De vittnade med den vita dräkten.
Också vi är kallade att vara vittnen. Dagens texter ger oss skildringen av hur Jesus inte ser till våra meriter, när han kallar oss och tar oss i sin tjänst. Han frågar efter vår kärlek. Vittnandet kan ge oss smärtsamma erfarenheter av obegripligheter och motstånd. Ordet martyr betyder ”vittne”. Allt liv födes fram under smärta. Men Guds vittnen har blivit berörda av ett levande hopp. Därför vittnar de och sjunger (Apg 4:20).
Vi kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.



KAN NÅGON ÄLSKA EN KRUKA?
frågar Jeremia 18:1-6
Detta ord kom till Jeremia från Herren. Han sade: ”Res dig och gå ner till krukmakarens hus. Där ska jag låta dig höra mina ord.” Då gick jag ner till krukmakarens hus och såg att han arbetade på drejskivan. Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde det till ett annat kärl, så som han ville ha det. Och Herrens ord kom till mig. Han sade:  ”Kan jag inte göra med er, ni av Israels hus, så som den krukmakaren gör? säger Herren. Som leran i krukmakarens hand, så är ni i min hand, Israels hus
 Vilken underbar skildring Jeremia ger oss här! Krukmakaren gör ett stort konstverk av en misslyckad lerklump. Han ger inte upp även om hans försök misslyckas. Han börjar om och om igen!
Vi förstår vad han vill säga oss. Även om vi blivit kantstötta, spruckna, misslyckade, fula, är det inte kört om den store Mästaren (ja, du vet väl vem?) får ta hand om oss.
Men han kan ingenting göra med oss om vi vänder ryggen åt honom. Res dig och gå ner till krukmakarens hus. När vi vänder om och går dit är ”krukmakaren” där. Han står inte kvar. Han skyndar emot oss. Han blir så lycklig att han gråter … Stora famnen! (Läs Lukas 15:30-24).
Jesaja berättar: Hela dagen har jag räckt ut mina händer … (Jesaja 65:2).
Varje morgon får vi sjunga: Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus
Varje afton får vi säga: I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande,
Vi tror på en Far som bryr sig. Även om en gammal ful kruka!
I Guds händer vad som än händer!

HUR ÄLSKA ALLA BARNEN?
frågar Johannes i sitt första brev - 5:1-5
Var och en som tror att Jesus är Kristus är född av Gud. Och den som älskar Fadern älskar också den som är född av honom. När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga, för allt som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.  Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son?

Johannes skriver ett kärleksbrev till oss. Han berättar om det liv som genom dopet fötts fram i oss. Vårt dops Gud ger oss kärlekens kraft. Golgatadramats välsignelser landar i oss genom dop och nattvard. Koppla på strömmen från ”himmEL”. Men kopplar man av kontakten med sitt dops Gud blir allt mörkt, kallt, obegripligt, tungt. Men om kärlekens Gud får kontakt med oss strömmar kärlekens kraft till oss. Det mörka, det tunga och obegripliga tappar ”geisten”.
Johannes berättar om SEGER! Seger är att SE det som Gud GER! Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? Ensam är inte stark. Men genom kontakten med vårt dops Gud kan vi få ta emot ”Guds väldiga styrkas kraft” (Ef 1:17-19). I denna kraft kan vi besegra VÄRLDEN, skriver Johannes.
Med ”världen” menas här inte Guds skapelse. ”Världen” är i Bibeln en idémakt, gudsfientliga krafter som får människor att vända ryggen åt Gud. Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt (Rom 12:2).
Det är inte vilken tro som helst som kan ge kraft att besegra världen. Det är tron att Jesus Kristus är Guds Son, skriver Johannes. Han kommer från Guds värld. Han har himmelska krafter till sitt förfogande. Det är han som ger oss kraften. Vi är i varje stund beroende av honom. Jesus ÄR Guds Son. Han inte endast var det. Han ÄR det nu. Han är det för dig och för mig. Vad han gör för oss kan öppna våra hjärtan för alla barnen. Ge oss syskonkärlek! Ty
när vi älskar Gud och håller hans bud,
då vet vi att vi älskar Guds barn.
ÄLSKAR DU MIG?
frågar Jesus var och en av oss i Johannes evangelium 21:15-19.
Be-grunda texten i din bibel. Vad svarar du när Jesus frågar dig så?

