HELIGA TREFALDIGHETS DAG

Denna söndag får vi träffa GUD, han som är…              

...min Fader och vän som alltid oss älskat och älskar oss än                                                                                           

...Guds heliga Lamm, som bar våra synder på korsträdets stam.                                                                   

...vår Hjälpare god, som vittnar om Jesu försonande blod (Sv. Ps 10).

Vi får möta en Gud som inte gömmer sig långt bortom rymder vida. Och inte glömmer dig som gömmer dig för honom. Han är djupt engagerad i mänsklig problematik. Han har hjärta FÖR DIG! FÖR DIG!

Jag har sett … jag har hört … jag vet … Jag har stigit ned … jag sänder dig … säger han (2 Mos 3:7-10). Läran om den treenige Guden ger åt somliga värk i huvudet. Andra får glädje i hjärtat. Men ingen lära ges oss för att plåga våra hjärnor. Alla vill trösta våra hjärtan. Ha förväntningar på detta då du vandrar in i dagens texter.

Först möter vi MOSE i andra Moseboken 3:1-15.

Varje människa är en berättelse, säger Alf Svensson. Så med dig och mig och Mose.

Farao i Egypten var rädd att Israels folk blev för många. Därför planerade han en ”tabort-lösning” med det problemet. Nyfödda pojkar skulle kastas i Nilen. De kunde växa upp och bli farliga fightare mot Farao. Flickorna fick leva. Dem kunde egyptiska karlar ha roligt med längre fram. Men pojkarna skulle bort. Vilken hemsk man, denne Farao. Fy Farao!

Moses mamma – vilken klok kvinna! - lydde Farao. Hon gav pojken till Nilen. Men Farao hade inte förbjudit henne att bygga barkbåt. Ja, ni vet hur det gick. En prinsessa hittar honom och adopterar honom. Slavpojken får växa upp som prins. Detta ledde Mose, när han växte upp, till en identitetskris: Är jag slav eller prins? Han tog parti för slavarna. Han såg dem som sina bröder. När han en gång såg hur en egyptisk man slog en av hans bröder, blev han så upprörd att han slog ihjäl egyptiern. Nästa dag kom han i gräl med hebreiska män (2 Mos 2:11-15). Mose som senare skulle få ge oss budet ”du skall inte dräpa”, han var själv en mördare.

Mose flyr ut i öknen. I 40 år får han traska omkring där. Vi tycker inte om ”ökentider” i våra liv. Det är så ensamt, torrt och tråkigt. Sand i sandalerna ...

Men ökentider kan vara rika tider. I Bullerbyn hör vi bara skval och skrik och ljudligt ljud. I öknen hör vi något annat. En röst ropar i öknen: Bered väg för HERREN (Jes 40:3). Jag vill föra henne ut i öknen och tala ljuvligt till henne (Hosea 2:14 Bibel 1917). Ja, ökentider kan verkligen bli rika tider.

Gud möter Mose vid den brinnande busken. Gud säger att han ser och hör hur Israels barn har det. Och han vill göra något åt det. När Gud då säger till Mose ”jag sänder dig”, fick Mose stora skälvan. Han fick ur sig sitt dåliga självförtroende, alla mindervärdeskänslor ... jag duger inte, jag kan inte, jag är ingen talare, sänd någon annan.

Läs om detta i texten och tänk efter vad du själv skulle säga om Gud sa till dig: Jag ser nöden i din familj ... i din klass … hos dina kolleger … i din församling. Jag vill sända dig. Vad svarar du?

Men Mose fick vara inför Gud. Han fick lära känna Gud. Han fick veta hans namn. Namnet skrivs med fyra bokstäver JHVH - JAG ÄR DEN JAG ÄR. När vi är inför honom kan vi säga: Jag som är labil får vara inför honom som är stabil. Men det finns något mer i det namnet: en kärleksrörelse. Kan betyda ”han som gör att något blir till”.

Sedan kan vi läsa ”berättelsen Mose” och se hur Mose lyder Gud, talar med Gud, brottas med Gud. Först vill han inte gå. Han är fixerad vid sin egen svaghet. Gud, du kan göra det utan mig. Sänd någon annan.

I slutet hör vi hur han ber: Om du inte själv vill gå med mig så låt oss inte alls dra upp härifrån (2 Mos 33:15). Nu säger han: Gud, jag kan inte göra det utan dig. Nu tänker han på Guds makt och möjligheter.

Det kan hända mycket med oss i Guds närvaro. Du är ett barn i tron när du säger: Jag kan inte, jag klarar inte, jag duger inte. Men när du hittat den för-TRO-liga gemenskapen med Gud, säger du: Gud, jag vill inte gå ut i din tjänst om du inte är med mig. Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft (Fil 4:13).

Idag får vi möta Paulus i Romarbrevet 11:33-36. 

Han bara står där och häpnar. Vi hör hur han sjunger en lovsång till den Outgrundlige:


 O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud!
 Hur outgrundliga är inte hans domar, hur ofattbara hans vägar!
 Vem har förstått Herrens sinne? Eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har gett honom något först
 så att han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting.
 Hans är äran i evighet. Amen.


Vi har våra tvivel, vår osäkerhet, våra många frågor. Men det finns ögonblick då allt detta bara försvinner. Vi står där häpna, förundrade. Tänk att jag får vara ett Guds barn! En liten människa i en stor Guds hand!

Av honom – han är alltings ursprung och källa,

genom honom – allt består genom honom,

till honom – han är livets mål och mening.

Honom tillhör äran i evigheter, amen.

”Och själen brister ut i lovsångsljud. Tack gode Gud” (Sv Ps 11:6).

Vi får följa Jesus på bergsklättring, Matteus 28:16-20.

Jesus sätter oss verkligen i rörelse idag. Följ mig, säger Jesus till oss som snurrar runtomkring oss själva, suckar med suckianer och jämrar med jämmerlika. Han lyfter oss ur nederlag och ”jagkarusell” och tar med oss upp på berget. Han ger oss en ny utsikt och ny klarsyn över våra liv. Går vi upp med honom ger vi inte upp! Sittarfolket som ”sitterochtittarpåvarandrasnackar-folket”, blir vandringsfolket. O hur saligt …

Han tar med dig och mig, tvivlare och knepigt folk. Han vill göra folk av oss. Och ge oss ett meningsfullt liv.

Vi får höra hans marschorder – en av Bibelns starkaste texter:

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.  Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut."

Jesus proklamerar sin seger.

Jesus sänder oss ut.

Jesus gör oss till bundsförvanter genom dopet.

Jesus lär oss bibellyssning.

Jesus drar oss in i sin närvaro – i Kristus.

Vill du vandra med mig in i dessa tankar träffas jag i Sångpostillan årg 2, sid 258.

På www.bibelskolan.com / Sångpostillan / Heliga Trefaldighets dag / tryck här

Där hittar man på första sidan HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS inte bara för de snälla barnen.

Några efterkloka tankar:

Sverige är numera ett av världens mest sekulariserade länder. Du bidrar till avkristningen varje gång du stannar hemma i stället för att delta i församlings gudstjänst.

Vill du gå med i motrörelsen? Gå till kyrkan. Om du inte ”får ut något ” sitt där och bed: Kom helige Ande!

Bli ”läsare”. Låt fördjupa din kunskap om kristen tro. Läs god litteratur. Pröva www.bibelskolan.com

Bli ”ryktesspridare”. Vi kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.

Sprid Himmelskt söndagsgodis …

Framåt marsch! Upp till kamp! Smitta ….

manar

Bengt Pleijel 89+