tisdag 31 oktober 2017



INFÖR ALLHELGONAHELGEN

Vilken rik helg vi får! Vi möter ALLA HELGON på lördag och 
tänker på ALLA SJÄLAR på söndag.

ALLA HELGONS DAG 
1. I dagens Psaltarpsalm 126 träffar vi många helgon. Läs och BE-grunda den i din Bibel.
   Där berättar helgonen om vad som hänt med dem. Herren grep in, gjorde slut på fångenskap och låsningar. De fick nystart. ”O liv, som blev tänt i kristtrognas bröst” (Sv Ps 258:1). Herren gjorde något med helgonen. Han gjorde dem hel-goa!
   Ja, Herren gjorde stora ting med dem. Det kunde inte tro att det var sant. De skrattade och sjöng och dansade. De trodde att de drömde. Människor omkring dem undrade. Vad har hänt med dem? Och det som hände en gång fortsatte. Sorgen förvandlades i jubel. Tårar och gråt leder inte till förtvivlan utan till förvandling. Fälten vitnar till skörd.
   ”O vilka under helgonen äro … äro så höga, se det så föga …” (Sv Ps 572:3 ). De ser inte på sig själva. De ser på Herren. Då kan stora ting ske. Herren öppnar deras ögon för andras nöd. De sår med tårar! De ber med tårar! De bär fram deras och egen smärta, nöd, sorg inför den Gud som förmår göra mer än vi kan bedja eller tänka (Ef 3:20). Gråtande går de och bär sitt utsäde, jublande kommer de och bär sina kärvar. Helgonen blir aldrig ”sucksittare”. Det finns ett go i helgonen.

2. I GT- texten träffar vi Mose. Läs och BE-grunda 5 MOS 34:1-5.
   Mose står nu vid slutet av sin långa livsgärning. Från Egypten har han fått leda folket, befriat det från slaveri. Från berget Sinai får han förmedla kärlekens bud från Kärlekens Gud. Från berget Nebo får han se ut mot det utlovade landet. Med den blicken slutar hans livsgärning. Nu får hans närmaste medarbetare Josua ta över. Josua har samma namn som Jesus – ”Jeshua” - ”Herren frälsar”.
   Det som Mose fick vara med om har många varit med om. Man har anat och förstått att det finns ett ”annat land där rättfärdighet bor”, en annan framtid …
   Vi kommer ihåg Martin Luther King som den 28 augusti 1963 vittnade: ”I have a dream. I have seen the promised land”. Hans vision var ett land präglat av Guds rättfärdighet.
   Varje gång vi ber Fader vår (och tänker på vad vi ber!), ser vi hur Guds namn blir känt, Guds rike kommer, hans vilja sker. Det blir såsom i himlen på jorden. Guds rike är rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande (Rom 14:17).
Det finns ett land av frid som änglar känner. 
Där leker vi som glada barn en gång 
på paradisisk mark 
med alla helgon 
och prisar Herren med vår nya sång 
(Sv Ps 638:3).

3. Episteln från Hebr 12:22-24 ställer oss på tröskeln in till detta rike. Läs och BE-grunda den texten i din bibel.
   Vi har hamnat i den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem. Vad ser vi där? Mångtusende änglar och en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen. Vi hör jubel, lovsång, förlösande skratt, den himmelska dansen … Vi hör hur de ropar med många decibel i rösten: Frälsningen finns hos vår Gud, som sitter på tronen, och hos Lammet (Joh Upp 7:10). Vi ser hur alla är klädda i vita kläder med himmelsk design. När vi frågar vilka de är och varifrån de har kommit, får vi till svar: Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod (Joh Upp 7:14). Gläd dig du Kristi brud, sträck på dig, harkla dig och sjung med!

4. I evangeliet från Lukas 6:20-26 får vi se vad Jesus ser och höra vad han säger.
   Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:
”Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni skall få äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga är ni när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna. Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta.Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

   Underbara ord! Kärva ord! Saliga ni! Ve er!
Vad ser Jesus hos oss? Vad vill han säga? När vi möter Jesu blick får vi höra SALIGA NI. När vi vänder ryggen åt honom får vi höra: VE ER.
   Livet kan bli saligt att leva! Livet kan bli farligt att leva. Jesus har så stor kärlek till oss att han vill både trösta, lära, förmana och varna. Vänd om! Han står där alldeles bakom dig. Han vill dig något. Han vill dig!
   I dagens Sångpostilla finns en lång LÅNGPREDIKAN om detta. (Sångpostillan årg 3, sid 525- 533. Bibelskolan.com tryck här


ALLA SJÄLARS DAG - söndagen efter alla Helgons dag 
1. Dagens GT-text kommer från Josua 1:10-11.
   Josua befallde då folkets förmän att gå runt i lägret och säga till folket: ”Gör i ordning proviant! Om tre dagar skall ni gå över Jordan och komma till det land som Herren, er Gud, ger er och ta det i besittning.”
   Kan du höra budskapet till oss? Var beredd! Något nytt är på gång …
   Men var finns ”folkets förmän” idag? De som väcker soffliggarna, uppmuntrar de ängsliga, utrustar för kamp? "Go marching out, christan soldiers!" Ni skall gå! Herren skall ge! På tredje dagen skall det ske! Följ Josua – Jeshua – Jesus. Var stark och frimodig! (läs 5 Mos. 31:7 och Josua 1:6,7,9,18).