Lärjungarna har efter påsken kommit tillbaka till Galileen. Det var där allting började för dem med Jesus. Nu har Jesus stämt möte med dem där. Men ingenting händer. Ingen Jesus …  De fiskar. Men ingen fisk ...  Lång och tråkig natt. …
”De trodde att Jesus var borta. De trodde att Jesus var död. Då kom han på stranden en morgon som lyste röd”. Det blir glädje, fiskelycka, måltid, själavård.
Jesus tar särskilt hand om Simon Petrus. Han har det svårt. Kolelden på stranden påminner om kolelden på översteprästens gård, där Petrus tre gånger förnekat Jesus (Joh 18:15-18). Vi lyssnar till deras samtal i dagens text.
Lukas berättar att den uppståndne Jesus redan visat sig för Simon (Lukas 24:34). Det finns ingen nedteckning av vad som hände vid detta möte. Förmodligen var där bikt och avlösning. Vad som sägs i biktkammaren förs inte vidare. Petrus blir förlåten. Det gamla blir förgånget.
Men den fråga som nu mest sysselsatt Simon Petrus var nog denna: Jag har fått förlåtelse för mina förnekelser. Men vill Jesus ta mig i sin tjänst på nytt?  Ska jag stanna här och ägna mig åt fiskerinäringen för resten av mitt liv? 
När Jesus nu möter honom igen förebrår han inte sin Petrus. Han säger inte att han är så besviken på honom. Jesus frågar efter Petrus kärlek. Det är som Jesu tre frågor stryker ut Petrus tre förnekelser.  Vi hör nu Jesu fråga:
Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?
Ja, Herre, du vet att jag har dig kär. 
Simon, Johannes son, älskar du mig?
Ja, Herre, du vet att jag har dig kär.  
Simon, Johannes son, har du mig kär?
Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär. 

Petrus får nu på nytt uppdraget från Jesus. Han blir en herde. Herden ska ge föda, ge näring, föra församlingen på bete … det gäller tydligen både lammen och  fåren,  både barnen och de vuxna.  
Lägg märke till att det inte är våra meriter och våra examina utan att de är kärleken till Jesus som är drivkraften i allt vårt arbete för Jesus. Vi behöver bli stilla och själva svara på Jesu frågor och lyssna in hans förnyade uppdrag. Jesus möter Petrus. Och han möter oss. Han upprättar Petrus och han vill upprätta oss och ta oss i sin tjänst.
Petrus har med sina ord bekänt sin kärlek till Jesus. Men detta räcker inte. Jesus ville ha hela Petrus liv och också hans död. Petrus ska få ge sitt liv som en ytterligare kärleksbekännelse. Vi lyssnar till de sista orden Jesus säger till sin Petrus:
Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal, skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill." (Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: "Följ mig!"  

När Petrus var ung gjorde han vad han ville. Han gjorde det han kände för. Men också Petrus skulle få mogna. Barnsligheterna skulle han inte få ta med sig. Hans lust att vilja stå i centrum och bli stor och ärad skulle det bli slut med.
Petrus skulle få sträcka ut sin händer. När du blir gammal, skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill."  
Det syftar nog på att också Petrus skulle bli korsfäst. De uträckta händerna kanske också påminner honom om att han när han går ut med Jesu uppdrag skall han vara öppen, sårbar, inte sluten med knutna händer. Beredd att få lida.
Lägg märke till att det står att han skulle få förhärliga Gud med sin död. Det var där nere i nöden och döden Jesus ville ha sin apostel, där skulle han få förmedla liv, tröst och glädje, Det sista Jesus säger till honom, det säger han till oss. Följ mig!  ”Före går Herren med segerns baner!” När vi följer Jesus kan vi få bubbla över av
samma glädje som Petrus skriver om i sitt brev (1 Petrus 1:8-9):
Ni har inte sett honom men älskar honom ändå;
ni ser honom ännu inte, men tror på honom
och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje,
då ni nu står nära målet för er tro: era själars frälsning 

