Inför Tacksägelsedagen

LOVSÅNG

är dagens tema. I tacksägelsen kan jag räkna upp allt vad jag borde vara tacksam över: kläder, föda, hus och hem m.m. m.m. Men i lovsången ligger en lyftkraft. Änglar där lyfter mig, jag bärs in i den himmelska lovsångskören. Jag häpnar. Jag får sjunga med i änglakören. Vi läser i Joh Upp 7:12 ff:

 Änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud och sade: "Amen! Lovsången, härligheten, visheten, tacksägelsen, äran, makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet. Amen.”

En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?" Jag svarade: "Min herre, du vet det."

Då sade han till mig: "Det är de som kommer ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen ska slå upp sitt tält över dem. 

Vad som än händer får jag vara i Guds händer. 

"Så tag då min händer och och led du mig 

Att saligt hem jag länder, o Gud till dig". (Sv Ps. 277:3).

Dagens texter har mer att säga om tack och lov:

1. MÅ GUD HJÄLPA MIG

Läs och BE-grunda dagens GT:text - Salomos vishet 7:15-22 (texten finns i psalmboken och i Bibel 2000).

Vi träffar här den vise kung Salomo. Hans tankar är nedtecknade i Salomos vishet som finns bland de s k apokryfa skrifterna, som inte kommit med bland bibelns böcker men är nyttiga att läsa. Säger Luther. Salomo tackar Gud för att han har fått kunskap och insikt i allting om tingen, världens byggnad, elementens verkningar och tidsåldrarnas början och slut.

Kloka tankar för dig och alla blivande nobelpristagare.”Må Gud hjälpa mig” sa Salomo och må den bönen bära dig!

2. MÅ ORDETS LYFTKRAFT BÄRA MIG

Läs och BE-grunda dagens epistel från Kolosserbrevet 3:16-7

Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom.

UPPGIFT: vad händer genom orden BO – SJUNG – GÖR – TACKA?

3. MÅ SÅNGEN LJUDLIGT PRISA JESUS

Läs och BE-grunda dagens evangelium från Lukas 19:37-40

När Jesus närmade sig sluttningen av Olivberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla kraftgärningar de hade fått se:  "Välsignad är han som kommer, kungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!"  Några fariseer i folkmassan sade då till honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar!"  Han svarade: "Jag säger er: Om de tiger, kommer stenarna att ropa."

Lukas berättar om vad som hände i Jerusalem. Vi känner igen scenen från Första Advent.  Jesus sätter sig på en åsna och rider ned från Oljeberget. När han närmar sig Jerusalem tar männen av sig sina ulstrar, pojkarna sina skinnjackor och kvinnorna sina fårskinnspälsar och lägger på vägen (eller var det inte så?). Det är mattan på vilken konungen skall rida fram. Det strömmar till folk från alla håll. Vi ser pojkar som klättrat upp i träden och skär av palmkvistar och slänger ned. Vi ser tiggare i spindelnät av trasor, vi ser allvarsamma präster och pastorer med rynkade näsor och mörka blickar. Runt omkring Jesus är hela lärjungaskaran, fler än de tolv.

Lukas berättar att då började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett. Här var inget ovisst mummel. Frid i himmelen och ära i höjden! Sådana glädjeutbrott och hyllningsrop är ju inte menade som logiska utsagor, lika litet som när någon bland oss ropar: Ära, halleluja! Men de är ändå laddade med innehåll. I detta fall var det kanske först och främst ett tack och en lovsång. Friden och äran hörde till Guds väsen. Friden (shalom) var för juden Guds goda avsikt med sin skapelse, hans välsignelsebringande ordning. Juden var van att välsigna Gud för hans höghet och majestät, lika mycket som för hans goda gåvor. Men fariséerna reagerade. Här gav man ju denne rabbi en hyllning som om han vore Messias. Det var att leka med elden. Hur kunde han tillåta det? Han borde ta avstånd och tysta ner dem. Men Jesus gav ett svar som visade att det låg något riktigt i folkets mer än halvkvädna visa. De skulle inte tystas ner. Om de teg, skulle stenarna ropa.

