tisdag 24 november 2015


Inför första söndagen i advent

GOTT NYTT ÅR!
kan vi säga till varandra på söndag. Vi börjar ett nytt kyrkoår. Kyrkan är, som ni vet alltid en bit före det borgerliga samhället. Före går Herren med segerns baner! (Sv Ps 59:2). När Kyrkans folk följer sin Herre kan det nya kyrkoåret bli gott. Och inte bara gott. Vi hittar frisk förnyelse! Första Advent bjuder på texter där vi får gräva fram förnyelsens skatter. Vi tänder det första adventsljuset och ropar ut att Ljuset är starkare än mörkret. Detta nya år följer vi andra årgångens texter.

  1. PERSONLIG FÖRNYELSE
hjälper oss den gamle Profeten Sakarja att hitta. Gräv i Sakarja 9:9-10. Sakarja var präst och visionär som flyttat hem från fångenskapen i Babel. Han uppträdde som profet ca 530-518 f Kr. Han är alltså ca 2540 år gammal. Lyssna till äldre herrar! De har lång livserfarenhet att ösa ur. I dagens text berättar han om en kung som vill avlägga visit hos dig:
Se din konung kommer till DIG!

Han vill inte bara komma på tillfälligt förstaadventsbesök. Han vill komma in i ditt liv och göra något riktigt av dig. Han vill hjälpa dig att bli det roliga och spännande original du är skapad att vara. Därför vill han rädda dig från besvärliga ockupationsmakter och tråkiga krafter som har satt sig på tronen i ditt liv. Din fria vilja blev ju bunden av trender och fränder och makter och media. De regerar och presiderar, styr och bestämmer.
MEN NU blir det regeringsskifte! Se, Din konung kommer tiIl DIG! Han sätter sig på tronen i ditt liv. Han tar inte bara hand om din yttersida – hur du uppför dig och klär dig och sköter dig, och är snäll och ger kollekt. Han kommer in på innersidan. Blir en kraftkälla och en kärleksvärme i ditt livs centrum.

En som tog emot denne kung var Saulus. Han berättar att han då hittar sig själv på djupet. ”Nu lever inte mer JAG utan KRISTUS lever i mig” (Gal 2:20). Hans ryggrad blir helad. Han vågar stå fast i debattstormar och vindkast. Saulus, som fått sitt namn från den store kungen Saul, kallar sig i fortsättningen helst för Paulus, som betyder ”den lille”. Han upptäckte ”Guds barns härliga frihet” (Rom 8:21). Också Lina upptäckte detta. Hon lär oss att sjunga:

O vilken kärlek underbar sann, aldrig har någon älskat som han.
Frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli (Sv Ps 45:2).

  1. KYRKLIG FÖRNYELSE
får vi läsa om i ett brev som vi idag fått från Jesus själv. Jesus skrev inga böcker. Men han skrev brev, sju stycken, som står nedtecknade i Johannes Uppenbarelse kapitel 2 och 3. Idag får vi höra ett utdrag ur det sjunde brevet, som Jesus sände till Laodikeia församling f.v.b till vår församling. I kyrkan på söndag får vi lyssna till vers 20-22. Brevet börjar dock med vers 14. Men det som står i vers 14-19 är så skrämmande att Kyrkomötet bestämt att de verserna inte skall läsas på första söndagen i Advent. Där berättas om en mycket bra församling, som inte vet om hur dålig den är!!!
Jo, själva tycker de att allt är bra. De säger: ”Jag är rik, jag har fått rikedomar och behöver ingenting”. De var mycket nöjda. Vi ser hur fint de restaurerat kyrkan. De har köpt en orgel i miljonklass och synt och trummor, och har byggt ett fantastiskt församlingshem, och har många anställda som får bra betalt. Och vilken präst! Hen var snygg och trevlig och kunde både fängsla och trolla och oroade ingen. Församlingarna runt omkring var avundsjuka. Laodikeia fick beröm av biskopen, då han kom på visitation.

Men Jesus, ja, han har en helt annan uppfattning. Han skriver: ”Du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken”. Han kallar den ljum. Den är äcklig. Han vill utspy den ur sin mun.
Det är lite svårt för oss att stanna alltför länge i denna församling. Spegeln får oss kanske att känna igen vår egen församling - Lagomicea! Står det verkligen så illa till i vår fina församling! Vi blundar – inte för att be utan för att inte se! Inte se det som världen utanför ser: ”med undran och med löje ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid” (Sv Ps 57:3). Laodikeia får från Jesus höra dessa förskräckliga ord: ”eftersom du är ljum och varken varm eller kall ska jag utspy dig ur min mun”.
Denna ”harm- och varmlösa” församling får dock höra ett fantastiskt recept på KYRKLIG FÖRNYELSE. Ty du, kära ”Lagomicea”, som tycker att ingenting fattas dig, du får veta att det är EN som fattas dig. Jesus fattas dig. Men han vill komma in. Och just nu - om vi får be om största möjliga ”tyssstnad” i församlingen - kan vi höra hur det händer något vid kyrkdörren. Joh Upp 3:20 berättar om det (Fb14).
Se, jag står vid dörren och knackar.
Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom
och hålla måltid med honom och han med mig.