2. Dagens epistel kommer från Hebr 11:13-16.
   I tro dog alla dessa utan att ha fått vad de hade blivit lovade. De hade bara sett det i fjärran och hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar att de söker ett hemland. Och om de hade tänkt på det land som de lämnat kunde de ha återvänt dit. Men nu längtade de till ett bättre land, ett i himlen. Därför skäms inte Gud för dem, utan de får kalla honom sin Gud; han har ju grundat en stad åt dem.
   ”Alla dessa” - det syftar på trons människor, som Hebreerbrevets författare räknat upp. De är våra föredömen. De har inte fastnat i ”det var mycket bättre förr”. De hade sett, anat, förstått att hemlandet låg framför dem. Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus (Fil 3:20). De föraktar inte denna värld som Gud skapat och placerat dem i. Men de längtar till ett bättre land, och genom de fagra riken på jorden går de till paradis med sång. De skäms inte för att de tänker så. Och Gud skäms inte för dem, utan de får kalla honom sin Gud … De har hittat den personliga relationen med Far (Psalt 25:14).

3. Dagens evangelium kommer från Lukas 20:37-38.
   Jesus säger: Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.
   Vi träffar Mose vid den brinnande busken. Mose träffar Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Dessa tre patriarker hade ju varit döda sedan länge. Precis som våra förfäder. Döda för oss, ja. Men inte för Gud, ty för honom är alla levande. Ett märkligt påstående! Vill du få kontakt med dem ska du inte gå till spåkvinnor och vara med om ockulta seanser. Bibeln förbjuder oss att göra så (Läs 5 Mos 18:9-15). Men vid denna tid tänker vi på våra kära som gått före oss, vi tänder ljus, sätter blommor på graven. Men sedan må du från graven gå in i kyrkan och vara med om en mässa. Där ställs vi på tröskeln in till Guds värld, vi får sjunga och tillbe tillsammans med ”Herrens trogna i alla tider och med den himmelska härskaran”. Vi får kontakt med mångtusende änglar och en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen.
   Dagens korta text är laddad med himmel, kraft och glädje. I Sångpostillan årg 3 sid 534 kan du få läsa och begrunda en lång LÅNGPREDIKAN. Boken är slutsåld men predikan finns på bibelskolan.com, tryck här.
   Jag höll denna predikan på en stor ungdomsgudstjänst i Johannebergs kyrka i Göteborg för en del år sedan. Det var då ”hallowfor-rörelsen” startade.
   Det är inte så ofta man får respons på en predikan. Men en yngling sa till mig efteråt ”en grymt bra predikan!”. Vad tycker du?

God helg önskar
Bengt Pleijel 90+



tisdag 24 oktober 2017



Inför tjugonde söndagen efter Trefaldighet

ATT LEVA TILLSAMMANS
   får vi lära oss och uppmuntras till denna söndag. Svårt? Ja, men att leva ensam är också svårt. Ännu svårare att leva tvåsam och tresam och fyrsam, ja där blir man tröttsam både för sig själv och andra. Vi kolliderar och knuffar och bråkar och sårar varandra. Livsmod rinner bort och tårar…
   Vilodagen får vi för att stanna till, tänka till och ta kontakt med den Gud som uppfunnit människan och vet bäst hur hon ska leva tillsammans med sig själv och med andra. Vi startar med söndagens Psaltarpsalm, som lyfter upp oss ur våra ”snurra-runt-omkring-oss-själva”. Den berättar om och låter oss andas in friskhet och hälsa och liv. Himmelen landar ….

1. Tillsammans med Far. Om det talar Psaltaren 68:5-7.
   Sjung till Guds ära, lova hans namn, hylla honom som rider på molnen! Herren är hans namn, jubla inför honom, de faderlösas fader, änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka, men upprorsmännen får bo i öknen.
  Först får vi se hur det är hos Far i himlen. Vi andas in friskhet och hälsa. Vi stämmer in i den himmelska lovsången tillsammans med änglar och helgon och Herrens trogna i alla tider. Vi sjunger, lovar, hyllar, jublar.
   Och SÅSOM I HIMLEN SÅ OCK PÅ JORDEN! Någon rider på molnen, säger Bibel 2000. Han kommer från Guds värld. Han drar fram genom öknarna, säger FB. Han kommer till vår värld. Han skyndar till vår frälsning. Och från människor omkring oss hör vi ropet: ”Skynda till Jesus, Frälsaren kär…” Han letar rätt på faderlösa, änkor, ensamma, fångna, olyckliga .. Han brinner av kärlek. Han tröstar, lär, förmanar, Men han tvingar ingen. Men när någon vänder ryggen åt honom och inte tar emot handen som sträcks ut, är det inte slut på hans kärlek. Hans kärlek gråter fram en sista varning: upprorsmännen får bo i öknen.

