onsdag 26 oktober 2016

Inför tjugotredje söndagen efter Trefaldighet

Om "förlåtelse utan gräns" handlar denna söndag. Vi får tillsammans vandra in i denna söndag och andas in förlåtelsens livslust. Utan förlåtelse kvävs vi. Vi kippar efter andan. Efter Anden! Vi dör andligen (Ef.2:1, Luk.15:32) Men genom förlåtelsen öppnas fönstret: Vi får släppa ut det unkna och instängda och släppa in friskhet och livsmod. Det går att andas igen. Förlåtelse är livsluften för Kyrkans folk.
Men se upp! Det finns farliga vindar som får oss att vissna. Vi kan råka ut för en...

BLÅSNING - Jesaja 64:6-9
Vi vissnar alla som löv, och likt vinden sveper våra synder bort oss. Ingen åkallar ditt namn, ingen vaknar upp och håller sig till dig. Du har dolt ditt ansikte för oss
och utlämnat oss åt våra synder. Men du, Herre, är vår fader. Vi är leran och du har format oss, vi är alla ett verk av din hand. Låt inte din vrede rasa, Herre, minns inte för evigt våra synder. Se på oss, vi är alla ditt folk.

    Våra synder blåser inte bort som vissna löv. Synderna sveper bort oss! Vi skräms av vart prassel i vinden. Tidsandan (tidsanden) driver oss hit och dit. Vi blir grundlurade, kommer vilse. Vi kommer bort från vår käre himmelske Fader. Vi ser inte hans ansikte. Man gör inte det om  man vänder ryggen åt honom. Den Ondes onda ondo får makt över oss. Ty klipper jag av kontakten med Gud stängs värmen från Gud av och jag hamnar i kyla. Människor omkring mig börjar frysa. Genom mina synder går det sönder. All annan synd jag begår har sitt ursprung i min otro. Psaltaren 51:6 säger: Det är mot dig jag har syndat och gjort det som är ont i dina ögon. All synd, på vilket sätt och på vilket plan den än har begåtts, är alltid en synd mot Gud själv, livets Givare och Uppehållare.
    I norska kyrkan säger man att man med sin synd har sårat Gud. Gud lider när vi förstör hans mening med livet. På korset ser vi detta lidande. All synd är djupast en synd mot Gud. Därför är Gud den som kan förlåta alla synder.
    Därför får vi göra som Jesaja skriver. Vi vänder helt om och ber: Men du, Herre, är vår fader. Vi är leran och du har format oss, vi är alla ett verk av din hand. Låt inte din vrede rasa, Herre, minns inte för evigt våra synder. Se på oss, vi är alla ditt folk.
Finns det någon lösning?

LÖSNING - Efesierbrevet 4:29-32
Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på. Gör inte Guds helige Ande bedrövad, den är sigillet som utlovar frihetens dag åt er. Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all annan ondska. Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

1. Säg NO till det ONda! 
    Paulus nämner en del synder vid namn: ofruktbart prat, elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpingar och all annan ondska. Och du känner till en hel del: avund, elakhet, själviskhet, förakt, lögn, otukt, porr, svarta pengar - allt det där luktar smuts och äckel. Var och en som gör synd är syndens slav, säger Jesus, (Joh.8:34). I varje synd sitter det ett litet snöre, de snor runt omkring mig, de binder mig, fångar mig. Ibland klibbar de. Avunden, orenheten, lögnen binder. Jag kommer inte loss. Jag blir slav under synden. Något inom mig dör. - samvetet reagerar inte längre, känslan av vad som är rätt avtar. Därför: säg NO till det ONda!

2. Säg YES till JESUS!
Han sänder Hjälparen, den helige Ande. Anden blir bedrövad, ledsen, om du gör honom arbetslös. Men det blir "glädje i den helige Ande" om han får göra det han är så bra på - att låta"frihetens dag" nå fram till dig. Det är den dag du bekänner din synd och tar emot förlåtelsens ord. Andens lösningar på våra låsningar kallas på kyrkans språk för AVLÖSNING. Säg YES till JESUS!

RÄKNING - Matteus 18:21-22
Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?” Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.

Vi tycker att Petrus är rätt duktig. Han förlåter sju gånger. Vi kan förlåta en gång, kanske två. Men sedan får det sannerligen vara nog. Ja, hur många gånger orkar du? Vad svarar Jesus: icke sju gånger utan sjuttio gånger sju gånger, enligt Bibel 1917 = 490 ggr! Sjuttiosju gånger enligt Bibel 2000. Siffran sju är oändlighetens tal. Sluta aldrig att förlåta. Kan du höra hur den himmelske Fadern frågar dig: Hur många gånger ska jag behöva förlåta dig? Är sju gånger nog? Kanske du svarar: Inte sju gånger, utan sjuttiosju gånger sjuhundrasjuttiosju! Sluta inte Herre!

