torsdag 17 oktober 2013

Inför tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet

Kära samhällsmedborgare!
Får jag kalla dig så? På söndag får vi påminna varandra om vårt ansvar för det samhälle vi lever i. SAMHÄLLSANSVAR är söndagens tema. Vi får lära oss hur man håller samman i ett samhälle. ”Det är inte så lätt”, läser jag i Sångpostillan. ”Vi delar upp oss i rödgröna, ljusblåa, svartvita och gråbleka”. Vi gör ofta som Sackaios, som vi får träffa i dagens evangelium (Luk 19:1-10) Han klättrar upp i ett träd och betraktar allt och alla von oben. Men det som händer Sackaios kan hända med oss: Jesus kommer i hans väg. Jesus säger till Sackaios och till Sakaja och till dig och mig: Skynda dig ned! Där nere möter vi Jesus som nu hjälper oss att se på oss själva och på andra och på varandra med hans möjligheter.
   Vi får vandra tillsammans med Jesus genom söndagens texter. Vi talar med honom om vad vi kan göra för invandraren, den faderlöse och änkan, som Mose fyra gånger påminner oss om i den gammaltestamentliga texten (5 Mos 24:17-22).
   Jesu bror Jakob får vi också träffa. Han påminner oss om hur dumma vi är när vi gör skillnad på folk (Jakob 2:1-8). Vi får möta några helt olika människor, som råkat gå i kyrkan idag: Där kommer bonusmiljonären i sin Rolls och i flotta modekläder. Hans närvaro lockar fram avundsdemonen hos en del. Några stökiga ungdomar i trasiga jeans och med kepsen på bullrar in. De får oss att sucka ”Ja, ungdomar nuförtiden...” Sedan kommer gubben Jansson, en smutsdoftande uteliggare, som kommer in i kyrkan för att värma sig. Han är både lusrik och luspank.
   Jakob går rätt hårt åt oss som har förakt i blicken och stenar i hjärtat och händerna fromt låsta i varandra i stället för att vara rikt öppna mot andra.
   Efter kyrkan slår vi oss ned i TV-soffan efter söndagssteken och låter nöden från Syrien och Egypten fladdra förbi och ståuppkomiker roa ihjäl oss för att vi inte skall dö i tråkighet.
Vad gör vi åt oss själva så att vi inte drunknar i YT-lighet och dör i LIK-giltighet?
   Det finns en psalm som talar om att hela världens nöd vilar på Jesu hjärta (Ps 102:1) Samma vers säger att han kallar oss att dela denna bördas tyngd och smärta. En annan psalm säger att han steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud (Ps 62:1).
   Kan du ana hur Herren denna söndag kallar oss att gå in i denna kärleksrörelse mot samhälle och värld? SVERIGEBÖN och VÄRLDENS BARN-BÖN! Vi klarar inte av att engagera oss i all nöd och i alla hemskheter vi får se. Men vi får dela en del av dem med Jesus och med Mose och Jakob och Sackaios som denna söndag tittar fram ur texterna och ropar till oss: Skynda dig ned! Vi vill komma hem till dig och in i ditt liv och dela våra erfarenheter med dig och hjälpa dig in i denna kärleksrörelse. Vi som vilja kristna vara må vi icke Kristus svika (Ps 102:1).

Några praktiska förslag:
  1. Ockupera något land, som är i nöd. Bombardera ditt BÖNELAND med kärlekstankar.
  2. Adoptera en politiker, en journalist, en TV-kändis och andlig ledare. De är dina BÖNEBARN.
  3. Avmaskera likgiltighet och ytlighet och försoffning genom JESUSBÖNEN: Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig /dem /oss. Ta med Jesus i det du ser och hör.

Jesus och Jakob och Mose och Sackaios har så mycket att lära oss. Det är en spännande söndag som ligger framför oss. Du träffar dem i Sångpostillan 2 årg sid 410 – 416. Eller tryck här så hamnar du där.

Varma ...

Bengt Pleijel 86+


Skriva ut