Inför Midfastosöndagen – söndagen ”Lætare”.

LIVETS BRÖD

får vi på Midfastosöndagen. Välkommen till ”Var glad-söndagen”! Den heter så om vi talar latin. Förr började man gudstjänsten med Jesaja 66:10 ”Lætare Jerusa-lem”. Gläds med Jerusalem och fröjda er över henne, alla ni som har henne kär. Mitt i denna allvarliga fastetid, där vi får kämpa med frestelser, ondska och andra obegripligheter, har vi fått en ”VAR GLAD-SÖNDAG”. En ljusstrimma mitt i fastemörkret. Söndagen kallades förr också för ROSENSÖNDAG. En doft av salighet slår emot oss (Sv Ps 113:3).

Det är inte så underligt att denna söndag är en ”var glad söndag”. Temat är LIVETS BRÖD – Himmelens Gud öppnar sin himmel över oss. Han låter manna från himlen regna över oss, en måltid av bröd och vin, Eukaristi, tacksägelse, himmelsk närvaro. Vi får smaka Herrens godhet: ”Glädjens Herre bjud till fest vid ditt bord idag. Gör envar till hedersgäst efter ditt behag” (Obs! ny version! Jesus är inte en tillfällig gäst. Han är glädjens HERRE och måltidens VÄRD. Den som sitter bredvid dig är hedersgäst).

1. MANNAFEST I ÖKNEN.

Läs och be-grunda i din bibel 2 Moseboken 16:12-18.

Vi hamnar mitt i en av tidernas största folkvandringar. Ut ur Egypten beger sig Israels barn. Under över alla under! Två miljoner slavar blir HÄRLIGT FRÄLSTA ur Egypten. Nu kan slavfolket börja vandra.

Vi tycker att det är ”saligt att få vandra”. I alla fall när vi sitter i kyrkan och sjunger så …  Men det är ingen dans på rosor att vandra med Gud. Vandringsfolket ur Egypten kan ge oss en mer realistisk syn: Det kan vara FARLIGT att få vandra. Hur får man mat och vatten till alla? Hur klara av eftersläntrarna, de som inte orkar? Hur klara av suckianer och jämmerlika? Hur klara angrepp från oväntat håll? M.m. m.m. m.m.

De skyndar ned mot Röda Havet. Där blev situationen förtvivlad. Bakom dem Faraos mäktiga härar som förföljer dem. Ingen i Israel hade gjort militärtjänst. Framför dem Röda Havets vatten. Ingen hade gått i simskola.

"Faraos härar hann upp oss vid stranden just som vi kommit till Pi-Hahirot … Då, i den sista förtvivlade stunden brast för Guds vindar förskräckelsen hav. Vägen låg öppen när vattnet vek undan. Vi som var döda gick ut ur vår grav" (Sv Ps 618). Gud griper in! De blir frälsta. Men prövningar fortsätter. Rätt snart hamnar folket i öknen SUR och i öknen SIN. Där surar, knorrar och syndar de. Gud hör folkets knorr och lyssnar till Moses böner. Slavarna från Egypten får vatten och bröd.

VATTEN: De kom till Elim där det fanns tolv vattenkällor och sjuttio palmträd. Och slog läger där vid vattnet (2 Mos 15:27).

BRÖD: Den stora MANNAFESTEN börjar. Gud låter bröd regna ned från himlen. ”Vad är det?” Det smakar som semla med honung. De kallar det ”manna”. Till den festen anknöt Jesus i dagens evangelium.

Jublande lyfter vi upp våra händer,

vi som vår räddning ej mer kunde tro. 

Nyfött står folket på skimrande stränder, 

snart skall i Kanaan trygga vi bo. 

Manna från himlen är reskost på vägen, 

brödet vi bryter och vinet ur lägeln. 

Halleluja! Halleluja! (Sv Ps 618:3).

2. SMAKA HERRENS GODHET.

Petrus berättar i första Petrusbrevet 2:1-3 hur vi kan få smaka den.

Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, när ni nu har smakat att Herren är god.

Ordet godhet heter på grekiska krestos. Herren Kristus ger krestos! Godheten skall smakas. Vi ska inte sitta och titta på eller bara ”betrakta” Livets bröd. Det ska smakas, ätas. Det är då den himmelska näringen flyttar in i oss.

Jesus som är full av nåd och sanning vill att hans rika liv skall få flytta in i oss, så att vi kan säga: Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd (Joh 1:14,16).

Men nu kan det hända något hemskt. Det finns ingen plats för Herrens godhet i oss!!!! Det är redan fullt av det som är fult! Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Paulus vet svaret. Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Rom 7:24-25). Och Jesus säger: Gå in genom den trånga porten (Matt 7:13).

Om du flyger i luften och sedan hamnar i London, Madrid eller i Rom så måste du passera säkerhetskontrollen för att komma vidare. Varje rike har sådana. I Guds rike heter den DEN TRÅNGA PORTEN. Porten är öppen ty ”han har öppnat pärleporten så att jag kan komma in”. Jag får komma in. Men inte bagaget! Skryt och skräp får vi lämna. Det får inte komma in i Guds rike. Ty Guds rike består i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande (Rom 7:14).

Före mässan får vi stanna till i bön och självrannsakan. Vad är det som hindrar mig att leva ”himmelrikt” på jorden. Petrus hjälper oss: 

Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. Lägg därför bort. Smaka på varje ord. Finns de med i ditt bagage?

