Inför
fjortonde söndagen efter Trefaldighet
Enheten
i Kristus
vill
fjortonde söndagen efter Trefaldighet få
oss att upptäcka. Vi får hjälp att bryta upp ur vår ensamhets
isolering och förstå att det vi är som kristna, det är vi
tillsammans.
Enheten
finns. Men vi får uppgiften att nå
fram till den
genom att bygga
upp Kristi kropp tills vi alla når fram till enheten i
tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått
av mognad som motsvarar Kristi fullhet (Ef
4:11-13).
Vårt gemensamma uppdrag heter ”bodybuilding”!
Vilken
fantastisk bild:
Vi är Kristi kropp! En gång såg man hur Jesus från Nasaret gick
här fram – kroppsligen. Nu vill Jesus gå här fram än som i
gången tid i Hemmaboda – där är vi tillsammans Kristi kropp.
När
detta skrivs har jag vistats ett par veckor på pensionat NÄL i
Vänersborg. Jag har blivit stomi-opererad. Läkaren som opererade
mig var en gång min konfirmand. Efter operationen mådde jag som en
nyopererad prins – trött, hjälplös och liten, men omgiven av
hov-folket, en underbar sjukvårdspersonal – läkare, sköterskor
och många andra. De skötte om mig, passade upp mig, ”muntrade”
mig. Vilken fantastisk sjukvård vi har. Tack NÄL och särskilt tack
till alla på avdelning 62 !!!
När
jag låg där funderade jag mycket på min kropp. Vilken fantastisk
uppfinning en kropp är. I 92 år har jag gått omkring som ett
levande underverk. Må uppfinnaren BE-undras! Han har givit mig
”kropp och själ, ögon, öron och alla lemmar, förnuft och alla
sinnen och ännu håller det vid liv” som Martin från 1500-talet
lärt oss att säga.
Vi
tillsammans är Kristi kropp. Jesus är huvudet. Vi är lemmarna. Vi
är ”tillsam-mans-kristna” – grenar i samma vinstock, lamm och
får i en gode Herdens hjord, lemmar i samma kropp. Ingen får leva
bara för sig själv. Om
en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om
en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den (1
Kor 12:26).
Mitt
i kroppen sitter hjärtat. Det tar emot drivmedlet. Dessa
ord som jag idag ger er skall ni lägga på hjärtat. Hjärtat
tar hand om ”by-heart-ord” och sänder genom blodet ut kraften
till kroppens alla med-lemmar. Den påverkar händer, fötter, tår
och fingrar och stiger så småningom upp till huvudet, ty ”vad
hjärtat är fullt av det talar munnen”. Praise the Lord!
Nu
kan det ta emot att ta emot detta budskap. Vi
lever i en tid där man skall satsa på sig själv. Ingen ska bestämma över dig. Makar ska inte vara beroende av
varandra. Föräldrar inte beroende av barn. Den listige ormen väser
fram: bry er inte om vad Gud sagt. Ni skall bli som Gud. Ormens
budskap skapar ensamheten. I dag ett stort problem. 1,7 miljoner
svenskar lider av ensamhet, säger oss en rapport. I
England
har man tillsatt en ”ensamhets-minister".
Enligt
Per Ewert, direktor för den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet,
finns det främst två orsaker till ensamheten: Individualism och
samhällets bortvändhet från Gud. Har han rätt?
Vem bryr sig när jag drabbas av psykisk och kroppslig ohälsa? Var
finns kungabarnens hovfolk? Låt denna söndag ge dig nya och friska
tankar.
-
Gå in i kyrkans underjordiska verksamhet
Läs
och Be-grunda Jesaja 11:10-19
Det
ska ske på den dagen att hednafolken ska söka Ishais rot där han
står som ett baner för folken, och hans boning ska vara härlig.