2. Tillsammans han och hon. Om det talar Tobits bok 10:7-13
   Tobits bok är den första av de apokryfiska böckerna som vi kan läsa i Bibel 2000. Luther säger att dessa böcker inte är heliga skrifter men nyttiga att läsa.
   Tobit var en from jude, trofast och rotfast i sin gudsfruktan. Han hamnar i staden Nineve (nuvarande Mosul) och i fjorton kapitel får vi följa honom i hans många prövningar.
   I vår text hamnar vi mitt i ett bröllop. Tobits son Tobias gifter sig med Raguels dotter Sara. Bröllopsfesten varar i fjorton dagar (hur orkade de?). Vår text berättar om svårigheterna när Tobias vill hem med sin Sara och hur svårt det känns för svärföräldrarna att lämna sin dotter. Denna erfarenhet delas av många svärföräldrar i alla tider. ”Hur ska min dotter ha det med den karln? Hur ska min son klara sig utan mig, sin mamma.”
   De som har detta problem får nu lyssna till Jesus. Han frågar: Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna? ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.
   Svärföräldrar blir inte övergivna av paret. Men nu är det slut med ”mamma-pappa-barn relationen”. Nu en ny uppgift. Nu möter det äldre paret det yngre paret som vänner, kanske något klokare och mer erfarna och med en ny uppgift: inte överge eller bli övergiven utan överlåta.

Vi tackar för den glädje som du har gett åt dem.
Välsigna deras framtid, välsigna deras hem.
Tack, Fader, för den kärlek som gjorde dem till ett.
Det största du som gåva och ansvar gett åt dem. 
(Sv Ps 84:2) 


3. Tillsammans med medarbetare. Om det talar Paulus i 2 Tim.1:3-5
   Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen för att fyllas av glädje. Jag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig.
   Paulus sitter i fängelse. Året är omkring 67 e Kr. Neros förföljelser har hållit på mot de kristna en tid. Men i fängelset hör vi lovsången. Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt. Paulus tackar Gud. Han har fått använda sitt liv till att tjäna Gud. Det hade hans förfäder också gjort. Och Paulus har gjort det med rent uppsåt.
   Men nu är Paulus inte sysslolös i fängelset. Han tackar och ber ständigt. Jag minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Det måste ha varit uppmuntrande för Timotheos att Paulus ber för honom. Det är inte så farligt att vara i blåsväder när man vet att många ber för en.
   Paulus längtar efter Timotheos. Han var den medarbetare som stod honom närmast. Paulus har en minnesbild av Timotheos. Han ser honom uppfylld av tårar. Vi vet inte vilken händelse som Paulus syftar på. Kanske var det då de sist skildes åt. Kanske var det det förfärliga ögonblick då romerska soldater kom för att leda bort Paulus. Och Timotheos trodde att han aldrig skulle få se Paulus mer.
   Det finns många som inte tycker om Paulus. Man tycker att han är hård. Intolerant, kärlekslös, särskilt mot kvinnor... Men lägg märke till att överallt där det talas om att han måste lämna människor, så gråter de. De äldste i Efesos grät häftigt, omfamnade honom och kysste honom. Det som smärtade dem mest var hans ord att de aldrig skulle få se honom igen (Apg 20:37-38). Så bär man sig inte åt om man inte tycker mycket om någon ...
   Paulus kommer ihåg Timotheos då han är uppfylld av tårar. Han längtar efter att få se honom för att bli uppfylld av glädje. När han erinrar sig sin käre son Timotheos så blir han påmind om den uppriktiga tro som finns hos honom.
   Han kommer ihåg att det i Timotheos bakgrund finns människor och händelser som betytt mycket för honom. Han kommer ihåg hans mormor Lois och hans mor Eunike. Också de levde i tron. Timotheos hade fötts av föräldrar som levde i ett blandäktenskap. Timotheos var son till en troende judisk kvinna och en grekisk far, står det i Apg 16:1. Paulus erinrar sig själv om sina fäder. Han erinrar Timotheos om hans mödrar. Det är ett privilegium att ha haft fromma fäder och fromma mödrar.
   Herren kan hemsöka fädernas missgärningar. Fädernas missgärningar kan skapa lidanden för barn och efterkommande i tredje och fjärde led - ca 100 personer. Men när fäderna älskar Herren och håller hans bud, gör han nåd och förbarmanden med tusenden. Det är stort om man har fäder och mödrar som tror. Det är ännu större när deras tro blir personlig för en själv. När jag tror inte bara för att mamma trodde, eller mormor.
   Frågan till oss är här: Hur hjälper vi varandras barn? Timotheos fick hjälp av Paulus. Uppgiften är kanske att vara en Paulus för sin nästas barn ...
   Vi påminns här om vårt böneansvar för våra medarbetare. Finns det någon missmodig Timotheos i din närhet? Någon medarbetare som du kanske klagar på men i stället borde be för. Ständigt. Dag och natt, och natt och dag.
   Bli bed-arbetare för medarbetare!

