Inför heliga Trefaldighets dag - Missionsdagen
Vår Herre Jesu Kristi nåd, Guds kärlek
och den helige Andes gemenskap vare med er alla.
Med de orden skickar Paulus en hälsning både till korintier (2 Kor 13:13) och till oss som bor i världens ände (Apg 1:8). En ström av nåd, kärlek, gemenskap från Gud Trefaldig når oss. Vi dras in i lovsången som aldrig tystnar:
Fadern som bortom alla stjärnor tronar,
Sonen som världen med sitt blod försonar,
Anden som talar, mäktigt och hugsvalar
tillhör all äran (Sv Ps 496:3).
Att Gud uppenbarar sig som en och på samma gång tre är inte ett geometriskt problem (triangeln) att lösa. Inte ett kemiskt problem (H2O) som plågar hjärnor. Här finns tröst och glädje för både hjärtan och hjärnor.
Vi får veta att urtidens Gud bryr sig om nutidens folk:
En tillflykt är han, urtidens Gud, och här nere råder hans eviga armar (5 Mos 33:27).
Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Far skyndade fram, omfamnade honom och kysste honom (Luk 15:20).
Vilken varm bild! Far har två händer - Sonen och den helige Ande. Medan vi ännu är långt borta ser han oss och Han tar emot oss. Vi är i Guds händer vad som än händer. Och vi kan höra pulsslagen från hans hjärta: FÖR DIG! FÖR DIG!
Denna erfarenhet kan vi få även …
1. När dagen är som hetast
Läs och BE-grunda dagens GT-text från 1 Moseboken 18:1-8 i din Bibel.
Vi får göra ett besök hos patriarken Abraham i Mamres terebintlund. Vi ser hur han sitter i tältöppningen. Sara har dragit sig tillbaka. Det är mitt på dagen. Den hetaste timmen på dagen … Då får han besök. Tre personer kommer. Abraham talar till dem som vore de en. Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare.
Många har stannat till just här. Bibelläsare har gjort det. Konstnärer har gjort det. Häpnat! Anat! Förstått! Den mest berömde är nog den ryske ikonmålaren Andrej Rubljov som målade ”den gammaltestamentliga Treenigheten”.
Kan du höra ett budskap till dig här? När dagen är som hetast - när vi nickar till både andligen och kroppsligen, när vi drabbas av frestelsen och lidandet, när vi plågas av torka och törst - då händer att vi upptäcker: Vi är i Guds händer vad som än händer!
När Abraham upptäcker vilka gäster som kommit kvicknar han till. Han skyndar sig tvätta gästernas fötter. Han befaller en tjänare att tillreda en spädkalv. Han får igång Sara att baka tre tolvlitersmått bröd och han själv passar upp gästerna vid måltiden.
I måltidens samtal får Abraham veta att hans hustru Sara skall föda honom ett barn. Då log Sara. Hon hade svårt att tro på gum-födelse.
Herren talar till Abraham om hans framtid. I slutet av kapitel 18 möter vi Abraham som den store förebedjaren.
Alltså: Medan vi ännu är långt borta, när dagen är som hetast. när vi känner oss både tröghjärnade och slöhjärtade, då får vi göra som Abraham gjorde: Han såg upp och se …”när vi bäst behöver dig är du allra närmast mig.” En ström av liv kommer från
vår Herre Jesu Kristi nåd,
Guds kärlek och den helige Andes gemenskap
Läs och BE-grunda dagens epistel från Apostlagärningarna 4:5-12
Vad har hänt? Ett extra Storaråd-möte har inkallats i Jerusalem. Man ser överstepräster, professorer, jurister och mäktiga politiker. Alla ser så upprörda ut.
När de samlats förde man in två brottslingar, två fiskare från Galileen, Johannes och Petrus. Men det var inte tjuvfiske de anklagats för, utan två andra illgärningar: De hade botat och förkunnat. Lekt läkare och predikanter. Vid ”Sköna porten” hade de träffat på en lam tiggare, som sträckte fram handen mot dem för att ta emot en slant. Då såg Petrus på honom och sa:
Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" Han grep honom i högra handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. Han hoppade upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt och hoppade och prisade Gud. Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud (Apg 3:4-9).
Sedan höll Petrus en predikan om Livets furste som de dödat men som Gud uppväckt. Det blev en väckelsepredikan som skakade om många. Och upprörde andra som slog larm. Därför detta extra Storaråd-möte.
Man ställde fram Johannes och Petrus inför Stora Rådet - där Jesus en gång hade stått – och frågade dem: Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta? Johannes och Petrus kommer då ihåg Jesu ord:
Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska er i sina synagogor. Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. Men när de utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni ska tala eller vad ni ska säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, och då är det inte ni som talar, utan er Fars Ande som talar genom er (Matteus 10:16-20).
