torsdag 21 maj 2015

NÄR PINGSTDAGEN VAR INNE ...

...satt apostlarna inne i en sal i övre våningen. Jesu mor Maria och Jesu bröder var också med. Fler kom dit. 120 blev de till sist. De höll ut i bön (Apg 1:13, 2:1-2). Vi får veta deras kroppsspråk: de satt.
Då händer allt så plötsligt. De hör ... de ser ... de fylls ... de talar ...
Folk strömmar dit. De hör ... de ser ... de häpnar ... de frågar ... de blir förvirrade ... de gycklar ...
Ja, allt detta får vi vara med om, då vi går in i Pingstdagens budskap i Apostlagärningarna 2. Vill du läsa detta tillsammans med Sångpostillans guide, slå upp i boken sid 262. Eller tryck här. Tillsammans får vi be och sjunga:

ANDE DU SOM LIVET GER, FALL NU ÖVER OSS,
SMÄLT OSS, FYLL OSS, TÄND OSS, SÄND OSS.
ANDE DU SOM LIVET GER, FALL NU ÖVER OSS
(oss ... mig ... dem ...)


Vad händer då?
DEN HELIGE ANDE LEDER OSS 
                                                                                        
1. till bönemötet
i salen i övre våningen. Vi smyger oss dit och sätter oss där tillsammans med apostlarna, Jesu mor Maria och alla de andra (Apg 1:13 ff). Vi tror att vi själva bestämmer oss för det. Efteråt förstår vi att det var den helige Ande som drog oss. Anden förstår hur vi har det och vad vi behöver.
I böneatmosfären börjar det bubbla fram inom oss – ”den nöd som vi i hemlighet bära” (Sv Ps 161:2) – vår inre torka, vårt fattiga böneliv, våra futtiga försök att bryta med dåliga vanor. Våra låsningar ... feghet ... hyckleri ... falskhet ... Ingen kraft ... Varför är det så?

Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig?
Sänd ditt ljus och din sanning.
Låt dem leda mig, låt dem föra mig till ditt heliga berg och dina boningar,
så att jag få gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och fröjd,
och tacka dig på harpa, Gud, min Gud.
(Psalt 42:6,12, 43:5, 43:3-4)


2. till omvändelse
Förr talade vi om bättring. Det ordet har nu försvunnit ur Bibeln. Ordet bättring gör oss så ängsliga, så självupptagna. Vi försöker, putsar och försöker. Vi tar hjälp av tomten, men blir inte snällare. Samma gamla tråkiga och självupptaga person som tidigare!
När vi vänder ryggen åt Gud har vi framför oss Fi (enden). Fi vill se mig ”fången och snärjd, förvillar med smicker och lockar med flärd och tänker blott på att bedraga”. (Sv Ps 536:1). Fy FI!!
Vi blir fångade i prestation och jämförelse. Slår oss samman med Babelsfolket, och vill som de avsätta Gud. Vi börjar bygga torn, som gör att vi når himlen i vår egen duktighet. I Babel får vi det svårt: jämförelse, avund, kiv... Vi förstår varandra inte. Bara babbel i Babel. Och det värsta: Vi ser inte Gud! Vi har ju inte ögon i nacken. Och det verkar som om Gud inte ser oss, när vi är så där stöddiga. Läs GT-texten på Pingstdagen, 1 Mos.11:1-9. Gud sitter i sin himmel och undrar vad vi har för oss. Han tar på sig glasögonen, men ser oss inte. Han tar fram kikaren. Men den allseende Guden ser oss ändå inte. Då steg Herren ned för att se ... (vers 5).

I kyrkans aftonbön ber vi: ”Omvänd oss till dig, du vår frälsnings Gud”. När de orden inte bara blir ord utan bön, händer det. Någon tar tag i oss, vänder oss om. Vi ser hans ansikte. Vi står inför Seendets Gud (1 Mos 16:13). Han ser oss med sina möjligheter (Joh 1:42). Vi hör vad han frågar oss: Vad vill du att jag skall göra för dig? (Markus 10:31). Kyrie eleison!

Vad händer när vi vänder om?
Om någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort (vi avslöjas men blir tydligen inte utskällda, ty...) Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet ill härlighet. Det sker genom Herren, Anden (2 Kor 3:16-18 Fb).