4. Tillsammans med Jesus. Om det talar Matteus 13:53-57
   När Jesus hade avslutat sina liknelser lämnade han trakten. Han kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan så att man häpnade och sade: ”Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta?” Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: ”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.”
   När jag öppnade Sångpostillan och läste vad där stod om denna text, såg jag att den som skrivit den hittat FEM NYCKLAR, som vi behöver för att leva tillsammans. Jag häpnade. (Var får han allting från?). Jag förmodar att du också blir nyfiken på vad där står och läser i Sångpostillan årg 3, sid 430 eller www.bibelskolan.com / Sångpostillan årg 3 / 20 söndagen efter Trefaldighet.  Tryck här som hamnar du där. Om du kommer till bibelskolan.com och rullar ned en bit kommer du till ”HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS inte bara för de snälla barnen”. En bit ovanför ser du till vänster, vår syster-site: Jesus för dig.nu. Mitt på lyser rött HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS. Rött betyder stanna. Medan du är där kan du botanisera på Jesus för dig.nu. Både där och på bibelskolan.com finns många VARMA FAKTA som vi behöver i denna värld där vi ryser och fryser av alla KALLA FAKTA.

Men vad gör den som ingen dator har? Den som ingen dator har han/hon går till grannen rar. Grannen har. När du visar på vad där står kommer de också att bli häpna, glada, varma och himla glada. Och ni samtalar och häpnar tillsammans. Jag tror att det är detta som kallas evangelisation. Evangeliet sprids ”mun mot mun metoden”.

Det våras för Sverige! tror
Bengt Pleijel 90+



torsdag 19 oktober 2017



Inför nittonde söndagen efter heliga Trefaldighet.

TRONS KRAFT
   får vi hem-ta denna söndag. Vad har du för förväntningar? Att få gå från krasch till kraft? Få större andliga muskler? eller …
   Dagens texter har mycket att säga. Du möter en märklig Gud som använder knepiga människor i sin tjänst. I den gammaltestamentliga texten (Josua 2:1-15) får du se hur Gud går förbi alla prostar och använder en prostituerad. Skökan Rachab räddar Josuas spejare. Senare blev hon farfarsfarfars mor till kung David och hamnar därför i Jesu släkttavla (Matt 1). I episteln från Hebr 11:29-33 får du umgås med många troshjältar och i dagens evangelium från Markus 2:1-12 kan du få inspiration av ett bärarlag av fyra män, som hittar på underliga saker för att hjälpa en människa till Jesus (Markus 2:1-12). Poängen med Bibelns människoskildring är inte att visa hur stora och märkliga dessa är, utan vilken märklig och mäktigt Gud vi har, som kan använda så skröpliga redskap. Det gör det mera hoppfullt för oss…
  Om detta kan du läsa mer om i boken Sångpostillan årg 3, sid 423. Har du dator trycker du här så hamnar du där.
   Men HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS bjuder nu på ett enda ord. Det står i Dagens Psaltarpsalm 73:23-26. Men läs gärna hela psalmen i din Bibel. Ett ord – Psalt 73:23 - får du nu som ”by heart-ord” att stoppa ned i hjärtat, ditt inre kärleksrum.
Dock förblir jag städse hos dig

   Bibel 1917 skriver så. Bibeln 2000 och Folkbibeln saknar ordet dock. Inga dockor där. Men detta trotsiga, starka DOCK fångar situationen i Psaltaren 73. Där talas om förföljelser och förnedring som folk får utstå. Det svartnar för ögonen. De fattar ingenting. Det är bara mörker och meningslösheter. Men mitt i detta mörker tänds ett ljus. De känner en hand. De hör en röst. Jag är med er. Var inte rädd. Och de svarar: Dock förblir jag städse hos dig. Och det som hände då kan hända nu. ”Upplys mig Helige Ande, så att jag kan förstå: också nu gör Herren det som gjorde då (Sv Ps 646:4)

   Jag har ett speciellt minne av den versen. Jag prästvigdes 14 december 1952 – fyller 65 år som präst om ett par månader. 65 år – då går man väl i pension? Efter prästvigningen for jag till Jerusalem för ett halvårs studier vid Svenska Teologiska institutet. Där träffade jag en ängel. ”Wiens ängel” kallades hon av många, diakonissan Greta Andrén. Hon var husmor på institutet. Under kriget hade hon arbetat i Svenska Israelsmissionen i Wien. Hon hamnade mitt i de hemska, vidriga händelserna då nazisterna kom till Wien, förnedrade, torterade och fördrev många judar. Hon fick vara redskapet som tröstade, stöttade och ibland lyckades rädda en del judar. Det bibelord som allra starkast talade till och tröstade dem var detta Dock förblir jag städse hos dig. Syster Greta berättade ofta om detta. Läs hela psalmen 73, och lev dig in i hur judarna på den tiden såg sin egen situation beskriven där.
   Sedan dess har jag ofta smakat på detta ord. Ordet DOCK har ringt i mitt öra och sjungit i mitt hjärta sedan dess. Dock – det blev för mig ett starkt, trotsigt trosord. Jag samlade på ”dockord” från Bibel 1917. Dock, trots allt, vad som än händer vill jag höra ihop med Gud. I Guds händer vad som än händer. Dock förblir jag städse hos dig!
   Det är mycket som kan hända med oss där. Vi är ju döpta in i detta kraftfält ”i Kristus”. (Gal 3:26-29). Att leva i sitt dop är att dagligen göra besök i detta kraftfält. Jesus säger: Om någon förblir i mig och jag i honom bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra (Joh 15:5). Ett rikt liv! Ett liv på riktigt. Ett förvandlingsunder börjar.
   

