NÄR
PINGSTDAGEN VAR INNE ...
...satt
apostlarna inne i en sal i övre våningen. Jesu mor Maria och Jesu
bröder var också med. Fler kom dit. 120 blev de till sist. De höll
ut i bön (Apg 1:13, 2:1-2). Vi får veta deras kroppsspråk: de
satt.
Då
händer allt så plötsligt. De hör ... de ser ... de fylls ... de
talar ...
Folk
strömmar dit. De hör ... de ser ... de häpnar ...
de
frågar ... de blir förvirrade
... de
gycklar ...
Ja,
allt detta får vi vara med om, då vi går in i Pingstdagens budskap
i Apostlagärningarna 2. Vill du läsa detta tillsammans med
Sångpostillans guide, slå upp i boken sid 262. Eller tryck här.
Tillsammans får vi be och sjunga:
ANDE
DU SOM LIVET GER, FALL NU ÖVER OSS,
SMÄLT
OSS, FYLL OSS, TÄND OSS, SÄND OSS.
ANDE
DU SOM LIVET GER, FALL NU ÖVER OSS
(oss
... mig ... dem ...)
Vad
händer då?
DEN
HELIGE ANDE LEDER OSS
1. till bönemötet
i
salen i övre våningen. Vi smyger oss dit och sätter oss där
tillsammans med apostlarna, Jesu mor Maria och alla de andra (Apg
1:13 ff). Vi tror att vi själva bestämmer oss för det. Efteråt
förstår vi att det var den helige Ande som drog oss. Anden förstår
hur vi har det och vad vi behöver.
I
böneatmosfären börjar det bubbla fram inom oss – ”den nöd som
vi i hemlighet bära” (Sv Ps 161:2) – vår inre torka, vårt
fattiga böneliv, våra futtiga försök att bryta med dåliga vanor.
Våra låsningar ... feghet ... hyckleri ... falskhet ... Ingen kraft
... Varför är det så?
Varför
så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig?
Sänd
ditt ljus och din sanning.
Låt
dem leda mig, låt dem föra mig till ditt heliga berg och dina
boningar,
så
att jag få gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och
fröjd,
och
tacka dig på harpa, Gud, min Gud.
(Psalt
42:6,12, 43:5, 43:3-4)
2.
till omvändelse
Förr
talade vi om bättring. Det ordet har nu försvunnit ur Bibeln. Ordet
bättring gör oss så ängsliga, så självupptagna. Vi försöker,
putsar och försöker. Vi tar hjälp av tomten, men blir inte
snällare. Samma gamla tråkiga och självupptaga person som
tidigare!
När
vi vänder ryggen åt Gud har vi framför oss Fi (enden). Fi vill se
mig ”fången och snärjd, förvillar med smicker och lockar med
flärd och tänker blott på att bedraga”. (Sv Ps 536:1). Fy FI!!
Vi
blir fångade i prestation och jämförelse. Slår oss samman med
Babelsfolket, och vill som de avsätta Gud. Vi börjar bygga torn, som
gör att vi når himlen i vår egen duktighet. I Babel får vi det
svårt: jämförelse, avund, kiv... Vi förstår varandra inte. Bara
babbel i Babel. Och det värsta: Vi ser inte Gud! Vi har ju inte ögon
i nacken. Och det verkar som om Gud inte ser oss, när vi är så där
stöddiga. Läs GT-texten på Pingstdagen, 1 Mos.11:1-9. Gud sitter i
sin himmel och undrar vad vi har för oss. Han tar på sig
glasögonen, men ser oss inte. Han tar fram kikaren. Men den
allseende Guden ser oss ändå inte. Då
steg Herren ned för att se
... (vers 5).
I
kyrkans aftonbön ber vi: ”Omvänd oss till dig, du vår frälsnings
Gud”. När de orden inte bara blir ord utan bön, händer det.
Någon tar tag i oss, vänder oss om. Vi ser hans ansikte. Vi står
inför Seendets Gud (1 Mos 16:13). Han ser oss med sina möjligheter
(Joh 1:42). Vi hör vad han frågar oss: Vad
vill du att jag skall göra för dig?
(Markus 10:31). Kyrie eleison!
Vad
händer när vi vänder om?
Om
någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort
(vi
avslöjas men blir tydligen inte utskällda, ty...) Herren
är Anden,
och där Herrens
Ande
är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser
Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma
bild, från härlighet ill härlighet. Det
sker genom Herren, Anden
(2 Kor 3:16-18 Fb).
