Inför tjugonde söndagen efter Trefaldighet

 

ATT LEVA TILLSAMMANS

är den svåra läxan vi får lära oss på söndag. Det är inte lätt att vara människa. Att vara människa bland människor är ännu svårare. Hur skall jag kunna stå ut med dig? Och du med mig? Vi går till söndagens texter för att få hjälp. Vi börjar med dagens psaltarpsalm:

1. DET FINNS OASER I ÖKNEN

Sjung med dagens Psaltarpsalm 68:5 -7

Sjung till Gud, lovsjung hans namn, bana väg för honom som drar fram genom öknarna, Herren är hans namn, jubla inför honom, de faderlösas fader och änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska bor i en öken.

Om du tycker att ditt liv känns torrt och tråkigt som en öken, kan dagens psaltarpsalm hjälpa dig till förändring. BE-rätta för ditt hjärta vad Kung David sjunger in i ditt hjärta: Far finns i din öken. Han ger hem åt faderlösa och änkor. Han ger ”frihet och glädje åt den som var bunden och trött och tom” (Sv Ps 39:2). Där i öknen hittar du det friska livet. David fortsätter i Psaltaren 68:10: Rikligt regn lät du falla, Gud, din trötta egendom gav du kraft. Din skara fick bo där, du sörjde för de svaga i din godhet, Gud.

Vad händer om du vänder ansiktet åt Far? Du får er-FAR-enheter av Frihet och glädje. Vad händer om du vänder ryggen åt Far? Ökentorka … de upproriska bor i en öken (se v 7).

2. FORNTIDENS FOLK KAN GE OSS FAMILJETERAPI

Läs och BE-grunda Tobits bok 10:7-13.

Tobits bok hör till de apokryfa böckerna. Texten finns i Bibel 2000 och i dagens GT-text i Psalmbokens evangeliebok. Thomas Holmström skriver i SPT: ”Här får vi ett gott exempel på goda familjerelationer. De olika parterna ser och förstår varandras situation. Man finner en lösning på det som kunde vara ett problem och kan sedan från hjärtat välsigna varandra”.

Vem kan inte önska att det oftare kunde fungera på det sättet hos oss, (suckar Thomas Holmström).

3. LYSSNA PÅ MORMOR

Läs och BE-grunda dagens epistel från andra Timoteos 1:3-5.

 

Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner. När jag minns dina tårar längtar jag efter att få se dig igen för att bli uppfylld av glädje. Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig, den tro som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.

När Paulus sitter där i fängelset och erinrar sig sin käre andlige son Timoteos så blir han påmind om den uppriktiga tro som finns hos honom. Och han kommer ihåg att det i Timoteos bakgrund finns människor och händelser som betytt mycket för honom. Han kommer ihåg hans mormor Lois och hans mor Eunike. Också de levde i tron. Timoteos hade fötts av föräldrar som levde i ett blandäktenskap. Timoteos var son till en troende judisk kvinna och en grekisk far, står det i Apg 16:1.

Paulus erinrar sig själv om sina fäder. Han erinrar Timoteos om hans mödrar. Det är ett privilegium att ha haft fromma fäder och fromma mödrar. I min egen släkt kan jag finna sådana ända tillbaka till 1500-talet.

Herren kan hemsöka fädernas missgärningar. Vad vi gör – eller inte gör - påverkar kommande generationer (2 Mos 19:5-6). Fädernas missgärningar kan skapa lidanden för barn och efterkommande i tredje och fjärde led - ca 100 personer. När vi försöker förstå en annan människa frågar vi: vad ha hänt i hennes liv? Vad har hon utsatts för?

Men när fäderna älskar Herren och håller hans bud, gör han nåd och upprättelse med tusenden. Det är stort om man har fäder och mödrar som tror. Det är ännu större när deras tro blir personlig för en själv. När jag tror inte bara för att mamma trodde. Eller mormor.

Frågan till oss är här: Hur hjälper vi varandras barn? Mormor – var är du? Du som kunde lära barnbarnen både ”Gud som haver” och ”trygga räkan”. Var finns du idag?

Och ni fäder – var är ni? Timoteos fick hjälp av Paulus. Uppgiften för oss karlar är kanske att vara en Paulus för vår nästas barn … 

Tala med Herren om detta!

4. BLI ORDBRUKARE.

Läs och BE-grunda Matteus 13:53-57.

 När Jesus hade avslutat dessa liknelser gick han därifrån. Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev häpna och sade: "Var får han den visheten och kraftgärningarna ifrån? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Så varifrån får han allt detta?"  Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom.

Matteus berättar (Matt 13:1-2) att det var mycket folk omkring Jesus. När vi öppnar vår Bibel och läser om vad Jesus då sa och gjorde är det precis som texten öppnar sig mot oss. Vi ser hur vi sitter bland dem. Jesus träder in i denna skara och börjar tala till dem och till oss i liknelser. Han berättar först om en jordbrukare som sår säd.