Ja, det händer något med ”jag fattig syndig människa”. Vad händer?
   JAG - Hans Majestät JAG, ni vet den där människan, som vi har så mycket besvär med, som vi måste pyssla om och trösta och försvara och lyda varje dag. Hans Majestät JAG får abdikera och stiga ned från tronen. Där ska Jesus sitta. Riket är ditt! Makten är din! Äran är din! Så får vi säga till honom. Det blir bättre för oss om han får styra. Och människor omkring oss mår bättre. ”Höj din röst i lovsång, ropa ut i fröjd: Jesus är min Herre, han gör allting nytt" (Sv Ps 359:5).
   FATTIG - Om vi har en rik Far, varför ska barnen då vara fattiga? Träffar vi Jesus får vi veta att vi genom dopet och tron är arvingar till himmelriket. Vi kan bli himmelrika. Fadern har testamenterat det till oss. Två testamenten har han skrivit - Gamla och Nya. Studera testamentshandlingarna!
   SYNDIG - Det händer mycket med ”jag fattig syndig människa” när jag förblir hos honom. Ordet syndig byts ut mot ordet salig. Det saliga bytet sker – ”du tar vår synd, din frid du ger”. Där syndernas förlåtelse är där är frid och salighet, utropade Martin på 1500-talet. Sedan har vi ordet
   MÄNNISKA - ”jag fattig syndig människa” får lära mig att bli mänsklig. Bli som Gud. Gud blev människa. Vi formas av dem vi umgås med. När vi följer Jesus formas vi efter hans bild. Vi blir lika honom som var sann, äkta, sund, riktig människa. Kyrkans uppgift är att hjälpa oss att bli de sunda, äkta, roliga original, som Gud ämnat oss att bli. Detta kan hända när vi städse förblir i honom och i hans kraftfält.

   Där kan vi svara Jante på hans försmädliga påstående: ”Du ska inte tro att du är något”. Ja, Jante, du har rätt. Jag ska inte tro att jag är något. Jag skall veta det!
   Vi är barn till en kung. Du och jag, vi är kungabarn, prinsar och prinsessor av himmelriket. Ett strå vassare än Viktoria, Madeleine och Carl Filip.
   Vi sjöng förr i världen: ”Ett litet fattigt barn jag är men glad jag är ändå. Jag vet min gode Fader kär, bär omsorg om de små”. Den psalmen finns inte i vår psalmbok. Att var fattig, lät så deprimerande. Och det stämmer ju inte på kungabarn. Jag har ändrat texten och nu kan vi sjunga den rätta läran:

Ett litet kungabarn jag är och glad jag är för det. 

Jag vet min gode Fader kär bär omsorg om oss här.

   Och nu, kära prinsar och prinsessor, gäller att stoppa in detta starka, trotsiga dockord i hjärtat, vårt inre kärleksrum. Försök lära dig det "by heart". Upprepa det, smaka på det, upptäck vad som händer …
Dock förblir jag städse hos dig

Glad jag är för det! Med hopp om att just du delar denna glädje

Bengt Pleijel 90+ och snart 65+ 








tisdag 10 oktober 2017



Inför artonde söndagen efter Trefaldighet

Att lyssna i tro
är söndagens tema. Det är mycket som händer då vi gör så. Vad händer? Läs och lyssna …

1. Hör Vishetens rop! Ordspråksboken 8:32-36
Visheten ropar: Hör nu på mig, mina barn. Lyckliga de som följer min väg. Lyssna till mina förmaningar och bli visa, förkasta dem inte. Lycklig den människa som hör på mig, som vakar vid min dörr dag efter dag och väntar vid min tröskel. Ty den som finner mig finner livet och vinner Herrens välbehag. Men den som försmår mig skadar sig själv, de som hatar mig älskar döden.