3. till hänvändelse
Ordet ”hänvändelse” är många steg närmare och flera grader varmare än omvändelse. Det förlorade barnet kastar sig i fars armar, gråter av glädje, häpnar: Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn (1 Joh 3:1 Fb), Vi blir föremål för Hans väldiga gärningar. Jesus gör nu det som han längtat efter att få göra enligt sin programförklaring i Lukas 4:18-19. Nu är Herrens Ande över honom, han har himmelske resurser som han vill använda på oss. Han vill
1. stoppa glädjefrön i hjärtat
2. avboja fångar
3. göra oss klarsynta
4. befria från förtryckare
5. Ta hand om vår framtid


4. till hänryckning
Det hände på Pingstdagen: Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom ingav dem att tala ...
Och folk,som kommer dit, undrar: Vad kan detta betyda? De blir uppfyllda av häpnad och förundran (Bibel 1917). De blir utom sig av förvåning (Bibel 2000). De blir mycket häpna och förvirrade (Fb).
De som kommer dit hör hur lärjungarna prisar Gud för hans väldiga gärningar. Detta gör dem förvirrade, osäkra, frågande.
Men lärjungarna är trygga och trosvissa. Det strålar omkring dem. De sjunger, de jublar. Vilken mäktig Gud vi har!!! Och hemligheten är: Alla uppfylldes av den helige Ande.
Pingst är hänryckningens tid. Hänryckning heter på ”utrikiska” EXTAS. Paulus talar om det i 2 Kor 5:13 Har jag varit i extas är det för Gud (Bibel 2000). Ordet betyder ”att komma utanför sig själv”. Det blir regimskift i oss. Vårt stora, tröttsamma, självömkande JAG får lämna plats för Gud. Paulus uttrycker det i Gal 2:20 Nu lever inte mer jag utan Kristus lever i mig. Paulus hittar sig själv på djupet.
Vi uppmanas: Låt er fyllas av Anden (Ef.5:18ff). Uppfyllelsen av helig Ande är en erfarenhet som får oss att gå ut ur oss själva, släppa kontrollen och villkorslöst ge oss hän åt Anden. Det är när men går ut ur sig själv som man blir hemma hos sig själv. Den som mister sitt liv ... han skall rädda det (Luk 9:24). Läs Efesierbrevet 5:18-20 och upptäck vad som händer med oss och varandra när det sker. En inre kraft som sjunger och leker och spelar. Gud blir STOR och människor omkring mig blir STORA. Och Gud ser till mig som liten är! Läs mer om detta på bibelskolan.com, vandringar 47-49, tryck här.

5. till hän- och hen-förelse.
Efter Pingstdagen kommer ANNANDAG PINGST. Den dagen är inte längre röd i almanackan. Men inget hindrar att du själv låter Anden leda dig in i EN ANNAN LIVSSTIL, då Anden för dig ut ur EGO-MÖRKER OCH JAG-SNURR och du får stanna i hänförelse och förundran över det rika livet i Anden. Temat för Annandag Pingst är ANDENS VIND ÖVER VÄRLDEN. Du blir så hänförd att du längtar efter att HEN (= han och hon) skall bli lika glada.
När Andens vind blåser, sväng kappan efter den vinden! Hissa segel!
Ty utan den helige Ande blir allt så tungt. Jag måste greja så mycket själv. Som att sitta i roddbåten. Där får JAG visa min styrka. JAG är duktig. JAG är stark. JAG ska nog ro skutan i land. JAG kan imponera på andra. Men när jag ror har jag målet i ryggen. Blicken är fäst på stranden. Jag retar mig på syndarna som rumlar om där. Utan den helige Ande är jag osäker om min kristendom. Målet lyser inte för mig. ”Är du en kristen?” – ”jag vet inte riktigt säkert, jag försöker så gott jag kan ...” Och så kämpar jag på. Duktig, tapper. Men inte glad ...

Men Andens vind blåser!
Vänd om och hissa segel! ALLA SOM DRIVS AV GUDS ANDE ÄR GUDS BARN (Rom 8:4). Se målet härligt lyser ... ta ut kompassriktingen ... läs sjökortet .... läs din Bibel ...
Med Andens vind blir där en ny kraft och glädje, Du hittar Guds barns härliga frihet.
Men du måste vara skärpt under seglingen. Och vaksam, Så att du inte förlorar din nya lekfullhet,
Låt HÄNFÖRELSEN leda dig till HEN = honom, henne. Ty Jesus för världen givit sitt liv!

När den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem,
i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns (Apg 1:8).

GLAD PINGST I DEN HELIGE ANDE
önskar
Bengt Pleijel 88+








Skriva ut