På
den dagen ska Herren för andra gången räcka ut handen för att
friköpa en rest av sitt folk som är kvar från Assyrien, Egypten,
Patros, Nubien, Elam, Shinar, Hamat och havsländerna. Han
ska resa ett baner
för
hednafolken
och
samla de fördrivna
av
Israel
och
de kringspridda av Juda
från
jordens fyra hörn. Då ska Efraims avund
upphöra
och
Juda fiender utrotas.
Efraim
ska inte avundas Juda,
och
Juda inte vara fiende till Efraim.
De folkslag som nämns här, är namn på folk som förnedrat Guds folk, krigat mot dem, tagit dem som slavar: Assyrien och Egypten, Patros och Kush, Elam och Shinar (Babel), Hamat och kustländerna.
Varje namn är laddat av såriga minnen, tårar, vrede.
Men
svårigheterna har inte bara kommit från främmande hednafolk.
Brödrafolken Efraim (Israel) och Juda har gjort varandra illa,
avundats varandra, bekämpat varandra. Men när Ishaijs
ättling,
Davids son – Jesus - höjer sitt fälttecken och lyfter sin hand,
sker befrielse och läkedom. Avund och fiendskap
upphör.
Lägg
märke till detta: Vår enhet bygger inte på att vi försöker närma
oss varandra utan att var och en närmar sig honom som är av Ishaijs
rot och stam – Jesus
från Nasaret, Davids son.
Jesus
vill umgås
förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt
för dem
(Psalt
25:14). Han
älskar att tala om sitt förbund. Genom dopet och tron har vi blivit
hans bundsförvanter. Vi hör ihop, säger han. Jag får veta att
”jag har en uppgift att fylla, Kristus har bruk för mig ..”
(646:4).
Den
uppgift han ger i vinträdet är inte just nu att vara grenen som
blommar, väldoftar, beundras och bjuder på frukt.
Han kallar oss att
gå in i kyrkans underjordiska verksamhet – att vara rottråden …
Jeremia berättar om det i Jeremia 17:7-8: ”Välsignad
är den som litar till Herren och har Herren till sin
trygghet. Han är som ett träd planterat vid vatten som sträcker
sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv
är alltid gröna. Det oroas inte under torra år, och det slutar
aldrig att bära frukt.
Ni
rottrådar: Samtala med varandra om den smutsiga rottrådens viktiga
uppgift!
-
Koppla på dina himmelska kontakter
Läs
och BE-grunda Filipperbrevet 2:1-5
Om
ni nu har tröst hos Kristus, om ni får uppmuntran av hans kärlek,
gemenskap i Anden och medkänsla och barmhärtighet,
gör
då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma
kärlek och vara ett i själ och sinne. Sök inte konflikt eller
tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er
själva. Se inte till ert eget bästa utan också till
andras. Var så till sinnes som Kristus Jesus var.
Det
var ett rikt liv man levde i Filippi. Där fanns tröst,
uppmuntran, kärlek och gemenskap i Anden. Där fanns ömhet,
medkänsla och mycken glädje. Vilken fin församling! Men mitt i
allt detta fina smög det sig in dess motsats. En del var
kärleksfulla bara så länge de andra var det. Några ville
förverkliga sig själva. De stack upp och drevs av fåfänga. Man
skröt och framhävde sig själv. Man såg ned på andra och ältade
gärna deras fel. Ja, det var faktiskt mycket som inte var bra. Och
vill vi veta mer om deras dåligheter kan vi fylla på med exempel på
hur det är i Hemmaboda församling, ni vet församlingen, där vi
själva bor …
Frågan är vad aposteln Paulus skall säga då han kommer på visitation. Håller han en rejäl domedagspredikan, så att alla hukar sig och skäms? Ser han till att några kompetensutvecklade och professionella konfliktlösare från stiftskansliet sänds dit? Paulus gör något helt annat. Han ger dem nytt fokus. Koppla på dina himmelska kontakter. Se på Jesus, säger han. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.
