Inför
tredje söndagen efter Trefaldighet
FÖRLORAD
OCH ÅTERFUNNEN
är
söndagens tema. Vi har kommit till ”de förlorades söndag”.
Alla texterna handlar om förlorade som söks upp och förs hem.
”Jesus är ute och söker. Vem skall han finna idag? Vem skall idag
honom svara: Herre, du ser: här är jag” (Sv. Psalm
225:1).
Vem
är förlorad och återfunnen?
-
DEN FÖRLORADE SONEN OCH DOTTERN.
Jesus
berättar om ”Den förlorade Sonen som kom hem” i Lukas 15. Det
är den mest berömda texten denna söndag. I den skymtar vi också
hans präktige bror. Som kanske var ännu mer förlorad! Eftersom vi
lever i jämlikhetens tider tar vi idag också med en dotter. Det lär även finnas förlorade döttrar …
Ville
du vandra med mig som guide genom denna text, se Sångpostillan årg
3 sid 299, datorn tryck här.
Se också dagens texter i årg 2, sid 280, datorn tryck här.
-
ABRAHAM
Dagens
texter börjar med Abraham. BE-grunda Jesaja 51:1-3.
Var
Abraham förlorad ? Gud säger:
”Jag kallade honom när han ännu var ensam, och jag välsignade
och förökade honom”.
Abraham
växte upp i staden Ur, en rik stad. Där bodde man bra i fina
tegelhus med centralvärme och rinnande vatten (säger
de som vet).
En hednisk stad där man hade många gudar och dunkla, ockulta
seder. Gud drog honom ur staden UR.
Herren sade
till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus
och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag
göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt
namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna
dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig
ska jordens alla släkten bli välsignade (1
Mos 12:1f).
Det
är mycket som kan hända om Herren får ta tag i dig och mig och
några till. Ruiner får tröst och öken blir trädgård och du blir
glad. Jesaja skriver: Ja, Herren tröstar
Sion, han ser med medlidande på alla dess ruiner. Han gör dess öken
lik Eden, dess ödemark lik Herrens lustgård. Fröjd och
glädje ska höras därinne, tacksägelse och lovsångsljud (Jes
51:3).
-
Syndaren som vänder om.
BE-grunda
dagens evangelium från Lukas 15:8-10
Jesus
säger:
Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem,
tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och söker noga tills
hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon sina
väninnor och grannkvinnor och säger: "Gläd er med mig! Jag fann
myntet som jag förlorade. På samma sätt, säger jag er, blir
det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder
sig."
Jesus
berättar om tanten med slanten för att vi ska förstå Guds kärlek
till oss. Hon har tio silvermynt men tappar ett. Säkert var hon
mycket fattig. Ett silvermynt var ungefär en dagsinkomst för en
arbetare på den tiden. Att förlora ett mynt var mycket kännbart.
Men det var kanske något mer med detta silvermynt, som gjorde att
hon blev så glad när hon fann det att hon ställde till kalas i
sitt hem. En del menar att det var en del av brudsmycket. Hon tappar
tecknet på sitt människovärde. Därför börjar hon leta
intensivt. Hon tänder en lampa. Börjar sopa, dammsuga och leta i
alla vrår.
Vad
Jesus vill ha sagt är detta: Sådan är Guds faderskärlek. Gud är
inte likgiltig om någon kommer bort från honom. Han engagerar alla
känslor i sökandet.
När
Gud hittar någon, som kommit bort, så gläder han sig som herden
som hittar fåret och lägger det på sina axlar. Gud gläder sig som
tanten med slanten, hon som ställer till med dambjudning och säger
till dem: Gläd
er med mig.
Lägg märke till att både herden och tanten letar
efter det borttappade tills de hittar det (Lukas
15:4).
Men
också änglarna är engagerade i vad som händer i vår kyrka. Jesus
säger: Guds
änglar gläder sig över en enda syndare som omvänder sig. Här
är det fråga om "heavens
angels".
De sitter och kikar genom molnen. Vad händer där nere i vår
församling? Änglarna kanske skakar på huvudet, suckar, gråter.
Vad egotrippade de är, människorna därnere på jorden. Fattar de
inte hur mycket roligare det blir, då man vänder om? Orsaken till
att det ibland kan kännas lite tråkigt i kyrkan beror kanske på
att ingen vänder om (?). Men om bara en vänder om bryter jublet
löst i änglakören. Och änglarnas glädje är smittosam. Den får
kyrkan att vibrera.
Ja,
det är mycket som kan hända då Guds folk bryter upp från sina
inlåsta positioner och tappat krampen omkring sitt eget JAG.
De börjar upptäcka Guds nåd som en gåva som sätter dem i rörelse
mot dem som har svårt att hitta hem.
Vem
är förlorad och återfunnen? Vi har fått tre svar. Nu kommer vi
till det mest känsliga och personliga av alla svar:
-
0ckså er …
Läs
och BE-grunda dagens epistel från Efesierbrevet 2:1-10
Också
er som var döda …
Paulus
talar om den andliga döden. Man kan vara död även om man har
rosor på kinden och solsken i blick. Död för det viktigaste av
allt: Livet med Gud, själva Livskällan.