Ja, må påskens glädje bubbla i oss!
Bengt Pleijel 92+

som gärna guidar er vidare i dessa tankar i Sångpostillan årg 2 sid 201, bibelskolan.com tryck här.Se också Nyfikenhetsvandring 33 tryck här



måndag 15 april 2019


STILLA VECKAN
får vi nu gå in i och vara med om dramatiska händelser i Jerusalem. Amerikas slavar kan hjälpa oss till djup inlevelse: Where you there when they crucified my Lord? Öppnade ögon, Herre, mig giv ….
Det kan hända något djupt och rikt med oss, när vi upptäcker att vi är med där!
Hur då? Därför att HERREN GUD, Israels Helige, säger: "Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta. Genom stillhet och tillit blir ni starka … " Ja, Herren väntar och längtar efter att få visa er nåd och barmhärtighet (Jes 30:15 ff).
Stilla veckan kan bli RIKA VECKAN! Tillsammans med Jesu vänner från hela världen får vi upptäcka detta: Vi får en personlig relation med honom som ”steg ned i vår skuld och vårt lidandes djup för att älska oss tillbaka till Gud”. Detta är temat på

SKÄRTORSDAG - det nya förbundet.
Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom,
sitt förbund gör han känt. Mina ögon ser upp till Herren.
Han löser mina fötter från nätet. (Psalt 25:14-15).

Skärtorsdag är dagen före Långfredag. Då instiftar Jesus nattvarden, det nya förbundets måltid. (Ordet ”skär” kommer av det fornsvenska ”skära” som betyder rena. Jfr Skärselden – reningselden). Rena mig med isop från min synd (Psalt 51:9).
Jesus älskar att umgås och tala förtroligt med oss. Det han helst talar om är att vi är bundsförvanter. ”Vi hör ihop” säger han. Vi kom in i hans förbund genom dopet och tron. Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död?  Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv (Rom 6:3-4 Bibel 2000).
Vi förblir och förnyas i förbundet genom att ofta gå till nattvarden. Det som händer den första Skärtorsdagen upprepas då. Medan de åt, tog Jesus ett bröd och efter att ha läst tackbönen, bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: Tag och ät, detta är min kropp … och han tog en bägare … drick av den alla, det är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse …
Tänk: Golgatadramats välsignelser landar i dop och nattvard. Jesus säger: Gör detta till minne av mig … Jesus vill bli ihågkommen av oss – inte främst genom sina tal och under – utan vid dopfunt och nattvardsbord.
Skärtorsdag är den dag, då Jesus tvättar, renar, lärjungarnas fötter (Joh. 13:1-11). Nattvardsgudstjänsten inleds med en beredelse, där vi får hjälp att se vår synd och bekänna den. Och bli av med den!!!
Bilen behöver service och tankas. Kroppen behöver tvättas och matas. Själen behöver renas och ta emot kärlekens drivmedel. Vad vi säger och gör påverkar barn och efterkommande, flera hundra. Men syndernas bekännelse och förlåtelse påverkar ”TUSENDEN” (2 Mos 19:4-5).
Man kan se synden som kärnkraftsavfall. Kärnkraft kan vara bra. Vi kan få värme, ladda mobiler och koka kaffe. Men kärnkraftsavfallet är livsfarligt. Det måste tas bort, inkapslas, förvaras långt ner i jorden. Det Jesus nu gör är att ta tag i våra synder, alla giftigheter, det som smutsat ned och gjort oss omänskliga och bär bort dem. Han kastar ned dem i ett förvaringsrum i Golgata. Denna beröring kostar honom livet.
Men han kan inte ta bort våra synder om vi inte ger dem till honom. Syndabekännelsen är viktig. En gång skall vi få göra räkenskap för våra liv. Gud räknar med oss. Han slår vakt om vårt människovärde. Ett djur som bär sig illa åt ställer man inte till ansvar. Men varje gång jag bekänner min synd, slår jag vakt om mitt människovärde. Jag reser mig ur min förnedring och hävdar mitt människovärde.
Media berättar varje dag hur dåligt allt är och hur usla vi människor är. Jesus vill varje dag visa att vi inte behöver fastna i dåligheter. Han befriar oss från den Ondes onda ondo!
Jesus tog en bägare … drick av den alla, det är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse

