inför Tacksägelsedagen

På söndag blir det TACK och LOV!

Söndagens namn är TACKSÄGELSEDAGEN.

Söndagens ämne är LOVSÅNG.

TACK OCH LOV MED PAULUS.

Det börjar med att mitt bortskämda, suckiga, jämmerlika JAG avslöjas. Hans Majestät JAG är en tråkig typ. Och särskilt när HAN och HON kryper in i HEN, försvinner alla roliga original. Tråkiga blir bråkiga. Dålig andedräkt. Unken atmosfär! Det luktar avund, strid, kiv lång väg. Doft av osalighet!

Men så kan det plötsligt hända något spännande. Mitt JÄMMERLIKA JAG får möta motmakt: FRIDENS GUD kommer! Han drar oss in i det kraftfält som heter i Kristus. Om detta sjunger Paulus i dagens epistel från 1 Tess 5:16-24. Men här får ni vers 14-26, på den nya norska översättningen, kjære søsken!!

Vi opfordrer dere søsken: Vis til rette dem som ikke holder orden (ordning) på livet sit, sett mot i de motløse, ta dere av de svage och vær overbærende (ha tålamod) mot alle. La ingen gengjelde ondt med ondt, men strev alltid etter at være gode mot hverandre, ja, mot alle. Vær alltid glade, be oavbrutt, takk Gud under alle forhold! For dette er Guds vilje med dere i Kristus Jesus. Slukk ikke Ånden. Förakt ikke profetord. Men pröve og hol fast vid det gode. Hold dere borte fra ondskap av alle slag!

Må han, fredens Gud, hellige dere helt igjennom, og må deres ånd, sjel og kropp bli bevart oskadet så dere ikke kan klandres for noe når vår Herre Jesus Kristus kommer. Trofast er han som kaller dere till dette. Han skal også fullføre det.

Be for oss, søsken! Hils alle våre søsken med en hellig kyss …

Vad rikt liv kan bli när Fredens Gud leder oss på upptäcktsvandring in i dopets kraftfält – i Kristus. Eller vad säger ni, sösken? Jag hör hur ni säger: TACK OCH LOV!

TACK OCH LOV MED JESUS.

Mera ”tack och lov” blir det då vi följer med Jesus på hans vandring i gränstrakterna mellan Samarien och Galileen. Lukas ger en rapport om den i dagens evangelium från Lukas 17:11-19.

Några spetälska kommer fram. De är gränsmänniskor i gränslandet mellan Samarien och Galileen. Inte välkomna någonstans. Vi behöver inte möta spetälska på våra vägar. Men visst hittar vi gränsmänniskor också här. De som lever i utanförskap, de annorlunda, de utstötta, besvärliga, jobbiga, de ouppfostrade …

De spetälska måste ropa ”Oren, oren” för att varna andra för smittorisk. Nu får de möta Jesus. De ropar: Jesus, Mästare, förbarma dig över oss. Dessa spetälska är de första som ber ”Jesusbönen”. Vilken underbar bön! När man ser nöden inom sig och omkring sig och nöden som media förmedlar och inte hittar ord för hur man skall uttrycka sin smärta, då hjälper mig Jesusbönen. Vi ropar efter barmhärtighet: ”har du Gud, hjärta för de arma?” Min smärta når fram till Guds hjärta. Jesus öppnar vägen …

”Herre, Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig / dem / oss…”

De spetälska får ett underligt svar av Jesus: Gå och visa upp er för prästerna. Inget mer, inga böner, ingen handpåläggning, ingen varm ström av helande genom kroppen. Ingenting händer. De är lika spetälska som förut. Prästerna var den tidens hälsovårdsnämnd. De hade till uppgift att konstatera om någon var frisk. Och prästerna fanns i Jerusalem och det var många mil dit.

De spetälska gör som Jesus säger. De går. Mil efter mil. Så småningom händer det. Deras trasiga kroppar lagas … De kommer till Jerusalem och visar upp sig för prästerna i templet. Och präster som annars är så duktiga på att tala om hur syndiga och usla människor är kan bara konstatera fakta.

Alla tio blir naturligtvis glada och tacksamma. Förmodligen ställer de till med kalas för släkt och vänner. Men en av dem letar rätt på Jesus. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Vilket härligt sätt att uttrycka sin glädje på! Min själ och min kropp jublar mot levande Gud (Psalt 84:3).

Han som vänder tillbaka är en främling, som Jesus uttrycker det. Han är samarier. Han får inte gå in i templet. Det får bara judar. Han stöts bort av prästerna. Dumma präster! Men de blir mottagna av Jesus. Det var detta som föder fram lovsången i hans liv. Den spetälskade är inte längre ”spet”. Bara älskad, älskad, älskad!

Alla tio hittar nog ordet TACK. Men denne tacksamme samarier hittar också ordet LOV.