SANERING - Matteus 18:23-27
Därför är det med himmelriket som när en kung ville ha redovisning av sina tjänare. När han började granskningen förde man in en som var skyldig honom tio tusen talenter. Eftersom han inte kunde betala befallde hans herre att han skulle säljas tillsammans med sin hustru och sina barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas. Tjänaren kastade sig ner och bönföll honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans.’ Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld.

Jesus berättar här om tidernas största skuldsanering. Ja, vilken skuldsanering! Tiotusen denarer fattas. En svindlande summa. Vart har de pengarna tagit vägen? Mannen kan inte svara. Han har svindlat bort dem. Det svindlar för ögonen. Personlig storkrasch. Men också en familjekrasch, Hans förskingring angår inte bara honom själv. Den angår hans vackra hustru och hans små söta barn. Alla kommer att kastas i fängelse. Är det inte så: det illa jag gjort och gör, får följder inte bara för mig utan också för många andra. Tjänaren kastar sig i förtvivlan och gråt inför kungen. Tigger och ber om anstånd. Och det osannolika inträffar. Kungen ser hans nöd och tar in hans nöd i sig.  Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. Jesus vet vad som finns i Faderns hjärta och han har kommit för att berätta det för oss. Han vet hur det känns i Faderns hjärta när hans barn gör illa och slarvar bort det liv han skänkt dem. Han lider med dem. Ja, han låter dem gå i frid och efterskänker dem deras skuld.

HÄPNING - Matteus 18:28-35
Men när tjänaren gick därifrån mötte han en annan tjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han grep honom om strupen och sade: ’Betala tillbaka vad du är skyldig!’ Den andre kastade sig ner och bad honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala.’ Men han ville inte utan gick därifrån och lät sätta honom i fängelse tills skulden var betald. När de andra tjänarna såg vad som hände tog de mycket illa vid sig och talade om alltsammans för sin herre. Då kallade denne till sig tjänaren och sade: ’Din usling, jag efterskänkte hela din skuld när du bad mig om det. Borde du inte ha varit lika barmhärtig mot din kamrat som jag mot dig?’ Och i sin vrede lät hans herre bödelsdrängarna ta hand om honom tills hela skulden var betald. Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder.”

   Vad hemsk han var! Vi häpnar! Den som fått sin miljonskuld efterskänkt kan inte efterskänka en tusenlapp åt den som var skyldig honom den. Han vill inte ge honom anstånd, utan lät sätta honom i fängelse tills skulden var betald. Vad hemsk han var!! Men är det inte detta som händer när vi inte förlåter varandra?
   Vi binder varandra i varandras synder. Vi ger varandra inte en chans att komma ur misslyckanden och nederlag. "Se där går den som..." Förlåt din nästa och ge henne en chans att börja om.
   Vi blir själva bundna av den andres synder. Paulus säger att han vill förlåta för att inte Satan skall få övertaget över oss (2 Kor.2:11). I texten får fångvaktarna och bödelsdrängarna ta hand om den som inte vill efterskänka den andres skuld.
   Känner du bödelsdrängarna? De heter Oförsonlighet och Hat och Hämnd och Bitterhet och Besvikelse och Självömkan. Alternativet till att inte förlåta är att man blir omhändertagen av bödelsdrängarna. De torterar dig och håller dig i fångenskap. Mörka och onda tankar vill inte släppa. Dag och natt hälsar de på.
   I Jesu ord på korset finns en nyckel till att kunna förlåta andra: Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör! För att kunna förlåta dem som gjort dig illa behöver du anlita himmelska krafter! Du får som Jesus ropa ut FADER...! Och du får åkalla Jesu namn och be om hjälp. Då får du se hur Jesus ställer sig bredvid dig. Han förestavar förlåtelsebönen mycket långsamt: Förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. 
   Det är som om Jesus ville säga: "Jag har försonat också den människans synd. Jag är hos dig. Jag vill hjälpa dig att förlåta. Och när du gör det, kan jag gå in i dina minnen. Jag kan läka de sår som du har fått. Då kan du sedan se tillbaka utan att det gör ont i dig".
   Liksom Fadern ständigt är beredd att ta emot dem som misslyckats, för att förlåta och upprätta dem, vill han att vi ska vara lika förlåtelseberedda. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta (Kol.3:13). Petrus säger samma sak. Han skriver i sitt brev att Jesus är vårt exempel och att vi ska följa i hans fotspår. Han begick inte någon synd, och svek fanns inte i hans mun. Han svarade inte med skymford när han skymfades. Han svarade inte med hotelser när han fick lida. Han överlät sin sak åt honom som dömer rättvist (1 Petrus 2:22). Jesus gav inte igen när man gjorde honom illa. Han överlät dem åt den Gud som dömer rättvist. Han ger en bra definition på att förlåta: ATT FÖRLÅTA ÄR ATT GE UPP SIN RÄTT ATT ANKLAGA. Du kan ha rätt i allt det du säger om de andra: De har gjort dig illa, de är dumma. Men du överlämnar det de gjort till FADERN. Han får ta hand om dem och det de gjort.
    Alternativet till att inte förlåta är att du själv får bära på hat, hämnd, bitterhet, besvikelse... Och det gör så ont. Men där syndernas förlåtelse är, där är liv och salighet. Det blir så för dig som förlåter den andre.