   Visheten ropar, står det i Ordspråksboken 8:1. Hela kapitlet är ett rop från höjden till oss på jorden. Vi får idag lyssna till fem verser i kapitel 8. Visheten ropar för att vi som ofta slår dövörat till ska vakna upp. Visheten ropar därför att den har något viktigt, något spännande att berätta, ja, den kan inte låta bli att ropa ut vad den har sett och hört.
   Det ropas mycket i Bibeln. Ordet rop förekommer på ett hundratal ställen. Människor ropar. Änglar ropar. Seraferna som Jesaja såg och hörde, de sjöng inte. De ropade till varandra! Den ene ropade till den andre: Helig, helig, helig, är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.
   Reaktion: Templet skakar. Jesaja skakar. Den förkrossade Jesaja får en oväntad utnämning. Läs Jesaja 6.
   Visheten ropar: Hör nu på mig mina barn. Visheten har något viktigt att säga till barnen och om barnen. Om du tror att det nu ska komma en söndagsskoleberättelse för lillklassen, har du fel. Den gamle, nittioårige Johannes, skriver i sitt brev: Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss; att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. (1 Joh 3:1).
   I verserna före vår text berättar Visheten att den var med då Fadern uppfann världen. Då var jag som ett barn hos honom. Jag var hans glädje dag efter dag och lekte ständigt inför honom. I kyrkans historia har man läst detta som en Kristushymn. Ty Jesus var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, skriver Johannes (Joh 1:2). Jesus är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, skriver Paulus (Kol 1:15). I nicenska trosbekännelsen säger vi att vi tror på honom genom vilken allting är skapat. Och Paulus skriver: Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. Som det står skrivet: Den stolte skall ha sin stolthet i Herren, (1 Kor 1:30-31). Jesus är Visheten. När vi lär känna honom spricker vi av stolthet.
   Fråga: Kan du tänka dig Jesus som ett lekande barn inför Gud? Kan du förstå varför Jesus så ofta säger till oss att vi måste vända om och bli som barn, Vill han att vi ska lämna stöddighet och bli som barn och hitta Guds barns lek inför Gud. Hitta Guds barns härliga frihet (Rom 8:14-17,21). Vi måste nog börja ta glädjen på allvar! Kanske vi blir lite visare. Ja, det är inte klokt vad kloka vi kan bli!

2. Lyssna och lyd! Apostlagärningarna 5:27-29
När kommendanten och tjänarna kom tillbaka med apostlarna förde de in dem till rådet, och översteprästen började förhöra dem: ”Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, och ändå har ni fyllt hela Jerusalem med er lära och vill göra oss ansvariga för den där mannens blod.” Petrus och apostlarna svarade: ”Man måste lyda Gud mer än människor”.

   Paulus berättar i Rom 1:5 att han har fått uppdraget att föra människor till trons lydnad. Vad menas med trons lydnad? Vi lever i en tid då vi inte hukar oss för auktoriteter. Lydnad förekom på 1800-talet men inte nu. Ingenting är rätt och ingenting är fel. Bort med alla normer. Tron förvandlas från en levande relation till en osannolik åsikt. Men människor mår inte så bra. Kan inte ge svar på TV-frågan ”Vad är meningen med livet”.
   I biblisk mening är tron en personlig relation med en trofast Gud. Vi umgås förTROligt med den Fader som uppfunnit världen och dig och mig (Psalt 25:14). Han har skapat oss, och han har gett oss regler för livet. Alla mår bra och blir glada om vi lyssnar och lyder Hans ord.
   Motsatsen till tro är inte tvivel utan otro, trolöshet, att koppla bort den himmelska el-kraften. Trons lydnad tar tag i denna relation. På den vägen växer man och mognar. Någon leder mig… Denne ”någon” (du vet väl vem?) har mycket på sitt hjärta som han vill säga till sina barn. Han älskar oss så mycket att han kan både trösta, lära, förmana och varna oss.
   I Johannes Uppenbarelse 1:3 sägs att det är saligt att lyssna och lyda hans ord. Det är SALIGT! Ja, Himmelriket landar! Men det kan bli FARLIGT! Det finns mörka krafter, ideologier, maktmänniskor som Makten fått makt över och som vill hindra, ja FÖRBJUDA oss att lyssna och lyda. Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, hörde vi i dagens text. Martyrerna då och martyrerna idag har fått pröva på det. Ja, t.o.m i gamla Sverige kommer det många sådana förbud. Tänk efter!
   Dagens text berättar om hur apostlarna fick utstå motstånd, förföljelse, fängelse, piskrapp. Läs Apostlagärningarna kapitel 4-5. Hur reagerar apostlarna?
   När förbudet kommer svarar de: Man måste lyda Gud mer än människor.
   När de piskats gick de ut från Stora Rådet, glada över att de ansetts värdiga att lida smälek för Namnet skull (Apg 5:4-41).
   När förföljelsen kom, samlades de kristna till bönemöte. De ropade endräktigt till Gud och bad …
   När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet.(Läs Apg 4:23-31).
   Vad händer med dem som lyssnar och lyder? Svaret finns i verserna efter vår text: Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud upphöjt till sin högra sida som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom (Apg 5:39-32).
   Alltså: lyssna och lyd! Tant Lina hjälper oss till detta lyssnande:
O, så hjälp oss nu att höra vad vår själ kan saliggöra, 
upplåt du vårt hjärtas öra och förnim vårt böneljud 
(Sv Ps 81:3)

3. Bli upptäcktslyssnare. Matteus 13:44-46
   Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.
   Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.