För att vi ska kunna hitta både ordet TACK och ordet LOV gäller ordet: Gå och visa er för prästerna! Gå till kyrkan, säger Angela Merkel. Vad klok hon är! I gudstjänsten påminns vi om hur det som är dåligt hos oss kan bli bra. Vi möter en Gud som har hjärta för de arma. Paulus uppmanar oss att inte förakta hans rika godhet, mildhet och tålamod. Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? (Rom 2:4). Alla de tio drabbas av Guds godhet. En av dem vänder om till Jesus. Nu får han inte bara helande. Han kommer in i ett kärleksförhållande till Jesus. ”Jesus, jag dig älskar, du som älskar mig, du på korset lider. Jag tillbeder dig” (Sv Ps 359:1). Inte bara tacksägelse utan också lovsång. TACK OCH LOV!

Lägg märke till receptet: Först OMVÄNDELSE – sedan HÄNVÄNDELSE.

Den som vänt ryggen åt Gud (och därför fått en mycket oklar bild av Gud. Vilken gud tror du inte på?) han vänder helt om och får då se hans ögon, höra hans röst, drabbas av hans kärlek, får höra pulsslagen från hans hjärta – För dig! För dig! Han får leva sitt liv inför öppen himmel. Med änglar och helgon och Herrens trogna får han leva i tillbedjan, lovsång, himmelsk glädje. Omvändelse blir hänvändelse! Närmare, Gud, till dig … TACK OCH LOV!

TACK OCH LOV MED DAVID.

Nu har vi kvar den gammaltestamentliga texten från 1 Krönikeboken 29:10-14. I den texten gömmer sig ett bibelord som inte står i Bibeln!!!

Vi ser kung David i bön. Folket har skramlat in en jättelik kollekt. Läs 29:1-9. Och glädjen blir stor. Folket gläder sig och David gläder sig. Det blir jubel och dans och hallelujarop! TACK OCH LOV!

Men varifrån kommer alla pengarna? David svarar:

Vem är väl jag, och vad är mitt folk att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor?

Nej, från dig kommer allt och det vi givit åt dig har vi fått ur din hand.

Stava på den versen. Du hittar källan till TACK och LOV! David inte bara tackar. Han brister ut i tillbedjan, lovprisning. Hör vad han säger:

Prisad vare du, Herre, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet. Dig, Herre, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt i himlen och på jorden. Ditt är riket, Herre, och du är den upphöjde härskaren över allting. Rikedom och ära kommer från dig.

I den texten gömmer sig ett bibelord som inte står i Bibeln!!! Vilket då? De sista orden i Fader vår: ”Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen”. De orden står inte i Bibeln. Men en bön på den tiden, som börjar med ”Fader vår” kunde inte sluta med ”ondo”. Den Onde kan inte få sista ordet. Det var självklart att bönen slutar med lovsång, ofta fritt formulerad. Så småningom får denna lovsång fast form. Den har dock vissa förebilder, bl.a från dagens GT-text.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen

Med detta slut ville man säga: ”Fader, innan jag slutar min bön vill jag bara prisa Dig. Jag vill tala om hur underbar Du är. Jag vill låta mitt hjärta fyllas av Din kärlek. Jag vill bara fortsätta att vara hos dig ”.

RIKET ÄR DITT – Du, Gud är chefen. Du styr. Du har allt under kontroll. Du regerar över allt. Du är på tronen.

OCH MAKTEN - Makten är i Dina händer, i händerna på en makt som är större än människors. När vi får uppdrag att styra, var då med oss så att makten inte får makt över oss.

OCH HÄRLIGHETEN - Hela jorden är full av Guds härlighet. Härlighet, ära heter på hebreiska kabod. Grundbetydelsen är ”tyngd”. Äran är för tung för oss människor. Endast en allsmäktig Gud klarar av att bära den. Därför ber vi: Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande. ”Det är Gud som all äran skall ha”.

I EVIGHET - Riket och makten och härligheten börjar innan allt blir till. Den pågår när allting tar slut för oss och den här världen. Från evighet till evighet.

AMEN - Vad är det? Katekesen svarar: ”Amen, amen, det betyder: ja, ja, det skall så ske.” Amen – ja – är nyckeln till allt TACK och LOV! Den himmelska härskaran har hittat den nyckeln. Läs Joh Upp 7: 12 (1917) och sjung med dem:

AMEN. LOVET OCH PRISET OCH VISHETEN OCH TACKSÄGELSEN OCH ÄRAN OCH MAKTEN

OCH STARKHETEN TILLHÖR VÅR GUD I EVIGHETERNAS EVIGHETER. AMEN.

Och välkommen till TACK OCH LOV-MÖTE i Sångpostillan, sid 507 i boken. På wwww.bibelskolan.com / Sång-postillan, tryck här. Vill du lura stressdemonen kan du på datorn i lugn och ro få lyssna till Annika som läser texten och Bodil som sjunger psalmen och mig som predikar.

Himmelskt söndagsgodis finns på Bibelskolan.com och på bengtpleijel.blogspot.com och på facebook,

om någon av er, kjære søsken, vill bli vän med

Bengt Pleijel 88+