Inför första söndagen i advent
GOTT
NYTT ÅR!
kan vi säga till
varandra på söndag. Vi börjar ett nytt kyrkoår. Kyrkan är, som
ni vet alltid en bit före det borgerliga samhället. Före
går Herren med segerns baner!
(Sv Ps 59:2). När Kyrkans folk följer sin Herre kan det nya
kyrkoåret bli gott. Och inte bara gott. Vi hittar frisk förnyelse!
Första Advent bjuder på texter där vi får gräva fram förnyelsens
skatter. Vi tänder det första adventsljuset och ropar ut att Ljuset
är starkare än mörkret. Detta nya år följer vi andra årgångens
texter.
- PERSONLIG FÖRNYELSE
hjälper oss den
gamle Profeten Sakarja att hitta. Gräv i Sakarja 9:9-10. Sakarja var
präst och visionär som flyttat hem från fångenskapen i Babel. Han
uppträdde som profet ca 530-518 f Kr. Han är alltså ca 2540 år
gammal. Lyssna till äldre herrar! De har lång livserfarenhet att
ösa ur. I dagens text berättar han om en kung som vill avlägga
visit hos dig:
Se din
konung kommer till DIG!
Han vill inte bara
komma på tillfälligt förstaadventsbesök. Han vill komma in i ditt
liv och göra något riktigt av dig. Han vill hjälpa dig att bli det
roliga och spännande original du är skapad att vara. Därför vill
han rädda dig från besvärliga ockupationsmakter och tråkiga
krafter som har satt sig på tronen i ditt liv. Din fria vilja blev
ju bunden av trender och fränder och makter och media. De regerar
och presiderar, styr och bestämmer.
MEN NU blir det
regeringsskifte! Se,
Din konung kommer tiIl DIG!
Han sätter sig på tronen i ditt liv. Han tar inte bara hand om
din yttersida – hur du uppför dig och klär dig och sköter dig, och är snäll och ger kollekt. Han kommer in på innersidan. Blir en
kraftkälla och en kärleksvärme i ditt livs centrum.
En som tog emot
denne kung var Saulus. Han berättar att han då hittar sig själv på
djupet. ”Nu
lever inte mer JAG utan KRISTUS lever i mig” (Gal
2:20).
Hans
ryggrad blir helad. Han vågar stå fast i debattstormar och
vindkast. Saulus, som fått sitt namn från den store kungen Saul,
kallar sig i fortsättningen helst för Paulus, som betyder ”den
lille”. Han upptäckte ”Guds
barns härliga frihet” (Rom
8:21). Också Lina upptäckte detta. Hon lär oss att sjunga:
O vilken
kärlek underbar sann, aldrig har någon älskat som han.
Frälst
genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli (Sv Ps
45:2).
- KYRKLIG FÖRNYELSE
får vi läsa om i
ett brev som vi idag fått från Jesus själv. Jesus skrev inga
böcker. Men han skrev brev, sju stycken, som står nedtecknade i
Johannes Uppenbarelse kapitel 2 och 3. Idag får vi höra ett utdrag
ur det sjunde brevet, som Jesus sände till Laodikeia församling
f.v.b till vår församling. I kyrkan på söndag får vi lyssna till
vers 20-22. Brevet börjar dock med vers 14. Men det som står i vers
14-19 är så skrämmande att Kyrkomötet bestämt att de verserna
inte skall läsas på första söndagen i Advent. Där berättas om
en mycket bra församling, som inte vet om hur dålig den är!!!
Jo, själva tycker
de att allt är bra. De säger: ”Jag
är rik, jag har fått rikedomar och behöver ingenting”.
De var mycket nöjda. Vi ser hur fint de restaurerat kyrkan. De har
köpt en orgel i miljonklass och synt och trummor, och har byggt ett
fantastiskt församlingshem, och har många anställda som får bra
betalt. Och vilken präst! Hen var snygg och trevlig och kunde både
fängsla och trolla och oroade ingen. Församlingarna runt omkring
var avundsjuka. Laodikeia fick beröm av biskopen, då han kom på
visitation.
Men Jesus, ja, han
har en helt annan uppfattning. Han skriver: ”Du
förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och
naken”.
Han kallar den ljum. Den är äcklig. Han vill utspy den ur sin mun.
Det är lite svårt
för oss att stanna alltför länge i denna församling. Spegeln får
oss kanske att känna igen vår egen församling - Lagomicea! Står
det verkligen så illa till i vår fina församling! Vi blundar –
inte för att be utan för att inte
se!
Inte se det som världen utanför ser: ”med undran och med löje
ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig
Guds frid” (Sv Ps 57:3). Laodikeia får från Jesus höra dessa
förskräckliga ord: ”eftersom du är ljum och varken varm eller
kall ska jag utspy dig ur min mun”.
Denna ”harm- och
varmlösa” församling får dock höra ett fantastiskt recept på
KYRKLIG FÖRNYELSE. Ty du, kära ”Lagomicea”, som tycker att
ingenting fattas dig, du får veta att det är EN som fattas dig.
Jesus fattas dig. Men han vill komma in. Och just nu - om vi får be
om största möjliga ”tyssstnad” i församlingen - kan vi höra
hur det händer något vid kyrkdörren. Joh Upp 3:20 berättar om det
(Fb14).
Se, jag
står vid dörren och knackar.
Om någon
hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom
och hålla
måltid med honom och han med mig.
Alltså: SLÄPP IN
JESUS I DIN FÖRSAMLING! Då händer det: Vi erbjuds äkta guld,
rena kläder, ögonsalva. Och tillrättavisning – vilket betyder
att vi visas till DEN RÄTTE, till Jesus. Om vi tar emot detta blir
det fest, måltidsglädje, jubelrop. Man sjunger Hosianna och
Halleluja och Sv Ps 359. Och så får vi ett bibelord som vi skall
stoppa ned i hjärtat och vattna med bön, och som kan leda oss in i en framtid
full av sång.