Jesus gör V-tecknet. Han som var hos Gud ”stiger ned i vår skuld och vårt lidandes djup”. Han kommer till oss nedifrån. Gud upphöjer honom. Ger honom namnet över alla namn som är HERREN - JAG ÄR. Då händer det något med oss tillsammans: I Jesu namn ska alla knän böjas, i himlen och på jorden och under
jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är HERREN, Gud
Fadern till ära.
-
Ta emot din nya titel: MINISTER! Och upptäck uppdraget.
Läs
och BE-grunda Lukas 22:24-27
Det
uppstod också en dispyt bland dem om vem som skulle anses vara
störst av dem. Då sade Jesus till dem: "Folkens
kungar beter sig som herrar över dem, och de som har makten kallar
sig deras välgörare. Men ni ska inte göra så. Den som är
störst bland er ska vara som den yngste, och ledaren ska vara som
tjänaren. För vem är störst: den som ligger till bords eller
den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är
här mitt ibland er som en tjänare."
Lärjungarna
har varit med om sin första nattvardsgång. De har blivit rejält
omskakade av att Jesus säger att en av dem ska förråda honom.
”Inte är det väl jag?” hade de sagt. De hade fått vara med om
att Jesus gjort den yngste tjänarens uppgift – att tvätta deras
fötter. Han hade sagt att han med detta hade gett demett
exempel för att ni skall göra som jag har gjort(Joh
13:15).
Men
omedelbart efteråt har de börjat gräla. Vem är störst, bäst och
vackrast? Pinsamt. Skulle detta kunna hända oss?
Vem
är det som lurar oss? Naturligtvis Djävulen. Hans namn betyder ju
”den som kastar isär”, splittrar, söndrar … Han tillåter oss
gärna att vara lite religiösa, tala om kristna värderingar. Men
när vi börjar umgås med Jesus, läsa om Jesus, sjunga om Jesus, gå
till nattvarden blir han alldeles allergisk, rasande …
Den
Onde vill göra mycket av ondo då vi varit nära Jesus. Är vi för
nära sätter han ut bockfoten och vi faller. I stället för att ha fokus på Jesus även efter mötet med honom, luras vi att se på varandra: Vem är störst, bäst och vackrast? Lärjungarna kom att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste.
Det
är märkligt hur man i urkristendomen kunde berätta om de kristna
ledarnas fel. Ty poängen med bibelns människor är inte att peka på
hur stora de är. Utan hur stor Gud är som kan använda så svaga
och småaktiga redskap i sin tjänst. Det gör det hoppfullt också
för oss. Vilken mäktig Gud vi har!
Men
vad säger nu Jesus till sina lärjungar då och sina lärjungar nu?
Han ger oss nystart! Han utnämner oss till ANNORLUNDAFOLKET.Men
med er är det annorlunda! Jesus
utrustar oss att bli djärva, annorlunda, självständiga. Och framför allt: Jesus lär oss den himmelska matematiken. Den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.
Varför
vill Jesus att vi ska bli så där små? Är man minst kan man inte
se ned på någon. När vi vänder om och blir som barn, blir som
den yngste, blir tjänaren, kan vi själva inte spela herrar över
andra och förakta dem. Vi är ju själva längst ned. Vi kan bara se
uppåt. Och där uppe sitter Jesus hos Fadern, Vi får ögonkontakt
med honom. Genom oss kan Jesus utföra gärningar som är större än
de han gjorde en gång (Joh
14:12).
Han är HERREN – den som är störst av alla. Han möter oss som
TJÄNAREN. Han arbetar nedifrån.
Alltså:
Ta
emot din nya titel: MINISTER! Det betyder tjänare. Och upptäck
uppdraget: Gå in i kyrkans underjordiska verksamhet. Koppla på dina
himmelska kontakter. Sprid himmelsk smitta där du går fram.
Uppmuntrande
hälsningar från
Bengt
Pleijel 92+
som
träffas i boken Sångpostillan årg 2, sid 361 och på
bibelskolan.com tryck här.
Adressen
till Himmelskt söndagsgodis är bengtpleijel.blogspot.com
Bjud på godis!