Den trånga porten- säkerhetskontrollen - in Guds rike är en befrielsens port. Lägg bort! Bekänn (1 Joh 1:7)!! Det gamla kan bli förgånget. Något nytt, fräscht och riktigt kan börja. Nu är Guds barn beredda att ta emot näring och växtkraft – den rena andliga mjölken.    Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning,  när ni nu har smakat att Herren är god.

Nyfödda barn behöver TVÄTTAS. Och MATAS med  den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade. Mjölk är att man får börja med det i Guds ord som är lättsmält. Det skall vara mjölk - inte sockerdricka. Mjölk - det är näringsrik föda. Ger mersmak. Ty när vi läser ordet är det ju Herren själv som kommer till oss.

Men du som kommit en bit på vägen behöver TVÄTTA dig och ÄTA. Om vi har fått smaka Herrens godhet vill vi sedan ha mer och mer. Det är så vi växer och blir räddade. Det kristna livet är ett växande. Man utvecklas och mognar. Och den allra bästa näringen för detta är Guds ord.

För vidare studier i Petrus första brev, se www.bibelskolan.com – Bengts återvändsgränd – adresslista 7 - Oaser i öknen – dagens text första Petrusbrevet 2:1-3 tryck här

3. ALDRIG HUNGRA … ALDRIG TÖRSTA!

Hur är det möjligt, frågar vi. Jesus ger svaret i Johannesevangeliets sjätte kapitel. Alla tre årgångarna låter oss vandra genom detta rika kapitel 6:14-35.

Sångpostillan årgång 1: Joh 6:1-15 - boken sid 160, bibelskolan.com tryck här.

Sångpostillan årgång 2: Joh 6:24-35 - boken sid 150, bibelskolan.com tryck här.

Sångpostillan årgång 3: Joh 6:48-59 - boken sid 162, bibelskolan.com tryck här.

Först får vi vara med om den stora festen, då 5000 män + kvinnor och barn mättas med fem kornbröd och två fiskar. Vi hör hur Jesus ber bordsbönen. Han säger inte: ”Gode Gud välsigna maten. Amen”. Nej, så bad aldrig Jesus. Och aldrig någon jude på Jesu tid. Inför måltiden välsignade man Gud. Jesus tog ett bröd, tackade (välsignade) Gud, bröt det och gav åt lärjungarna …

Den judiska bordsbönen löd: Välsignad vare du, Herre, vår Gud, hela världens konung, som låter bröd framgå ur jorden …

Det blir tolv korgar över efter måltiden. Folk häpnar! De säger inte: Jesus måste vara en profet. De säger: Han måste vara PROFETEN! (Varför? Svar: 5 Mos 18:15,18). Det sägs till dem som lockas av det ”ockulta köret”- läs 5 Mos 18: 9-24. Lyssna inte på sånt! Lyssna på PROFETEN!

När Jesus märker att de ville göra honom till kung, drar han sig undan. Han försvinner. Hans lärjungar hittar honom på andra sidan sjön. De hade åkt båt dit, Jesus hade gått på vattnet.

Där får nu lärjungarna ett underbart samtal med Jesus. Jesus talar med dem om mannat i öknen på Mose tid.

De undrar vad de ska göra för att bli bättre kristna. Jesus svarar genom att tala om vad han ger.

   Vi får ibland vara med om rika gudstjänster. Vi anar, förstår, häpnar. Himmelen är nära! Efteråt får vi dröja oss kvar i den personliga gemenskapen och samtalet med Jesus.

Men många som lyssnar till Jesus vill inte se på Jesus. De ser på sig själva. Vad skall VI göra för att utföra Guds verk?

Är det inte så vi ständigt frågar: Vad skall VI göra? Tonvikten i så mycken kristendom ligger i detta. Jag måste vara duktig, from, religiös, hinna med, orka med. Har jag gjort nog nu? Vi är aktiva, duktiga och vi bedömer och dömer alla andra efter den måttstocken.  Den är bra, den är dålig. Och när vi tröstar någon blir det ofta med deras duktighet: ”Du kan något som jag inte kan …”

Men vem bryr sig om mig när jag inte är duktig, när jag är trött, ledsen, misslyckad, när allt blir fel omkring mig och jag själv är fel. Vad är det som ligger bakom detta prestationstänkande? Är det kanske en förälder som aldrig kunde berömma eller uppmuntra. Man känner mammas blick i ryggen och man frågar: Har jag gjort nog?

Kom till mig, säger Jesus nu. Ta emot det jag vill ge just till dig: Guds bröd är det bröd som kommer ned från himlen och ger världen liv. Guds bröd är det bröd som ger världen liv.

Precis som bilen behöver drivmedel så behöver vi det. Kristi kärlek driver mig, skriver Paulus. När all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal får mig att sjunka ned i missmodets och suckarnas dal, ger mig bibelns ”by heart-ord” lyftkraft och körkraft. Alltså: TANKA Guds TANKAR! Gå sedan i denna kraft!

Jesus säger till oss: Guds bröd är det som kommer ner från himlen och ger världen liv." Vi säger till honom: Herre, ge oss alltid det brödet! Jesus svarar:

Jag är livets bröd.

Den som kommer till mig ska aldrig hungra,

och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta

Aldrig hungra – men jag behöver äta.
Aldrig törsta - men jag behöver dricka.

Söndagen Lætare gör det lättare för oss ”att vandra som syskon hand i hand och glädjas åt varandra …” (Sv Ps 615 :5).

Bengt Pleijel 92+