onsdag 25 juni 2014

Blogg 52 
Inför andra söndagen efter Trefaldighet

Jag usle mask och vandringsman
på tunga levnadsvägen,
jag söka vill mitt rätta land
i bön och möda trägen...

Vi sjöng så, vi som levde förr i världen, i den gamla psalmboken (nr 273:4).
Hur reagerar du på den psalmen? Blir du uppmuntrad? Eller känns den tung, jobbig, tröttsam? Påminns du om din egen självbild – usel mask, smutsig, tråkig, besvärlig för dig själv och andra?
Men låt ej modet falla. Tre personer skyndar nu emot dig med tröst.

TRÖSTARE nr 1 är Sefanja, den gamle profeten. Han talar om att vi inte behöver låta modet falla ty Herren, din Gud bor i dig, en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel (Sef 3:16-17, Bibel 1917). Läs det ordet sju gånger. Då blir du glädjechockad: Herren är glad över dig! Och i dig! Vad viktigt att få hitta närkontakt med Herren, din Gud. Han längtar efter att få umgås förtroligt med dig (Psaltaren 25:14 Fb).

TRÖSTARE nr 2 är BRITT G. HALLQVIST, den skickliga ordkonstnären. En dag, när hon skulle ut och fiska, tog hon bort masken ur denna vers och satte dit ordet pilgrim.
Jag är en pilgrim som ibland
blir trött på levnadsvägen.
Dock vill jag söka livets land,
i bön och möda trägen. (Sv Ps 546:4).

Receptet på att hitta trösten är: Gå med i pilgrimsrörelsen. Bryt upp från ljugarbänken, där du kurar över din uselhet och lurar både dig själv och andra. Börja vandra. Du vandrar genom de fagra riken på jorden, du gnolar med i paradissången, du stannar till på den smala vägen, skogsstigen, där du andas ut din smärta och andas in friskheten från både blommor och bibelord.
Du upptäcker skapelsens skönhet och genialitet. Du får en ny masksyn! Alla maskar är inte usla och alla människor är inte hopplösa. Masken är en duktig jordbruksarbetare som luckrar upp jorden. Och är mycket flitig. Maskar maskar inte! Sådana maskar behövs i kyrkan idag för att ”i bön och möda trägen” luckra upp den stelfrusna kyrkjorden. Masken behövs. Precis som den smutsiga rottråden behövs, den som i kyrkans underjordiska verksamhet förmedlar vatten liv och grönska åt hela KYRKTRÄDET (se Jeremia 17:7-8).

TRÖSTARE nr 3 är Herren själv, Höga Visans brudgum. Han ger dig en ny självbild, då du lyssnar in hans kärleksviskningar. Han säger: Stå upp min älskade, min sköna och kom hitut. Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, ty din röst är så ljuv och ditt ansikte är så vackert (Höga visan 2:13b-14, Bibel 1917). Läs det ordet sju gånger. Då får du en ny glädjechock: Han lockar dig ut ur ditt egogömställe. Du blir sedd. Han säger att han tycker om dig och att han tycker du är vacker! Hör vad han säger: min älskade, min sköna! Vad viktigt för dig att få hitta närkontakt med Herren, din Gud.