Det
låter otäckt. Men låt oss säga det rakt på sak: Utan Gud är man
död! Vi dör genom
överträdelser och synder.
Kärlekens Gud har satt Kärlekens bud omkring det ömtåliga
människolivet. Genom ÖVER-TRÄDELSER träder man över
skyddsräcket och rutschar utför. Genom våra SYNDER går det
SÖNDER.
Ni
som var döda …. Ni levde i dem! Ni
vandrade i dem (Bibel
1917).
Ni kände er hemma i dem. Fann er till rätta med dem. Ni gjorde
precis som alla andra. Stack inte av från mängden. Levde som folk
gör mest. Ni följde inte Jesus. Men VEM följde ni då? Ni följde
Härskaren
över luftens välde ..
Det
är djävulen som här åsyftas. Han är lika osynlig som luften. Men
han finns. Är verksam
i olydnadens barn. Om
jag kastar loss från Gud blir jag inte fri. Jag blir syndens
slav,
säger Jesus (Joh
8:34 Fb).
Jag kommer in i ett beroendeförhållande till dunkla makter. De
förvillar mig, lurar mig att leva förljuget och själviskt och tar
livsglädjen ifrån mig.
Detta
gäller oss alla! Bland
dem var vi
alla
en gång.
Vi var där. Och vi blev Olydnadens barn och Vredens barn! Där
skulle vi stannat om Gud inte reagerat så häftigt. Gud blir vred!
Guds vrede är Guds kärleks reaktion mot ondskan. Det gör ont i Gud
när han ser hur hans barn vänder ryggen till honom och miss-handlar
både miljö och medmänniskor. Guds gåtfulla vrede visar sig i Guds
gåtfulla kärlek. Guds smärta ser vi i Golgata kors – Guds
räddningsaktion! Där händer det otroliga: Er
har Gud gjort levande!
Men
…
Det
finns ett MEN här. Det är inte alldeles hopplöst för olydnadens,
syndens och vredens barn. Gud har gripit in! Inte därför att vi är
så bra och så värda att älskas. Det enda skälet till att Gud
gripit in är att han är rik
på barmhärtighet.
Genom
sin
överväldigande rika nåd har
det hänt något och kan det hända något i våra liv. Vad då?
Gud
har gjort oss levande med Kristus
Det
är en vanlig tanke att det som hände med Kristus upprepas i den
kristnes liv.
De kristna får lida med Kristus – Rom 8:17 är korsfästa med Kristus – Rom 6:6, Gal 2:19
har dött med Kristus – Rom 6:5, Fil 3:10
är begravda med Kristus – Rom 6:4
är uppväckta med Kristus – Rom 6:4
får leva med Kristus – Rom 6:8
blir förhärligade med Kristus – Rom 8:17…
han har satt oss med honom i den himmelska världen - Ef 5:6.
I
kommande tider …
Vi
som genom dopet och tron är ”inkorporerade” i Kristi kropp får
redan nu del i hans himmelska liv för
att han i kommande tider skall visa sin överväldigande rika nåd
genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Han
ger oss sin godhet nu för att få ge den ännu mycket mer i
himmelen.
Av
nåd är ni frälsta
genom
tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av
gärningar för att ingen ska berömma sig. Hans verk är vi, skapade
i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att
vi ska vandra i dem.
AV
NÅD -
av Guds överraskande godhet mot dem som inte
förtjänat det.
FRÄLSTA
-
befriade, förlösta från Synden till att leva ett
nytt liv.
GENOM
TRON
-
genom att förtrösta, lita på, umgås för-TRO-ligt med
honom
HANS
VERK
är vi skapade
i Kristus Jesus till goda gärningar …
Gud
uppfann oss människor. Han skapade oss i
Kristus. Där
hittar vi meningen med våra liv. Tillsammans med Jesus ska vi göra
goda gärningar. Gud har förberett dem åt oss. Längs vår
vardagsväg ligger mängder av goda gärningar utströdda. Det
gäller
för oss att se dem, plocka upp dem, utföra dem. VANDRA I DEM.
Tillsammans med Jesus …
Postludium
Det
är inte bara dåligt folk som kan gå förlorade. Fint folk, som
kungar, gjorde vad ont var i Guds ögon. Apostlar förnekar, förråder,
sviker … det lär finnas präster som …
Syskon,
om någon ändå visar sig begå en överträdelse, så ska ni som
är andliga milt visa honom till rätta. Men gör det ödmjukt, och
se till att du själv inte blir frestad. Bär varandras bördor …
(Gal
6:1-2. NU-bibeln).
David
var en fin kung, men en stor syndare. Ju högre upp man kommer desto
större bli fallet. Han berättar vad som hände honom (se
Psalt 40:2-4, Bibel 1917).
Hans recept får du nu som "by-heart"-ord att ha med dig om detta
skulle hända dig.
Stadigt
förbidade jag Herren och han böjde sig till mig och hörde mitt
rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han
ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta; han
lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola
många se och varda häpna och skola förtrösta på Herren.
Med
många häpna hälsningar
Bengt
Pleijel 92+