Petrus kommer ihåg dessa ord av Jesus och kopplar på den helige Ande. Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och såg rådsherrar och äldste rakt i ögonen. Och talade om Jesus:
Vår missgärning var en välgärning.
Den har skett i Jesu Kristi nasaréns namn.
Ni korsfäste honom – men Gud uppväckte honom.
Ni såg honom som en stenbumling som ni kunde kasta bort.
Gud såg honom som hörnstenen i en byggnad av levande stenar.
Och så kom budskapet: Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälst.
Ett chock-ord för en del!
Ett ”halleluja-ord” för många. ”Det finns en väg till himmelen”. (Sv Ps 303). ”Han har öppnat pärleporten så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin (Sv Ps 235). Dig vare pris …
Vad händer sen med Petrus och Johannes?
De ”mäktige” blir alldeles förvånade, villrådiga, svarslösa. Det enda råd som Rådet kunde ge var ”förbud”. De förbjöd dem att alls tala eller undervisa i Jesu namn. Petrus och Johannes svarar: Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört.
När de blivit frisläppta vänder de hem till bönegruppen och berättar för dem vad de varit med om. Bönegruppen svarar med att ropa och be och prisa Gud.
När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet. Vilket härligt bönemöte!
Senare i livet skriver Petrus att brev till oss då han ur sin erfarenhet ger oss råd när motståndet blir som hårdast. Är du nyfiken läs 1 Petrus 4:12-16!
När vi är långt borta och dagen är som hetast och motståndet som hårdast kommer en ström av liv från
3. när sorgen blir som tyngst
Läs och BE-grunda dagens evangelium från Johannes 11:18- 127 i din Bibel.
Flaggan går på halv stång i Betania. Martas och Marias älskade bror Lasarus har efter en tids sjukdom fått dö. Sorgen känns så tung. Inte bara för dem. Många möter upp för att trösta dem i deras sorg. Många gråter. Också Jesus gråter. Han blir djupt rörd skakad i sitt innersta (v 33 och v 38).
När Lasarus blev sjuk hade systrarna sänt bud till Jesus. Men Jesus skyndar sig inte till dem. Han dröjer i två dagar. Sedan ger han sig i väg. Efter fyra dagar är han framme. Men då är Lasarus redan död. Marta säger till Jesus: Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött (11:21). Samma säger Maria (11:32). Vi hör ett stänk av förebråelser. Också vi kommer med anklagelser, frågor. Vi begriper oss inte på Jesus.
Varför dröjde Jesus då?
Varför dröjer Jesus nu?
När de samlats förde man in två brottslingar, två fiskare från Galileen, Johannes och Petrus. Men det var inte tjuvfiske de anklagats för, utan två andra illgärningar: De hade botat och förkunnat. Lekt läkare och predikanter. Vid ”Sköna porten” hade de träffat på en lam tiggare, som sträckte fram handen mot dem för att ta emot en slant. Då såg Petrus på honom och sa:
Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" Han grep honom i högra handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. Han hoppade upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt och hoppade och prisade Gud. Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud (Apg 3:4-9).
Sedan höll Petrus en predikan om Livets furste som de dödat men som Gud uppväckt. Det blev en väckelsepredikan som skakade om många. Och upprörde andra som slog larm. Därför detta extra Storaråd-möte.
Man ställde fram Johannes och Petrus inför Stora Rådet - där Jesus en gång hade stått – och frågade dem: Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta? Johannes och Petrus kommer då ihåg Jesu ord:
Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska er i sina synagogor. Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. Men när de utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni ska tala eller vad ni ska säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, och då är det inte ni som talar, utan er Fars Ande som talar genom er (Matteus 10:16-20).
Petrus kommer ihåg dessa ord av Jesus och kopplar på den helige Ande. Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och såg rådsherrar och äldste rakt i ögonen. Och talade om Jesus:
Vår missgärning var en välgärning.
Den har skett i Jesu Kristi nasaréns namn.
Ni korsfäste honom – men Gud uppväckte honom.
Ni såg honom som en stenbumling som ni kunde kasta bort.
Gud såg honom som hörnstenen i en byggnad av levande stenar.
Och så kom budskapet: Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälst.
Ett chock-ord för en del!
Ett ”halleluja-ord” för många. ”Det finns en väg till himmelen”. (Sv Ps 303). ”Han har öppnat pärleporten så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin (Sv Ps 235). Dig vare pris …
Vad händer sen med Petrus och Johannes?
De ”mäktige” blir alldeles förvånade, villrådiga, svarslösa. Det enda råd som Rådet kunde ge var ”förbud”. De förbjöd dem att alls tala eller undervisa i Jesu namn. Petrus och Johannes svarar: Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört.
När de blivit frisläppta vänder de hem till bönegruppen och berättar för dem vad de varit med om. Bönegruppen svarar med att ropa och be och prisa Gud.
När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet. Vilket härligt bönemöte!
