måndag 11 februari 2019


                Inför söndagen Septuagesima

Nåd och tjänst
är temat och melodin på söndag Septuagesima (den sjuttionde). Vi går nu in i den så kallade förfastan. Om ca 70 dagar är det Påsk. Vi får nu en tid då vi stannar till och får komma i fatt oss själva, och får en frisk syn på både vardag och arbete.
Smaka på de två orden NÅD och TJÄNST.
Vi har en TJÄNST, ett arbete, en uppgift. Vi förkovrar oss, tränar, utbildar oss. Folk omkring oss kanske upptäcker hur bra vi blir. Vi får beröm, löneförhöjning, medaljer. Men också inflytande och makt. En del ser då avundsjukt på oss, de jämför, blir bittra.  De märker hur stöddiga vi blir, självbelåtna och ”egofångade”. Atmosfären omkring oss känns instängd och unken.
Det är svårt att ändra på andra. Men går det att ändra på hans Majestät JAG? Försök …
Smaka på ordet NÅD. Låt ordet nåd stå före tjänst – NÅD OCH TJÄNST.
Du hittar ordet NÅD om du vänder dig om. Där står HERREN. Vad gör han där? Herren låter sitt ansikte lysa över dig och är dig nådig. Han verkar så glad över att få se dig. Allt blir så ljust. Det mörka, svåra och bittra förlorar sin makt. Om du sedan tar emot nåden, kärleken, godheten och sätter den före ordet TJÄNST kan det hända något både med dig och dina medarbetare: Du förändras. Och de förändras och förundras! Du ser på dem tillsammans med Herren och hans möjligheter. Intrigmakaren och skvallerkäringen blir ett möjligt helgon.
I denna söndags texter, ja, i hela Bibeln, träffar du människor som är knepiga, stöddiga och besvärliga. De liknar oss på många sätt. Det händer mycket i deras tjänst när HERRENS NÅD får lysa på dem. Vad som händer med dem gör det hoppfullt även för oss. Dagens texter lär oss det.

1. TROTSIG PROFET FÅR TRÖSTA 120 000.
Du träffar honom i dagens gammaltestamentliga text – Jonas 3:10-4:22. Men läs hela boken i din bibel, alla fyra kapitlen. Lägg märke till hur många gånger Jona säger ”men”. Det hans ”älsklings-trotsord”.
Bibeln är ju en mycket realistisk bok. Den skildrar oss människor sådana vi är. Den klär av oss och visar oss i all vår svaghet. Också Bibelns människor är mycket små. Vi får se felen hos de största för att vi inte skall fästa vår tro vid dem. Här i Jona bok får vi se en helt överraskande sida hos Jona, världshistoriens störste evangelist.
KAPITEL 1 handlar om en man som inte ville lyda Gud. Gud får nöd för människorna i staden Nineve och vill sända profeten Jona dit. Men Jona vill inte. I stället för att åka västerut till Nineve går han in på skeppskontoret i Jafo och beställer enkel biljett till Tarsis, så långt österut som möjligt. Men när han vänder ryggen åt nådens Gud blir allt så besvärligt – storm, intriger, bråk, man kastar Jona i havet Men Gud överger inte sin trotsige profet. Han ordnar med returbiljetten. En ”fiskliknande ubåt” fångar upp honom.
KAPITEL 2 handlar om en drunknande som ropar till Gud. Han ber psaltarpsalmer. Också vi kan råka illa ut, kanske hamna i ”buk-arrest”. Då kan det vara bra om vi bär med oss psalmer och bibelord "by heart". Oändlig nåd mig Herren gav … o Gud din nåd är bättre än liv …De ger tröstkraft!
I den stora fiskens buk ber Jona. Under bönen förstår han att han behövs i Nineve. Nådens Gud sänder honom och han lyder och far dit.
KAPITEL 3 låter oss komma in Nineve tillsammans med Jona. Livet är i full rullning. Man handlar och köper, knuffas och trängs, luras och fifflar, ropar och skriker. Man roar ihjäl sig för att inte dö av tråkighet. Frigjorda och förförda. Och vilsna! I Nineve bodde 120 000 människor som inte kunde skilja mellan höger och vänster (Jona 4:11). Förmodligen röstade de på L.
Genom allt detta går Jona. Han talar inte med någon. Men han ser sig omkring. Blicken är brinnande. Han hittar några lådor. Han stiger upp på dem och han ropar ut:Om fyrtio dagar skall Nineve bli förstört. Det märkliga är nu att stadens alla invånare, 120 000 människor (4:11), allt folket, folkets ledare, ja t.o.m. kungen vänder om. Världens mest lyckade evangelisationskampanj
Kapitel 4 är nog det svåraste i Jona bok. Jonas reaktion på Guds godhet var mycket märklig: Jona tog mycket illa vid sig, och han blev arg (4:1). Sur. På dåligt humör. Varför? Tänk er en predikant som fått i gång en väldig väckelse i en stad. Tusentals människor vänder om till Gud. Vilken väckelse! Men efteråt sitter evangelisten på hotellrummet och är sur över att det lyckades. Vem begriper?
Vi ser hur Jona brottas med Gud. Och hur Gud brottas med Jona. Det är som ett schackspel. Jona drar sitt MEN och Gud drar sitt MEN. Vem skall vinna spelet? Vem ska få sista ordet? Och finns vi med här?
Om du lever i ett förhållande till Gud som inte är rätt, så är livet det ena MEN efter det andra. I stället för att säga MEN ska vi lära oss att säga AMEN. Det betyder: Ja, ja det skall så ske. Våra MEN gör det svårt för oss och tar ifrån oss glädjen. Amen är ett ord som fyller oss med lovsång. Ordet MEN ställer in oss på nej-sidan. Ordet AMEN ställer in oss på ja-sidan. Och vi får se in i Guds stora nöd och smärta för dem som vänder honom ryggen. Och vi får se Guds plan.
Vill du veta mer om denna brottning är du välkommen till boken Sångpostillan årg 2 sid 109. Finns på www.bibelskolan.com tryck här.

