En hälsning till de snälla himlagodisvännerna!

Något himlagodis delas inte ut denna vecka, därför att min kropp den första december forslades i ambulans till NÄL i Vänersborg, och sedan i samma fordon till Uddevalla lasarett. Kroppen behövde 

SERVICE, 

och jag fick följa med! Den 12 december kom både kropp och jag tillbaka tillbaks till Skatteparadiset Ulvesunds Byväg 2. Många erfarenheter rikare.

Erfarenhet nr 1:
Vilken fantastisk sjukvård vi har! Kloka läkare, skickliga sjuksköterskor, underbara undersköterskor, noggranna städare. De gjorde allt och lite till för mig. Jag har haft det bra. Jag låg där och räknade sjukdomsvinster. Fick också kontakt med sjukhuskyrkan, fick andliga samtal och Mässa två gånger. Blev väldigt glad över att en i sjukhuskyrkan en gång var min konfirmand. Tack alla!

Erfarenhet nr 2:
Vad lite vi känner oss själva. Vi har aldrig sett våra öron eller ögon! Du har inte sett ”hur dina ögon är fyllda av glädje”. I det stora porträttet av oss själva som vi har satt upp i badrummet och som vi tittar på varje morgon, verkar ögonen trötta och sömniga. Det vi inte heller vet om oss själva är hur vi ser ut inifrån. Men det fick sjukvårdspersonalen se. Jag undersöktes och röntgades och betittades från alla håll. En gång fick jag svälja en kamera. Och då fick de se. Det måste ha varit fantastiskt.

Erfarenhet nr 3:
Jag har alltid tyckt att det var svårt att svara på frågan ”hur står det till”? ”Läget?” Ville de veta eller var det bara en hälsningsfras? Kan jag – som vet så lite om mig själv, ge ett sakligt svar. Jo, nu kan jag. Om du frågar: Varför hamnade du på sjukhus, kan jag svara:
   Den 1 december kände jag smärtor i bröstet. Ambulansen kom. Körde fort, men inga ”tut-tut-signaler”. Och efter några dagars genomskådande av mig, avslöjades att smärtan berodde på lunginflammation, och jag hade också bakterier i blodet. Därför fick jag antibiotikabehandling i sju dagar. Jag hade blodbrist och ett sår på tolvfingertarmen. De ”ultraljudade” också hjärtat. God hjärtfunktion var svaret. En sak till upptäckte de : Jag var ful i munnen! Två tänder drogs ut (jag har alltid tyckt så mycket om tandläkarbesök. Tänk vad härligt det är att kunna tugga och bita ifrån sig). Jag trodde också att de undersökte hjärnan och fick upptäcka mina stora brister där. De skulle ge medicin mot hjärnbrist. Men jag hörde ett h för mycket …

Erfarenhet nr 4:
Jag fick på nytt upptäcka det jag redan hade upptäckt – vilken fantastisk uppfinning en människa är. Varje människa är unik och har sin egen historia och många erfarenhet att ge, om vi stannar till och lyssnar! Må vi tacka Uppfinnaren och inte vända ryggen åt honom. Jag råkar känna Uppfinnaren. Vi har regelbundna kontakter (Läs Psaltaren 25:14-15).
   Det finns så många som inte har den kontakten. Våra barn indoktrineras i att det inte är Gud, vår käre Fader vår i himlen som är Uppfinnaren. De får lära sig att de utvecklats från en slemmig bakterie i världshavet. Jag läste i en tidning att ”evolutionsteorin är vår tids största bluff”! Har det sagts i tidningen så måste det vara sant!
   De som blir väldigt ledsna över detta och gråter är änglarna. Men om någon vänder sig om och kastar sig i Fars armar, då ger änglarna upp en glädjetjut och börjar hoppa och dansa och ropa Halleluja! Jabbadabbado! Bravo! Läs Lukas 15!

Erfarenhet nr 5:
Det är så roligt att skriva HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS. Den håller mig själv vid liv. Den vill vara ”igångsättningstankar” inför kommande söndag. Är man förBEredd så blir gudstjänsten så mycket rikare.
   Så om ”hjärn- och hjärtmediciner” får göra verkan kommer kanske lite godis i framtiden. På söndag är det 3 i Advent. Då får vi gå i profetskola säger Sångpostillan årg 2. Tryck här.

Med många varma hälsningar

Bengt Pleijel
som säger att han mår …