3.
till hänvändelse
Ordet
”hänvändelse” är många steg närmare och flera grader varmare
än omvändelse. Det förlorade barnet kastar sig i fars armar,
gråter av glädje, häpnar: Se
vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn
(1
Joh 3:1 Fb), Vi blir föremål för Hans väldiga gärningar. Jesus
gör nu det som han längtat efter att få göra enligt sin
programförklaring i Lukas 4:18-19. Nu är Herrens
Ande
över honom, han har himmelske resurser som han vill använda på
oss. Han vill
1.
stoppa glädjefrön i hjärtat
2.
avboja fångar
3.
göra oss klarsynta
4.
befria från förtryckare
5.
Ta hand om vår framtid
4.
till hänryckning
Det
hände på Pingstdagen: Då
hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm
drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld
visade sig för dem och fördelade och satte sig på var och en av
dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande
språk, allteftersom ingav dem att tala ...
Och
folk,som kommer dit, undrar: Vad kan detta betyda? De blir uppfyllda
av häpnad och förundran
(Bibel 1917). De blir utom
sig av förvåning
(Bibel 2000). De blir mycket
häpna och förvirrade
(Fb).
De
som kommer dit hör hur lärjungarna prisar
Gud för hans väldiga gärningar.
Detta gör dem förvirrade, osäkra, frågande.
Men
lärjungarna är trygga och trosvissa. Det strålar omkring dem. De
sjunger, de jublar. Vilken mäktig Gud vi har!!! Och hemligheten är:
Alla
uppfylldes av den helige Ande.
Pingst
är hänryckningens tid.
Hänryckning
heter på ”utrikiska” EXTAS. Paulus talar om det i 2 Kor 5:13
Har
jag varit i extas är det för Gud
(Bibel 2000). Ordet betyder ”att komma utanför sig själv”. Det
blir regimskift i oss. Vårt stora, tröttsamma, självömkande JAG
får lämna plats för Gud. Paulus uttrycker det i Gal 2:20 Nu
lever inte mer jag utan Kristus lever i mig. Paulus
hittar sig själv på djupet.
Vi
uppmanas: Låt
er fyllas av Anden
(Ef.5:18ff). Uppfyllelsen av helig Ande är en erfarenhet som får
oss att gå ut ur oss själva, släppa kontrollen och villkorslöst
ge oss hän åt Anden. Det är när men går ut ur sig själv som man
blir hemma hos sig själv. Den
som mister sitt liv ... han skall rädda det
(Luk 9:24). Läs Efesierbrevet 5:18-20 och upptäck vad som händer
med oss och varandra när det sker. En inre kraft som sjunger och
leker och spelar. Gud blir STOR och människor omkring mig blir
STORA. Och Gud ser till mig som liten är! Läs mer om detta på
bibelskolan.com, vandringar 47-49, tryck här.
5.
till hän- och hen-förelse.
Efter
Pingstdagen kommer ANNANDAG PINGST. Den dagen är inte längre röd i
almanackan. Men inget hindrar att du själv låter Anden leda dig in
i EN ANNAN LIVSSTIL, då Anden för dig ut ur EGO-MÖRKER OCH
JAG-SNURR och du får stanna i hänförelse och förundran över det rika
livet i Anden. Temat för Annandag Pingst är ANDENS VIND ÖVER
VÄRLDEN. Du blir så hänförd att du längtar efter att HEN (= han
och hon) skall bli lika glada.
När
Andens vind blåser, sväng kappan efter den vinden! Hissa segel!
Ty
utan den helige Ande blir allt så tungt. Jag måste greja så mycket
själv. Som att sitta i roddbåten. Där får JAG visa min styrka.
JAG är duktig. JAG är stark. JAG ska nog ro skutan i land. JAG kan
imponera på andra. Men när jag ror har jag målet i ryggen.
Blicken är fäst på stranden. Jag retar mig på syndarna som rumlar
om där. Utan den helige Ande är jag osäker om min kristendom.
Målet lyser inte för mig. ”Är du en kristen?” – ”jag vet
inte riktigt säkert, jag försöker så gott jag kan ...” Och så
kämpar jag på. Duktig, tapper. Men inte glad ...
Men
Andens vind blåser!
Vänd
om och hissa segel! ALLA SOM DRIVS AV GUDS ANDE ÄR GUDS BARN (Rom
8:4). Se målet härligt lyser ... ta ut kompassriktingen ... läs
sjökortet .... läs din Bibel ...
Med
Andens vind blir där en ny kraft och glädje, Du hittar Guds
barns härliga frihet.
Men
du måste vara skärpt under seglingen. Och vaksam, Så att du inte
förlorar din nya lekfullhet,
Låt
HÄNFÖRELSEN leda dig till HEN = honom, henne. Ty Jesus för världen
givit sitt liv!
När
den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina
vittnen i Jerusalem,
i
hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns
(Apg 1:8).
GLAD
PINGST I DEN HELIGE ANDE
önskar
Bengt
Pleijel 88+