LÅNGFREDAG - korsfästelsen.
Långfredag, är det gamla svenska namnet på fredagen i stilla veckan. Denna dag ingen nattvard. Budskapet till oss är att 
Gud bevisar sin kärlek till oss
genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. (Rom. 5:8).

PÅSKNATTEN – genom död till liv.
Stilla veckan går nu mot sitt slut. Vi har varit med om veckans dramatiska händelser. Jesus är borta. Jesus är död. Allt är slut. Jesu lärjungar är slut. Hela deras kristendom har kraschat. De låser in sig i sina rum, rädda, frusna, förlamade och bara gråter och gråter. Men Påsknattens texter (se nedan) säger att Jesus inte är slut.
Jesus beger sig ut på en predikoresa! Till de allra nedersta …
Medan vi stänger till om oss själva och tycker allt är meningslöst och tungt hör vi ett rop från en av Bibelns mest prövade människor. Job utropar i Job 19:25
Jag vet att min befriare lever

PÅSKDAGEN – Kristus är Uppstånden!
Den judiska dagen börjar alltid vi sextiden på kvällen. ”Det var afton och det vart morgon” (1 Mos 1:5). Någon gång efter kl 18 på påskafton händer det …
Några kvinnor överraskas först … sedan några män … Vad hade hänt? Jo, Pilatus, överstepräster, rådsherrar, ja också Jesu vänner trodde att Jesus var borta, att Jesus var död. Korsfäst, död och begraven.
Men sedan hände det. ”Några kvinnor bland oss har gjort oss uppskakade. De gick till graven tidigt på morgonen men fann inte hans kropp. De kom och berättade att de hade sett en syn med änglar som sade att han lever. Då gick några av de våra till graven, och de fann att det var som kvinnorna hade sagt”.
Lärjungarna trodde att Jesus var borta! Då kom Jesus själv och hälsade dem: Frid vare med er! Han gav många bevis på det (Apg 1:3). Vilken överraskning. Vilken glädje.
Kristus är uppstånden!
Ja, Han är sannerligen uppstånden!!!

ANNANDAG PÅSK – möte med den uppståndne
Smyg dig in bland Jesu vänner som berättar om hur de mötte Jesus. Låt dig smittas av deras glädje. Johannes skriver (Joh 20:20) :De blev glada när de såg Herren. Lukas skriver (Luk 24:40): Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro…
Och du, ja du får en fråga och sjunger ett svar (Sv Ps 154:2):
Dina läppar är fyllda av sånger. Säg, vad kommer glädjens sång ifrån?
Ifrån graven den tomma, där Jesus låg. Han, som lever nu ger oss glädjens ton.
Halleluja, Halleluja, Halleluja, Halleluja,


Gud ditt folk är vandringsfolket
som vandrar på vägen med honom som är Vägen. Vi är inte framme, inte färdigfrälsta, de finns mer att vara nyfiken på och mogna i. Men … ”O hur saligt att få vandra”!
Himmelskt söndagsgodis kan bara ge ”doften av salighet” genom att ge några ”igångsättningstankar” inför kommande söndag. ”Djupandning” sker i församlingens söndagsgudstjänst. De nyfikna kan också hänvisas till boken Sångpostillan årgång 1, 2 och 3. Böckerna är slutsålda men finns i din dator på www.bibelskolan.com. Se ”Nyfikenhetsskolan 2. Där finns ”nyfikenhetsvandringar” som tar dig med på ”långpromenader” genom påskens händelser. Här hänvisas nu till helgens texter och ”förklaringstexter”. I år följer vi ”Johannesserien”.