Alltså: SLÄPP IN JESUS I DIN FÖRSAMLING! Då händer det: Vi erbjuds äkta guld, rena kläder, ögonsalva. Och tillrättavisning – vilket betyder att vi visas till DEN RÄTTE, till Jesus. Om vi tar emot detta blir det fest, måltidsglädje, jubelrop. Man sjunger Hosianna och Halleluja och Sv Ps 359. Och så får vi ett bibelord som vi skall stoppa ned i hjärtat och vattna med bön, och som kan leda oss in i en framtid full av sång. Du som har öron hör vad Anden säger till föramlingarna. Detta kan hända om bara NÅGON lyssnar och öppnar. Är ”någon” kanske du? Du kallas till BEDARBETARE!

  1. SAMHÄLLETS FÖRNYELSE
Om det får vi läsa i dagens evangelium från Matteus 21:1-9. (se första årgångens läsningar). Precis som Jesus då rider in i Jerusalem, dåtidens samhälle, vill Jesus komma in till oss, som nu sagt ”farväl till folkhemmet: frihet, jämlikhet och sammanhållning i invandrarlandet Sverige” (titeln på ny bok från Timbrå). Hur ska vi nu hålla samman i detta samhälle som så plötsligt förvandlats, fördubblats, globaliserats? Vad säger ni om detta förslag:
Ta emot invandraren Jesus i Sverige!

I Jerusalem var det en åsna som bar in honom i staden. Finns det någon ledig åsna? DU kanske! Du får berätta vem Jesus är och vad Jesus vill.

BRUDGUM
Jesus är brudgum och vi tillsammans är bruden. Tron på Jesus är inte i första hand fråga om läror, åsikter, tankar. Det är fråga om ett kärleksförhållande, en varm personlig relation. Här på jorden blir män och kvinnor tillsammans ”söner i Sonen” (se Rom 8:14-17, Bibel 2000). I himlen blir bröder bruden tillsammans med systrar i tron. Vilken jämlikhet! Trots att vi är så olika!

FRIDENS FURSTE
Jesus är inte diktatorn som skrämmer oss till lydnad. Kärleken kan inte tvinga någon att älska. Han är fridens furste som löser, befriar och ger oss SHALOM = frid, fred, det friska, äkta livet. Han kallar oss att bli ”fredsskapare” (Matt 5:9).

DE SVAGAS VÄN
Jesus har kommit för att frälsa, rädda, befria. När vi läser Nya Testamentet, ser vi vilken ömhet, kärlek och nöd har för de små och svaga. Och han kallar oss att följa hans exempel.

BUNDSFÖRVANT
Han vill sitt förbund befästa, sjunger vi i psalm 104:4. Han umgås förtroligt med dem som vördar Honom, står det i Psalt 25:14. I de samtalen berättar han för oss vad det betyder för oss att vi genom dopet och tron hör ihop med honom.

KONUNG
En annorlunda kung. Han rider inte på stridshingsten, kommer ej med ståt och prakt. I så fall skulle vi alla få står på avstånd och bara beundra honom. I ringhet kommer han, ridande på en åsna (Sakarja 9:9-10). Därför bryter jublet löst: Hosianna, pris och ära vår konung är nu nära.

HERREN
I Jerusalem får man nu en försmak av det som skall ske när Jesus i den yttersta tiden kommer tillbaka: Då skall alla tungor bekänna att Jesus Kristus är HERREN, Gud Fader till ära (Fil 2:11). Gud med oss. Gud kommer till oss. Gud i nattens timmar. Som ”stiger ned i vår nöd och vårt lidandes djup för att älska oss tillbaka till Gud”.

BARNENS VÄN
de små på barnavis skall sjunga Herrens pris”. De små = koltålderns barn. De små = de vuxna som förstått hemligheten med att vända om och blir barn. De små = 88-plussarna som häpna utbrister: Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. (1 Joh 3:1).

  1. SÄND DITT LJUS OCH DIN SANNING
Första Advent har denna årgång ännu en text: Johannes 18:36-37. Tillsammans med världens mest kända landshövding, Pontius Pilatus, får vi träffa Jesus och höra ett samtal mellan dem. Ett djupt samtal. Pilatus är helt förvånad. Chockad! Det finns ett majestätiskt lugn, en trygghet, en utstrålning, hos denne fånge, som förvirrar Pilatus. Han försöker skaka av sig något, som börjar få makt över honom.
Så är du dock en konung, utropar Pilatus.
Den som hör till sanningen, lyssnar till min röst, säger Jesus
Vad är sanning? utropar Pilatus.
Får han ett svar? Svaret står två meter framför honom. Där står han som vittnar om sig själv: JAG ÄR SANNINGEN! (Joh 14:6). Så nära sanningen. Och ändå så långt borta. Men vi ber med ord från Psaltaren 43:3-4, och låter oss dras in nåden och sanningen

Sänd ditt ljus och din sanning.
Låt dem leda mig, låt dem föra mig till ditt berg
och dina boningar,
så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud, som är min glädje och fröjd och tacka dig på harpa, Gud min Gud!


Första söndagen i Advent har mer i sin skattkista att bjuda på:

Sångpostillan årg 1 vandrar in i samhällsförnyelsen. I boken sid 9, eller tryck här
Sångpostillan årg 2 berättar mer om samtalet mellan Jesus och Pilatus, i boken sid 9, eller tryck här.

Vill du ha kontakt med en underbar åsna, finns Ylva Eggehorns dikt HOSIANNA. Se bibelskolan.com/ nyfikenhetsskafferiet,  tryck här. Och Eva Spångbergs ”Jag en åsna”, se bibelskolan.com/ bibelvandringar tryck här
Vill du köpa boken Sångpostillan årgång 2, se GAudete förlag, tryck här

GOTT NYTT KYRKOÅR
önskar
Bengt Pleijel 88+






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriva ut