   Du träffar här en jordbruksarbetare som går och hackar i marken. Han drabbas av det oväntade.
   Du träffar dollarturisten, goddagspilten som går på Supermarket och letar efter pärlor, smycken och skraplotter. Han drabbas av det väntade.
   Du träffar honom som berättar texten. Om honom har du lärt dig att säga: Herren är min Herde, ingenting skall fattas mig.
   Din uppgift blir nu att lyssna. Du är ordbrukaren som lägger örat till orden. Lyssna inåt. Vad hör du? Du är goddagspilten som har allt, men vill bara ha mer. Lyssna inåt. Vad hör du?
    Vad vill den gode Herden hjälpa dig med genom denna text? Vad upptäcker du?
   När du lyssnat en stund kan du jämföra med vad Sångpostillans guide hittat. Se Sångpostillan årg 3, sid 417, finns på bibelskolan.com tryck här.

Med önskan om god och nyfiken upptäckarglädje
Bengt Pleijel 90+



tisdag 3 oktober 2017



Inför Tacksägelsedagen

Låt oss tacka och lova Herren!
   Den uppmaningen får vi i varje högmässa. Nattvarden, som också har namnet eukaristi - tacksägelse, lyfter oss in i den himmelska ”lovochtack-rörelsen”. Tacksägelsedagens tema är LOVSÅNG. Uppmaningen till lovsång kommer först. ”Lov och tack”. Varför?
   Det är något märkligt med lovsången. När vi sjunger med i lovsångerna (och gör experimentet att vi tänker på vad vi sjunger) grips vi av en märklig lyftkraft. En himmelsk kraft drar oss upp ur det dåliga samvetets grop, ”du borde vara lite mer tacksam”. Och upp ur alla kravtankar att ”du måste buga / niga och säga tack”. Lovsångens lyftkraft bär oss upp till den plats där vi träffar Herrens trogna i alla tider och hela den himmelska härskaran av änglar och helgon. Vi smittas av lovsångsbruset inför den himmelska tronen.
   I eukaristin – tacksägelsen - den heliga nattvarden får vi svar på varje människas grundfråga: Är jag älskad? Betyder jag något? Vad är meningen med livet? Svaret viskas stilla i vårt öra. Vi hör pulsslagen från Guds Fadershjärta: För dig! För dig! Du dras in i Golgatadramats segerglädje. Den berättar om hur en (ja, du vet väl vem?) ”steg ned i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade oss tillbaka till Gud”. Sv Ps 62:2). När detta händer ”då brister själen ut i lovsångsljud: Tack gode Gud, tack gode Gud” (Sv. Ps.11:6).
   Men ”lovochtack”-rörelsen startar ofta i häpnad och förundran. Vi påminns om det då vi lyssnar till

SALOMOS VISHET 7:15-22
   Må nu Gud hjälpa mig att klä min insikt i ord och göra mina tankar värdiga hans gåvor. Ty han är vägvisaren till visheten, och det är han som leder de visa rätt. Av honom beror både vi själva och våra ord, all tankeförmåga och all yrkesskicklighet. Det är han som har gett mig osviklig kunskap om tingen: jag känner världens byggnad och elementens verkningar, tidsåldrarnas början och slut och förlopp, solhöjdens växlingar och årstidernas skiften, årens kretslopp och himlakropparnas ställningar, djurens levnadssätt och vilddjurens lynnen, andarnas våldsamma krafter och människornas tankar, växternas arter och rötternas hemliga krafter - allt lärde jag känna, det dolda och det synliga, ty jag fick undervisning av visheten, hon som med sin konst har format allt.
Så lyder ”Salomos vishet”. Gud, vi tackar dig!

   Salomos vishet hör till de s.k. apokryferna. Vi kan hitta dem i Bibel 2000. Men inte i Folkbibeln eller Bibel 1917. Apokryf betyder gömd, fördold. De påminner om bibelböcker, men räknas inte som helig Skrift. De är nyttiga att läsa, säger Luther. Denna söndag får vi känna oss nyttiga genom att läsa 8 verser ur Salomos vishet. Boken tillskrives den vise kung Salomo. Men de som vet säger att det förmodligen är en anonym och from jude som skrivit den på grekiska under sista århundradet före Kristus och – i blygsamhet (?) – tillägnat den kung Salomo.
   Denne fromme man stannar i förundran, häpnad inför skapelsens rikedom och sinnrikhet. Han var tydligen mycket beläst och miljömedveten. Och han räknade med att Gud i sin vishet kunde göra också honom vis och viss om ”vilken mäktig Gud vi har”, han som i vishet vill sätta igång tankar och hjärta, förundran och häpnad, så att vi måste brista ut i lov och tack.
   Salomos vishet påminner om vad gamle ärkebiskopen Wallin sjöng år 1816: ”Din väldighet, ditt majestät, ditt underfulla råd, jag såg i solens höga fjät och gräsets minsta tråd” (Sv Ps 63:4). Men det var en sak han inte såg i naturen. ”Ditt hjärta jag ej fann”. Han kunde inte svara på TV-frågan: ”Vad är det för mening med livet?” Men svaret fick han då han hörde budskapet om Jesus. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och står Faderns hjärta närmast, Han har gjort honom känd (Joh 1:18, Giertz). Och vill du bli vis på riktigt rekommenderar Paulus oss att ta kontakt med Gud. Ty genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet, vår helighet och vår frihet (1 Kor 1:31). När vi hamnar i det kraftfältet kan vi känna oss stolta. Ty den stolte skall ha sin stolthet i Herren (1 Kor 1:32). Lov och tack! Mer om detta i nästa text,
   ”Lovochtack”-rörelsen fortsätter nu i syskonkärlek. Om det skriver Paulus i