Skärtorsdag – det nya förbundet
Texter: Jeremia: 31:31-14, Hebr 10:12-18, Johannes 13:1-17, Psalt 111:1-5

Boken Sångpostillan årg 2 sid 169
Nyfikenhetsvandring 24: Pinad under Pontius Pilatus tryck här.

1. Jesus rider in i Jerusalem 2. Jesu fiender smider planer. 3. Judas Iskariot
4. Påskmåltiden. 5. Sju steg in i Getsemane. 6. Pinad under Pontus Pilatus.


Långfredag - Korset
Texter: Jesaja 53:1-12, Hebreerbrevet 10:19-25, Johannes 19:17-37 Psalt 22

Boken Sångpostillan årg 2 sid 175, tryck här
Nyfikenhetsvandring 26 - Golgatadramat.
Nyfikenhetsvandring 27 - Vad korset betyder för oss.
Nyfikenhetsvandring 28 - död
Nyfkenhetsvandring 29 - begraven


Påsknatten – genom död till liv
Texter: Job 19:25-27, Efesierbrevet 2:1-6, Johannes 20:1-10, Psalt 114

Boken Sångpostillan årg 2, sid 185
Nyfikenhetsvandring 30 - nederstigen till dödsriket. tryck här.


Påskdagen – Kristus är uppstånden
Texter: Jona 2:1-11, Apostlagärn. 13:32-37, Johannes 20:1-18, Psalt 118:15-24

Boken Sångpostillan: årg 2 sid 187,
Nyfikenhetsvandring 32: UPPSTÅNDEN tryck här.
Nyfikenhetsvandring 33 – IGEN, tryck här.
Nyfikenhetsvandring 34 – IFRÅN DE DÖDA tryck här.


Annandag Påsk-möte med den uppståndne
Texter: 5 Mos 18:15-18, Kolosserbrevet 3:1-4, Lukas 24:3-49, Psalt 16:6-11

Boken Sångpostillan årg 2 sid 195, eller tryck här.


Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader.
I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda
(1 Petr 1:3)

En rik helg med många stilla, stora, starka upptäckter önskar er
Bengt Pleijel 92+



måndag 8 april 2019


inför Palmsöndagen

VÄGEN TILL KORSET

får vi vandra på denna vecka från Palmsöndag till Påskdag med hjälp och vägledning av Johannesserien. Se psalmboken.
Sakarja möter oss först med denna uppmaning:

  JUBLA – GLÄD DIG - VAR STILLA
  Upptäck och BE-grunda de orden hos Sakarja 2:10-13
Jubla och gläd dig, dotter Sion, för se, jag kommer och jag ska bo i dig, säger Herren. Många hednafolk ska på den dagen ansluta sig till Herren och bli mitt folk, och jag ska bo i dig. Du ska förstå att Herren Sebaot har sänt mig till dig. Herren ska ha Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång ska han utvälja Jerusalem. Var stilla inför Herren, allt kött, för han har trätt fram ur sin heliga boning.

Uppmaningen riktas först till DOTTERN SION – Israels folk som Gud utvalt för den stora uppgiften att få ta emot Jesus - världens frälsare. MÅNGA HEDNAFOLK får se och förstå vad som är på gång. Det händer något med oss HEDNINGAR! Vi får vara med. Vi inympas i det sanna olivträdet (Rom 11).
   Genom dopet och tron blir vi Abrahams barn (Se Gal 3:26-29). Vi blir döttrar och söner. Vi blir Guds barn. O vilken kärlek! (1 Joh 3:1). Jag kommer och jag ska bo i dig, säger Herren. Var stilla inför Herren, säger Sakarja.
Nu i ”stilla veckan” får vi bli stilla inför Golgatadramat. I stillheten händer det något med oss: "Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta. Genom stillhet och tillit blir ni starka" (Jes 30:15).
   Många psalmer hjälper oss in i detta. Vi möter kristna från olika länder, tider och traditioner. De drar oss med i lovsången, tillbedjan, kärleken och glädjen som de funnit. De kan berätta om hur man hittar detta: KORSET och BÖNEN är nyckeln. När man sjunger dessa efter noterna, vet att förtecknen anger med B:n och KORS hur de ska sjungas. Struntar man i dem hamnar man i landet tråkighet. KORS och BÖN drar oss in i JUBEL, GLÄDJE och STILLHET.