Senare i livet skriver Petrus att brev till oss då han ur sin erfarenhet ger oss råd när motståndet blir som hårdast. Är du nyfiken läs 1 Petrus 4:12-16!
När vi är långt borta och dagen är som hetast och motståndet som hårdast kommer en ström av liv från
vår Herre Jesu Kristi nåd, Guds kärlek
och den helige Andes gemenskap.
och vill nå oss även … 3. när sorgen blir som tyngst
Läs och BE-grunda dagens evangelium från Johannes 11:18- 127 i din Bibel.
Flaggan går på halv stång i Betania. Martas och Marias älskade bror Lasarus har efter en tids sjukdom fått dö. Sorgen känns så tung. Inte bara för dem. Många möter upp för att trösta dem i deras sorg. Många gråter. Också Jesus gråter. Han blir djupt rörd skakad i sitt innersta (v 33 och v 38).
När Lasarus blev sjuk hade systrarna sänt bud till Jesus. Men Jesus skyndar sig inte till dem. Han dröjer i två dagar. Sedan ger han sig i väg. Efter fyra dagar är han framme. Men då är Lasarus redan död. Marta säger till Jesus: Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött (11:21). Samma säger Maria (11:32). Vi hör ett stänk av förebråelser. Också vi kommer med anklagelser, frågor. Vi begriper oss inte på Jesus.
Varför dröjde Jesus då?
Varför dröjer Jesus nu?
Jesus ger ett svar i Johannes 5:19 ff. Han säger:
Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill.
Jesus vill med detta lära Guds barn något viktigt? Det är så mycket som kan hända om vi blir stilla och ber. Sök först Guds rike, tala med Jesus om det som är svårt just nu.
I samtalet med Fadern får Jesus klarhet. Det som händer med Lasaros är inte en katastrof. Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den, säger Jesus (11:4).
I dagens text hör vi ett varmt samtal mellan Jesus och Marta om livet efter döden. Jag hör Jesu ord: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.
Nu skall jag berätta vad som hände mig när jag skrivit detta ord. Jag – gubbe 93 +, stomi-opererad, obalanserad, klumpig – hade "rullatorerat" ut i köket. Där tappade jag balansen, ramlade och kunde inte resa mig upp. Hård bädd! Jag tryckte på larmknappen. Det dröjde en och en halv timme innan hjälpen kom.
I stället för att sucka, stöna, gnälla och tycka synd om mig, började jag upprepa bibelordet som jag just skrivit. Det är märkligt med "by-heart-ord" som far ner från hjärnan till hjärtat. De blir LEVA-ord som förvandlar suck till tack, stön till bön och gnäll till sång. Himlen öppnas och jag möter JAG ÄR, han som också vet vem jag är, och som bryr sig när vi långt borta, när dagen är som hetast, när motståndet som hårdast, sorgen som tyngst. Ja, då kommer en ström av liv från
Bengt Pleijel 93+
som just nu sitter och pratar om Lasarus med hans systrar, i Sångpostillan årg 3 sid 279 – datorn tryck här - och gnolar på en ”by heart-psalm”: O härliga lott att leva där döden sin överman fått … (Sv Ps 258). Kom med i den gemenskapen!
Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill.
Jesus vill med detta lära Guds barn något viktigt? Det är så mycket som kan hända om vi blir stilla och ber. Sök först Guds rike, tala med Jesus om det som är svårt just nu.
I samtalet med Fadern får Jesus klarhet. Det som händer med Lasaros är inte en katastrof. Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den, säger Jesus (11:4).
I dagens text hör vi ett varmt samtal mellan Jesus och Marta om livet efter döden. Jag hör Jesu ord: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.
Nu skall jag berätta vad som hände mig när jag skrivit detta ord. Jag – gubbe 93 +, stomi-opererad, obalanserad, klumpig – hade "rullatorerat" ut i köket. Där tappade jag balansen, ramlade och kunde inte resa mig upp. Hård bädd! Jag tryckte på larmknappen. Det dröjde en och en halv timme innan hjälpen kom.
I stället för att sucka, stöna, gnälla och tycka synd om mig, började jag upprepa bibelordet som jag just skrivit. Det är märkligt med "by-heart-ord" som far ner från hjärnan till hjärtat. De blir LEVA-ord som förvandlar suck till tack, stön till bön och gnäll till sång. Himlen öppnas och jag möter JAG ÄR, han som också vet vem jag är, och som bryr sig när vi långt borta, när dagen är som hetast, när motståndet som hårdast, sorgen som tyngst. Ja, då kommer en ström av liv från
vår Herre Jesu Kristi nåd, Guds kärlek
och den helige Andes gemenskap.
Bengt Pleijel 93+
som just nu sitter och pratar om Lasarus med hans systrar, i Sångpostillan årg 3 sid 279 – datorn tryck här - och gnolar på en ”by heart-psalm”: O härliga lott att leva där döden sin överman fått … (Sv Ps 258). Kom med i den gemenskapen!