Lovsångsskola hos dem

som hittat lovsång även under nöd

1. Riksdagsman Carl Boberg ger oss recept mot suckianen inom oss: Sv Psalm 11:2

När jag hör åskans röst och stormar brusa och

blixtens klingor springa fram ur skyn, när regnets

kalla, friska skurar susa och löftets båge glänser för min syn –

/: DÅ BRISTER SJÄLEN UT I LOVSÅNGSLJUD:

O STORE GUD, O STORE GUD /:/

2. Moses i 2 Mos 15:2 inför ökenvandringen och Jesus i Psaltaren 118:14 hjälper oss att hitta styrkan inför ökentorka och kriskrascher (jämför Jesaja 12:2).

Herren är min starkhet och min lovsång /:/

Han blev mig till frälsning /:/

Herren är min starkhet och min lovsång.

3. David hjälper oss se vad Gud gör när vi sjunger lovsång.

Lova Herren, min själ. Lova Herren min själ,

/: och förgät ej vad gott han dig gjort /:/ Psaltaren 103:1-5,

(bibel 2000: minns allt det goda han gör …)

4. David i Psalm 40 hjälper oss ur ego-gropen som vi snurrar runt i

      Stadig förbidade jag Herren och han böjde sig till mig

och hörde mitt rop.

Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn.

Han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina stag fasta,

Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud.

    Det skall många se och varda häpna, och skall förtrösta på Herren.

6. Paulus ger oss i Rom 5:8 bevis på att vi är älskade

Gud bevisar sin kärlek till oss

genom att Kristus dog för oss

medan vi ännu var syndare

7. Paulus får oss att häpna över Guds kärlek trots nöd, ångest, förföljelse, hunger, nakenhet, fara, svärd.  Romarbrevet 8:35-39, Intet kan mig skilja från Guds kärlek – intet kan mig skilja från Guds nåd. Varken liv eller död, icke djupast nöd kan mig skilja från Guds kärlek.

4. OM DESSA TIGA SKOLA STENARNA ROPA

Hesekiel berättar om den första hjärttransplantationen. Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ut er kropp och ge er ett hjärta av kött (Hesekiel 36:26).

Det händer ibland att vi kolliderar med varandra. Vi ger igen, gör varandra illa, svarar med samma mynt. Stenarna viner i luften.

Detta hände med klagaren i Klagovisorna 3. Leta rätt på den texten och BE-grunda! Berätta om vad som hänt honom. Berätta om vem som orsakat allt elände.

Du hittar ett tjugotal HAN här. Han, han, han … Han skyller på Gud. Han har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är. Det är slut med min livskraft.

Men plötslig händer det något! Vi hör hans klagan:

Jag är mannen som fått se lidande under hans vredes ris. Han har lett mig och fört mig i mörker och inte i ljus. Ja, han vände sin hand mot mig gång på gång, dagen lång.

Han nötte ut mitt kött och min hud, han krossade mina ben. Han byggde en mur mot mig och omringade mig med bitterhet och möda. På mörka platser lät han mig bo, likt dem som länge varit döda.

Han har spärrat in mig så att jag inte kommer ut, han har lagt på mig tunga bojor. Hur jag än klagar och ropar stänger han ute min bön. Han har spärrat mina vägar med huggen sten och gjort mina stigar krokiga.

Han var en björn på lur mot mig,ett lejon i försåt. Han förde mig på avvägar och slet mig i stycken, han lät mig ligga övergiven. Han spände sin båge och ställde mig som mål för sin pil.

Pilar från sitt koger har han satt i mina njurar. Jag har blivit till åtlöje för hela mitt folk, deras nidvisa hela dagen lång. Han har mättat mig med bitterhet, gett mig malört att dricka.

Han har krossat mina tänder mot stenar, han har tryckt ner mig i askan. Du har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är. Jag sade:”Det är slut med min livskraft och mitt hopp till Herren.

”Tänk på min nöd och min hemlöshet, malörten och det bittra! Min själ tänker ständigt på det och sjunker ihop inom mig. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp:

Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet. Herren är min del, det säger min själ, därför hoppas jag på honom.

Herren är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.”

Klagaren i Klagovisorna 3 hjälper oss få nya tankar.

Låt oss tillsammans sjunga dess friska tankar

Bengt Pleijel 93+

Din trofasta kärlek aldrig mig lämnar.

Din barmhärtighet den kan aldrig ta slut.

Den är ny varje morgon, ny varje afton

Stor är din trofasthet, o Gud. Stor är din trofasthet.(Sv Ps 704)

Mer om Tacksägelsedagen finns att läsa i Sångpostillan sid 519, och på bibelskolan.com tryck här