JESUS KRISTUS ÄR HERREN
sjunger Paulus i Filipperbrevet 2:5-11. BE-grunda!
Var så till sinnes som Kristus Jesus var: Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära.

Filipperbrevet är glädjens brev. Det strömmar ut ”tröstor, uppmuntror, glädjor” från detta brev. Folk i Filippi behöver detta ty de har svårt att komma överens (2:2). Där finns konflikter och tom ära (2:3), avund och rivalitet (1:15). Man ser ned på varandra (2:3). De två viljestarka damerna Evodia och Syntyche grälar (4:2).
Därför skriver Paulus detta brev. När han nu skriver till dem (och oss) säger han inte hur usla vi är. Han ger recept på hur bra det kan bli. Han sjunger om Jesus. Var inte som Adam. Var som Jesus!

Adam ritar med sitt liv bokstaven A. Han klättrar uppåt, hävdar sig, skryter, går på ”satsa på dig själv-trenden”, ser ned på andra. Bekänner bara de andras synder. Mitt i denna A-människas liv står minustecknet. När han når toppen av sin storhet, tappar han balansen och ramlar ned (läs Matteus 23:12).
   Jesus ritar med sitt liv bokstaven V. Han som var hos Gud, slänger alla jämlikhetskrav, stiger ned, kommer till oss som TJÄNAREN. Han går in i vår nöd, in i våra smärtor, synder, våra minus.
Mitt i Jesu liv står Jesu KORS - plustecknet. Han bär bort våra minus. Han tar emot oss. Vi är i honom. Och då händer detta: Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är HERREN, Gud Fadern till ära.
Namnet över alla namn är HERREN – JHVH – JAG ÄR – det namn som Gud presenterar sig själv för Moses (2 Mos 3:14) och som JESUS presenterar sig då han säger JAG ÄR ... (Joh 14:6 m.fl). Glädjen finns i HERREN! Gläd er alltid i HERREN. Ja, den finns i HERREN - all tid … varje tid … just nu.


SE, DIN KUNG KOMMER!
BE-grunda Johannes 12:1-16 i din bibel.

Fest i Betania – vers 1-3
Vi blir bjudna på fest i Betania. Där ordnar ”de” med en måltid. Vilka ”de” är sägs inte. De är anonyma, de står inte i centrum och låter sig inte beundras. Den viktigaste personen är Jesus! Han kommer dit med sina lärjungar. Vi slinker in på festen. Möter bland de många också syskonen Marta, Maria och Lasarus
Maria gör något som får alla att häpna. Hon tar en hel flaska dyrbar, äkta nardus-balsam och smörjer Jesu fötter och torkar dem med sitt hår. En underbar väldoft fyller hela huset. Nardusoljan importerades från Himalayas sluttningar och kostade 300 denarer (v 5), en hel årslön för en enkel arbetare.
Vad lär vi oss här? Är det inte kärlekens hängivenhet. Flaskan skulle säkert räcka hela livet.  Men i ett hängivet ögonblick göt Maria allt över Jesu fötter. Kärleken räknar inte med vad det kostar. Vi ser denna kärlekens hängivenhet hos Jesus själv. Han ger sitt liv, allt till oss.  Vad Maria vill hjälpa oss stelfrusna, tillknäppta, ängsliga, försiktiga nordbor med är att inte hålla inne med vår kärlek. 