Det han då vill säga oss är att vi för att leva tillsammans behöver bli ORDBRUKARE. Vi behöver lära oss att arbeta med hjärtats mylla, rensa bort en massa ogräs, ta emot Jesu ord, bädda ned dem i vårt inre kärleksrum, vattna dem med bön och glädja oss över blommor och doft, växt och frukt. Vi får en inre drivkraft att leva ut hans kärlek mot varandra. I stor kärlek varnar han oss för den Onde (Matt 13:19), som snappar bort de ord vi fått. ”Skulle då Gud ha sagt?” Om vi har vårt rotfäste i Gud (Matt 13:20-21), kommer vi inte på fall precis som smålands-träden föll för Gudrun. Ni minns!

 Vi får också lyssna till Jesu varningar för ”ha-galenskap” och ”multimiljonärs-drömmar”. Allt sådant ger andnöd och  kväver ordet.

När vi bär Jesu ord inom oss – i hjärtats tempel - har vi det som bär oss när vi ramlar in i mänskliga relationer och svårigheter. Hans ord är liv för var och en som finner dem och läkedom för hela hans kropp (se Ordspråksboken 4:20-22). Vi behöver himmelrika krafter för att klara av mamma, pappa, syskon, kompanjoner och problemmänniskor, som utsätter oss för blåsningar och stormar.

När Jesus hade avslutat sina liknelser lämnade han trakten, berättar Matteus (Matt. 13:53). Ibland kan vi tycka att Jesus är så långt borta. Därför är det viktigt att vi lär oss att bli ORDBRUKARE. Då har vi hans ord och hans närvaro i oss. Hans Ande bevarar oss i ordet och bevarar ordet i oss. Guds Ande föder fram lovsången i vårt inre kärleksrum, templet inom oss, där vi sjunger  till hans ära. 

Matteus berättar att Jesus kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan, så att man häpnade … Jesu hemstad var Nasaret (läs Lukas 4:16-23). Där hade han vuxit upp. Där börjar han sin offentliga verksamhet, strax efter dopet i Jordan. Där håller han sin första predikan som också är kungens regerings-förklaring:

Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.

Han talar om för dem och oss vad han vill göra med oss och för oss.   Himmelska krafter är över Jesus. Därför kan han ge glädje, befrielse, klarsyn, frihet och en framtid full av nåd. Vi behöver detta för att kunna leva tillsammans.

Det blev reaktioner i Nasaret!

Lukas säger att alla häpnade över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun. Ja, Jesaja-citatet var ljuvliga ord! Det man reagerade på var att de utgick från hans mun. Vem tror du att du är, Jesus Josefsson? Tror du att du är Messias?

Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta.  De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

Matteus berättar att man häpnade över Jesu undervisning: Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Bland de mest häpna hör Jesu familj. Dem kände de: Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas. Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Så varifrån får han allt detta?" Jesus säger: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom.

Vi behöver himmelska kontakter för att klara jordiska konflikter! Syskon kan vara härliga. Syskon och grannar och kolleger kan också vara förfärliga.  Man kan behöva himmelska krafter för att klara av att leva tillsammans både med syskon och andra människor.   

Precis som Jesus var fylld av helig Ande i Nasaret behöver vi det i Hemmaboda. Paulus ger receptet i Efesierbrevet 5:18-21, Giertz översättning:

       Låt er fyllas med Anden.

Då  talar ni till varandra i psalmer och hymner och andliga visor. 

Då sjunger ni  och spelar i era hjärtan till Herrens ära.

Då tackar ni alltid  vår  Gud  och Fader för allting i vår Herres Jesu Kristi namn, och då underordnar ni  er under varandra, därför att ni vill lyda Kristus.

Den helige Ande ordnar vår inre motor. Anden ger oss en drivkraft att tala till varandra på ett nytt sätt. Anden ger oss en ny vilja att sjunga till Guds ära och inte vår egen. När vi fylls av Anden öppnas våra ögon så att vi ser hur Fadern vrider allt svårt till tacksägelse. Anden hjälper oss att inte se ned på varandra utan ställa oss under varandra. När vi gör det får vi ögontakt med Fadern, Sonen och den helige Ande. Ja, låt er fyllas av Anden - gör det!  Då får vi hjälp att lugna ner oss. Vi får frisk kraftglädje att leva tillsammans. Ty – säger Sv Ps 93:4 – Gud kan med sin Ande

...ge oss den kärlek som alltmer tilltager,

          allt tror och hoppas, lider och fördrager, 

          Jesus vår Herre  

Förnyade kärleksupptäckter finns i boken Sångpostillan årg 3 sid 430, på datorn bibelskolan.com, tryck här.

Låtom oss häpna! Bengt Pleijel 93+