KOLOSSERBREVET 3:16-17
Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i Herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.

   Vi är lemmar i en och samma kropp. Vi blev det i dopet. Vi är döpta in i Kristus och vi har iklätt oss Kristus. (Rom 6:3f och Gal 3:26-29, Bibel 2000). I detta kraftfält i Kristus överraskas vi av att vi får en ny syn på varandra. Här är icke längre jude eller grek, ryss eller svensk, man och kvinna, miljardär eller miserabel, svartskallig eller klantskallig. Vi är en massa syskon! Kristus blir allt och i alla (Kol 3:11).
   Vi är döpta in i Kristus, vi har iklätt oss Kristus. Nu får vi veta vad detta betyder för vårt vardagsliv. Strax före vår text, i vers 12, får vi denna uppmaning: Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerliga medkänsla …
   I dopet fick vi den vita dopdräkten. Vi blev iklädda Kristus. Att leva i sitt dop är att dagligen ikläda sig Kristus. Jesus vill komma oss lika nära som kläderna på kroppen. Nu går vi ut och möter människor tillsammans med Jesus. Läs Kol 3:12-17 i din i Bibel. Där finns ord som talar om för dig hur du ska leva ut Jesu kärlek … ha fördrag… förlåt... var överseende. Men i din vardag möter du människor som är besvärliga, tröttsamma, svårbegripliga. Du har svårt att tycka om dem och de tycker inte om dig. Poängen i Paulus förmaningar är att nu möter du dessa människor tillsammans med Jesus. Inför var plagg du iklär dig i dopdräkten, säger Jesus: Detta vill jag hjälpa dig med.
   Pröva detta. Läs orden, se människorna framför dig, hör Jesu röst: Detta vill jag hjälpa dig med.
   När vi kommer till Kol 3:16-17, dagens text, påminns vi om att vi är syskon, vi behöver varandra och vi får uppmuntra, trösta, hjälpa varandra att hitta det friska, riktiga och roliga livet i Kristus. Det sker då Bibelns ord kommer in i oss och sätter oss i rörelse mot varandra,
   Ja, tack och lov för lov och tack. Och nu har vi en text till. Den säger oss att

   ”Lovochtack”-rörelsen inte går att hejda. Om lärjungar stoppas kommer stenarna att bilda kör.
   LUKASEVANGELIET 19:37-40
Då Jesus närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.

   När Jesus får tala till oss och röra vid oss med sitt ord, då tar han hand om det som plågar oss inuti och livet får sedan en annan gestalt. Ett nytt liv tänds i oss. Vi sjunger om det i psalmen 258 vers 1: "O Liv, som blev tänt i kristtrognas bröst". Och sen fortsätter den: "Dig har världen ej känt". Vi blir obegripliga för människor som inte tror. Varför? Svar 1 Joh 3:1. De sätter ut taggarna och tycker att vi är överspända. De håller för öronen. Sluta med det där ”lovochtackandet”!
   Samma reaktion i texten: Mästare säg åt dina lärjungar att sluta. Motreaktionen kommer då Gud kommer för nära, ty då måste man kanske tänka om och vända om. Kommer ”det där med Gud” för nära, då börjar det bli farligt för mitt stora, stackars, lilla, duktiga ömtåliga Jag. Ni vet den där protestanten inom oss som inte vill att Jesus skall vara Herre och Konung i våra liv.
   Men Jesus säger: Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa. Enligt parallell-stället i Matteus säger Jesus: har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig (Matt 21:16). Stenarna som verkar så kalla och döda, och barnen som är så små och dumma, begriper mer om vad som är på gång än de duktiga och förståndiga. Till oss säger därför Jesus: Vänd om och bli som barn, lämna din storhet och märklighet, stig ned från din ängsliga tron av kristall. Och ta ett trossteg in i glädjens kraftfält. Tackochlov för lovochtack!

Så gnolar också min rostiga gubbhals med många hälsningar
Bengt Pleijel 90+
som inbjuder till Lovochtack-övning i Sångpostillan årg 3, sid 519, bibelskolan.com tryck här.

Skriva ut