Sura reaktioner – vers 4 - 6
När Bibeln berättar om Jesu lärjungar döljer den inte deras brister och svagheter. De kunde gräla och luras. Vem är störst? Vi får nu möta den gåtfulle Judas. Vi förfäras av Judas hyckleri. Men låt deras svagheter och syndafall bli ljusord över våra liv. Finns hyckleriet hos oss?
   Vi borde vara vår tids PROFETER som löper med det glada budskapet om Jesus. Men Media fäster oss på löpsedeln som vår tids PROFILER – ”kyrkoprofil förskingrade …”
Kan du se vilken kärlek Jesus har till oss när han visar oss hyckleri och falskhet och annat dumt i våra liv? Om vi hittar detta hos oss själva gäller 1 Johannes brev 1:9. Ser vi det hos andra gäller Galaterbrevet 6:1.

Jesu reaktion - vers 7
Han säger: Låt henne vara. Hon har sparat den till min begravningsdag. De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid. Smörjandet var en hedersbevisning som kunde ske vid två tillfällen: Vid begravningen då man ville hedra den döde och då konungen i Israel kröntes. Maria hyllar Jesus som Israels konung. Jesus är Messias, den Smorde. Jesus avvisar inte den bekännelsen, men han erinrar om att Messias måste lida och dö. Marias smörjelse blir en invigning till den sista kampen mot Livets fiende. När andra tänker illa om Maria vänder Jesus det till något positivt. Vilken modell för vår kärlek!

Ryktet sprider sig - vers 9-11
Ryktet sprider sig om det som händer i Betania. Man kommer dit för att Jesus är där. Men ännu mer för att se Lasaros, som Jesus uppväckt från de döda. Rapport och Aktuellt är där. Och Göteborgsposten.  Man har en intervju med Lasaros. ”Hur kändes det att vara död?”
Översteprästerna kommer från Jerusalem. De ser allvarligt på det inträffade. De bestämmer sig: Jesus måste bort. Också Lasaros måste bort. Döda dem! Varför? Jo, därför att för Lasaros skull går människor bort från dem och börjar springa efter Jesus.  Översteprästerna ser sin maktställning hotad. 
Finns det här hos oss? Möter du dem som vill röja undan och få bort Jesus och säger: ”Tro gärna på Jesus bara du inte tror för mycket”.  Recept om detta sker: Sätt näsan i vädret. Ty då ser ögonen också upp. Du ser Jesus!

Hosianna - Se din kung kommer! - vers 12-16
I Jerusalem är det några andra som får en ny glans i ögonen när Jesus kommer. Jesus sätter sig upp på en åsna, rider in. Det är Livets Konung man hyllar. Man jublar och man ropar: Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.
Man kommer också ihåg vad man läst hos Sakarja: Frukta inte, dotter Sion. Se din Konung kommer sittande på en ungåsna.  Rädslor försvinner när Jesus kommer till oss. Frukta inte! Var inte rädd!
Var inte rädd för denna tidens herrar och maktmedia! Var inte rädd för kompistrycket och för vad släkten ska säga. Jesus är din konung! Frukta inte! Var inte rädd!
Och blir du rädd så ropa ut ditt HOSIANNA. Det betyder: Herre fräls! Herre, rädda mig! När Jesus blir herre och vi börjar se upp till honom får vi lägga ner våra liv för honom och ta emot hans liv. Ja, då kan det bli en personlig erfarenhet som kommer till oss. Till mig!!
Hosianna - Se min kung kommer!

Tack för att jag får dela denna glädjeupptäckt med dig!
Bengt Pleijel 92+

PS! Det lär finnas församlingar som inte har bibelskola eller bibelstudier. Påminner därför om www.bibelskolan.com. Där finns bl a 75 bibelvandringar genom trosbekännelsen och buden med mycket mera. Lämplig läsning under stilla veckan är nyfikenvandring 24 och följande (tryck här).
    Sångpostillan Palmsöndagen, klicka här.
 Bo Giertz´ översättning och kommentarer till evangelierna finns också på bibelskolan.com tryck här





Skriva ut