2. STOR TEOLOG BLIR LITEN, NÄR NÅD KOMMER FÖRE TJÄNST.
Det är Saulus jag tänker på. En av Gamaliels bästa lärjungar. Begåvad. Initiativrik. Modig. Alla tänkte att Saulus skulle bli Gamaliels efterträdare. Professor, heders-doktor, kändis, stor teolog.
Han fick uppdraget att sätta stopp för Jesus-folket. Han gjorde det ordentligt. Han andades hot och mordlust mot dem. Försökte utplåna församlingen. Han berättar själv att han gick in i hus efter hus och drog fram både män och kvinnor och lät kasta dem i fängelse (se Apg 8:7, 9:1-2 22:4, 26:9-11). Den TJÄNST han hade gjorde folk rädda, och fick många att gråta. Men Gud satte stopp för det. Ställde sig i vägen för honom. Saulus bländades av ett starkt ljussken - Nådens ljus! Gud lät sitt ansikte lysa mot honom. NÅD kom nu före TJÄNST!
Saulus som fick sitt namn efter Israels förste kung – Saul – kallar sig nu PAULUS. Det betyder den lille. Om sig själv säger han att han är den minste av apostlar (1 Kor 15:9) och den största av syndare (1 Tim 1:15).
Är man minst kan man inte se ned på någon. Är man störst bland syndare vill man nog springa och gömma sig. Nådens ljussken förvandlade den store teologen, som skrämde livet ur folk, när NÅD kom före TJÄNST
Läs nu dagens epistel från FILIPPERBREVET 1:3-11 och upptäck hur där strömmar kärlek, ömhet, nåd, godhet och glädje.
Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag.
 Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, Så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.

3. ODUGLIGA TJÄNARES SALIGA LYCKA NÄR NÅD KOMMER FÖRE TJÄNST
Läs LUKAS 17:7-10
Jesus säger: Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger han då när tjänaren kommer hem från marken: Kom nu och sätt dig till bords? Säger han inte snarare: Laga något till kvällsmat åt mig, och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan kan du själv äta och dricka. Inte tackar han tjänaren för att han gjorde det han fick i uppdrag? På samma sätt ska också ni säga, när ni har gjort allt som ni fått i uppdrag: Vi är odugliga tjänare. Vi har bara gjort vår plikt.

Texten handlar om oss. Om någon av er … säger Jesus och berättar om hur förfärliga vi är. Maktmänniskor, kravmänniskor. Andra få slita och släpa och ställa upp. Vi säger sällan tack och ger beröm. Så går vi runt kring vårt stora JAG! Satsa på dig själv! Människor omkring oss tycker vi är besvärliga. Men vem bryr sig …
Och sedan säger han något som får håret att resa sig på oss och taggarna att sticka ut. Ni ska säga: Vi är ODUGLIGA TJÄNARE!
När Jante kommer och tittar överlägset på oss och säger:Du ska inte tro att du är något” då har vi lärt oss att svara: ”Du har alldeles rätt i vad du säger, Jante. Vi ska inte tro, vi ska VETA ATT VI ÄR NÅGOT!
Vi har inte vår identitet i vad vi gör utan vad vi är: Herrens tjänare … Guds utvalda, heliga och älskade (Kol 3:12). Guds älskade barn. Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! (läs Joh 3:1-3).
Vi är HERRENS TJÄNARE! Vår Herre är en speciell herre som inte kan jämföras med världens herrar. Han har gjort sig själv till en tjänare / slav (Fil 2:7). Herren själv tjänar de odugliga tjänarna (Joh 13, fotatvagningen). Den oduglige tjänaren lever som hans Herre lever och följer honom som hans tjänare. Vi får dela hans liv.
Av sig själv är tjänaren oduglig, onyttig och värdelös. Men i Herrens tjänst lever han upp till sin natur och kallelse. Då blir han det han i grund och botten är och ska vara: MÄNNISKA!
När Herren utväljer redskap åt sig tar han inte alltid de dugligaste. Men dem han utväljer gör han dugliga. Först överraskar han dem med sin NÅD och kopplar in dem på det himmelska kraftnätet. Sedan sänder han dem i sin TJÄNST. Detta är de odugligas saliga lycka

anser er ödmjuke tjänare
Bengt Pleijel 92+
andlig tvilling med Bengt 91+





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriva ut