Med denna söndag – andra efter Trefaldighet – kallar Jesus oss att följa honom. Vi får vandra med Jesus, se vad han gör med oss och med människor han möter. Precis som HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS inte bara är till för de snälla barnen, så ser vi hur Jesus letar rätt på dåligt folk, de som låser till om sig. Han ropar på dem som han ropade på den första människan: Var är du, du som gömmer dig i ditt eget lilla paradis? Han vill hitta närkontakt med dig!
Jesus letar rätt på ”usla maskar”, som krälar i smutsen. Han räcker ut handen och lyfter dem upp.
Där Jesus går fram får vi se märkliga förvandlingsunder. Hårdhjärtade blir ömhjärtade, snåla blir frikostiga, högfärdiga blir ödmjuka, ledsna sjunger lovsånger.
LÄS den gammaltestamentliga texten från Domarboken 6:7-16. Där letar Herren rätt på Gideon. Han har en dålig självbild. Jag den ringaste, den yngste, den odugligaste, hur skulle jag kunna... Gud utväljer inte alltid de skickligaste. Men dem han utväljer gör han skickliga. Gideon lydde och har i vår tid inspirerat många gideoniter.
LÄS episteln från 1 Korinthierbrevet 1:26-31. Herren letar rätt på svaga, föraktade, de ringaste och får dem att räta på ryggen, lyfta blicken och bli stolta.
LÄS dagens evangelium från Markus 2:13-17. Jesus fick se Levi står det. Alla anser att han är en usel man. Han är en ”tullare”, som lurar folk på pengar. Han är ”qvisling”, som går ockupationsmaktens ärenden. Sunt folk undviker sånt folk. Men Jesus äter lunch både med Levi och hans kollegor. Det blev häftiga reaktioner! Oerhört! Man äter inte med dåligt folk. Men Jesus gör det. Han var syndares vän. Men inte Syndens vän. Han ser att han av en usel Levi kan göra en apostel. Levi heter också Matteus. Han får skriva ned vad Jesus gjort och sagt i Matteus evangelium. Om Jesus inte tagit hand om honom, hade vi t ex inte fått höra bergspredikans budskap: ”Ni som tycker att ni ingenting är, ni fattiga, små, enkla, just ni som säger: jag kan inte... jag duger inte... jag klarar inte, just NI ÄR JORDENS SALT, NI ÄR VÄRLDENS LJUS... (citat från boken De himmelrika, sid 32 och 36).

Jesus ser människorna. Och Johannes skriver om vad vi ser, när vi ser Jesus; då han ser på oss: Vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern och han var full av nåd och sanning. Jesus ser på människor först med NÅDENS ÖGA. Det ögat berättar om oerhörd kärlek och ömhet. Sedan ser Han på dem med SANNINGENS ÖGA. Han säger ett sanningens ord som kanske inte alltid är så roligt att höra. Men o, vad befriande! Äntligen någon som vågar...
LÄS sångpostillans predikan på denna söndag. Där berättas mer om Jesu ögon. Han ser Levi. Han ser Simon. Han ser Johannes. Han ser folkskarorna. Just nu ser han dig! Han ser på dig med sina möjligheter. Och du kan höra hur han säger till dig: Följ mig!

Jesus fick se Levi, Alfaios son, sitta utanför tullhuset...
Levi hörde till SITTARFOLKET. Men Jesu elektriska ord FÖLJ MIG gav honom ”apostlahästar”, och han och de andra lärjungarna blev VANDRINGSFOLKET. De fick vandra med Jesus i tre år. Jesus startade inte med att kräva att de skulle acceptera ”ett trospaket” - ni får följa mig om ni tror att jag kan gå på vatten, bota sjuka och att jag är Guds Son....
De får umgås med Jesus, höra vad han säger och se vad han gör. De får erfarenhet av hur Jesus ser på dem både med nådens öga och med sanningens öga. Efter tre år kan de säga:
Du är Messias, den levande Gudens Son (Matt 16:16).
Min Herre och min Gud! (Joh 20:28).
Vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern (Joh 1:14).
Nu får vi, den yttersta tidens kristna, gå med den första tidens kristna. Tillsammans är vi vandringsfolket. Vi följer honom som är vägen, sanningen och livet. Vi är VÄGENS FOLK. Det betyder: Vi är inte framme, inte färdigfrälsta. Men vi är på väg, det finns mer att se, mer att upptäcka, mer att erfara...

Med uppmuntrande tillrop från
Bengt Pleijel 87+
som tycker att det är saligt att få vandra och som nu sjunger för er en sång:

Jag är en pilgrim som ibland
blir trött på levnadsvägen.
Dock vill jag söka livets land,
i bön och möda trägen (sv Ps 546:4).

FÄRDKOST PÅ VÄGEN:
  1. SÅNGPOSTILLAN, årg 3 Andra söndagen efter trefaldighet, sid 292. Eller tryck här
  2. DE HIMMELRIKA, en vandring genom Jesu Bergspredikan, tryck här
  3. I MIN FADERS BLOMSTERGÅRD, en berättelse från nutid, hur Jesu ord funkar. Tryck gaudete



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriva ut