Du
som har öron hör vad Anden säger till föramlingarna. Detta
kan hända om bara NÅGON lyssnar och öppnar.
Är
”någon” kanske du? Du kallas till BEDARBETARE!
- SAMHÄLLETS FÖRNYELSE
Om det får vi läsa
i dagens evangelium från Matteus 21:1-9. (se första årgångens
läsningar). Precis som Jesus då rider in i Jerusalem, dåtidens
samhälle, vill Jesus komma in till oss, som nu sagt ”farväl till
folkhemmet: frihet, jämlikhet och sammanhållning i invandrarlandet
Sverige” (titeln på ny bok från Timbrå). Hur ska vi nu hålla
samman i detta samhälle som så plötsligt förvandlats,
fördubblats, globaliserats? Vad säger ni om detta förslag:
Ta emot invandraren Jesus i
Sverige!
I Jerusalem var det en åsna som bar in honom i staden. Finns det någon ledig åsna? DU
kanske! Du får berätta vem Jesus är och vad Jesus vill.
BRUDGUM
Jesus är brudgum
och vi tillsammans är bruden. Tron på Jesus är inte i första hand
fråga om läror, åsikter, tankar. Det är fråga om ett
kärleksförhållande, en varm personlig relation. Här på jorden
blir män och kvinnor tillsammans ”söner i Sonen” (se Rom
8:14-17, Bibel 2000). I himlen blir bröder bruden tillsammans med
systrar i tron. Vilken jämlikhet! Trots att vi är så olika!
FRIDENS
FURSTE
Jesus är inte
diktatorn som skrämmer oss till lydnad. Kärleken kan inte tvinga
någon att älska. Han är fridens furste som löser, befriar och
ger oss SHALOM = frid, fred, det friska, äkta livet. Han kallar oss
att bli ”fredsskapare” (Matt 5:9).
DE SVAGAS
VÄN
Jesus har kommit för
att frälsa, rädda, befria. När vi läser Nya Testamentet, ser vi
vilken ömhet, kärlek och nöd har för de små och svaga. Och han
kallar oss att följa hans exempel.
BUNDSFÖRVANT
Han vill sitt
förbund befästa,
sjunger vi i psalm 104:4.
Han
umgås förtroligt med dem som vördar Honom,
står det i Psalt 25:14. I de samtalen berättar han för oss vad det
betyder för oss att vi genom dopet och tron hör ihop med honom.
KONUNG
En annorlunda kung.
Han rider inte på stridshingsten, kommer ej med ståt och prakt. I
så fall skulle vi alla få står på avstånd och bara beundra
honom.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna
(Sakarja 9:9-10). Därför bryter jublet löst: Hosianna,
pris och ära vår konung är nu nära.
HERREN
I Jerusalem får man
nu en försmak av det som skall ske när Jesus i den yttersta tiden
kommer tillbaka: Då
skall alla tungor bekänna att Jesus Kristus är HERREN, Gud Fader
till ära
(Fil 2:11). Gud med oss. Gud kommer till oss. Gud i nattens timmar.
Som ”stiger ned i vår nöd och vårt lidandes djup för att älska
oss tillbaka till Gud”.
BARNENS
VÄN
”de små på
barnavis skall sjunga Herrens pris”.
De små = koltålderns barn. De små = de vuxna som förstått
hemligheten med att vända om och blir barn. De små = 88-plussarna
som häpna utbrister:
Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds
barn! Och det är vi också.
(1 Joh 3:1).
- SÄND DITT LJUS OCH DIN SANNING
Första Advent har
denna årgång ännu en text: Johannes 18:36-37. Tillsammans med
världens mest kända landshövding, Pontius Pilatus, får vi träffa
Jesus och höra ett samtal mellan dem. Ett djupt samtal. Pilatus är
helt förvånad. Chockad! Det finns ett majestätiskt lugn, en
trygghet, en utstrålning, hos denne fånge, som förvirrar Pilatus.
Han försöker skaka av sig något, som börjar få makt över honom.
Så är du dock
en konung,
utropar Pilatus.
Den som hör till
sanningen, lyssnar till min röst, säger
Jesus
Vad är sanning?
utropar Pilatus.
Får han ett svar?
Svaret står två meter framför honom. Där står han som vittnar om
sig själv: JAG ÄR SANNINGEN! (Joh 14:6).
Så
nära sanningen. Och ändå så långt borta. Men vi ber med ord från
Psaltaren 43:3-4, och låter oss dras in nåden och sanningen
Sänd
ditt ljus och din sanning.
Låt
dem leda mig, låt dem föra mig till ditt berg
och
dina boningar,
så
att jag får gå in till Guds altare,
till
Gud, som är min glädje och fröjd och tacka dig på harpa, Gud min
Gud!
Första söndagen i
Advent har mer i sin skattkista att bjuda på:
Sångpostillan årg
1 vandrar in i samhällsförnyelsen. I boken sid 9, eller tryck
här
Sångpostillan årg
2 berättar mer om samtalet mellan Jesus och Pilatus, i boken sid 9, eller tryck här.
Vill du ha kontakt
med en underbar åsna, finns Ylva Eggehorns dikt HOSIANNA. Se
bibelskolan.com/ nyfikenhetsskafferiet, tryck här.
Och Eva Spångbergs ”Jag en åsna”, se bibelskolan.com/
bibelvandringar tryck här
Vill du köpa boken
Sångpostillan årgång 2, se GAudete förlag, tryck här
GOTT
NYTT KYRKOÅR
önskar
Bengt
Pleijel 88+