Med varm hälsning
Bengt Pleijel 89+

som försökte skriva detta himmelska söndagsgodis till alla snälla, stygga och snällstygga barn, delvis påverkad av vad han själv skrivit i Sångpostillan årg. 2, och som också finns på bibelskolan.com, tryck här. Där finns också vandring 58: "Guds folk lever av förlåtelse" - tryck här.












tisdag 18 oktober 2016



Inför tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Himmelskt söndagsgodis bjuder denna vecka på fyra F:

FRÄLSNING – FÖRTRÖSTAN –FÖRKLARING – FÖRUNDRAN

FRÄLSNING
är temat för denna söndag. Det kommer av ordet ”frihalsa” = göra slaven fri från halsjärnet som binder honom. Denna söndag får vi be den helige Ande hjälpa oss att se vad det är som låser och binder oss. Jesus säger att var och en som syndar är slav under synden (Joh 8:34). I varje synd sitter ett snöre, som binder mig! Varför är jag så låst, så fångad av så mycket. Varför är den fria viljan så bunden? Vem tror du att du är?
   Men Jesus har kommit för att förkunna frihet för de fångna (Lukas 4:18). När bojorna ramlar av, kan vi börja sjunga med Lina: ”Frälst genom honom lycklig och fri vill jag hans egen evigt nu bli” (Sv Ps 45:2).
   Frälsningen startar på Golgata, där ”Ordet steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud. Det brustna blev helt i hans kärlek till oss på Golgata kors” (Sv Ps 62:2).
   Frälsningen landar i vårt dop. Vet ni inte att alla vi som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus … för att vi skall få LEVA I ETT NYTT LIV, skriver Paulus till oss i Rom 6:3-4. Golgatadramats seger når i mässans ord, i ”pulsslagen från Guds fadershjärta", säger Jesus. Det är: ”Kristi kropp FÖR DIG! Kristi blod FÖR DIG”. Gör det till minne av mig, säger Jesus. Han vill att vi ska minnas honom – inte främst genom hans predikningar och ord eller hans läkedomsunder. Utan just det som hände på Golgata.
   Frälsningen är inte bara en händelse bakom oss. Frälsningen är daglig färskvara – ”frälsvara” eftersom den smitt-smutsiga synden smutsar ner oss dagligen. Också i framtiden behöver vi den. Vi vet att frälsningen är oss nu närmare än när vi kom till tro (Rom 13:11).
   Frälsningen gäller allt Gud folk. Du skall ge honom namnet JESUS, för han skall frälsa sitt FOLK från deras synder (Matt 1:21). Frälsningen gäller varje enskild. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst (Apg 2:21. Dagens texter börjar med budskapet om frälsning för Guds folk Israel.
   Men stanna nu till och be dagens psaltarpsalm – Psaltaren 62:10-13. Herren har mycket mer att säga oss och ge oss.

FÖRTRÖSTAN
Det hjälper oss Nehemja upptäcka och att ta emot. Dagens GT-text är från Nehemja 2:11-20
   Vi träffar Nehemja i Susans borg i Persien. Han är hovmästare hos kungen för ca 2500 år sedan. Judarnas babyloniska fångenskap är nu över. Många har återvänt till Jerusalem. En del blev kvar. Bland dem Nehemja. Han får rapport om hur de som vänt hem har det. Nehemja blir alldeles skakad av vad han får höra. Folket i Jerusalem lider stor nöd och vanära. Muren är nedbruten, portarna uppbrända i eld... Förtal, intriger, elakheter möter dem.
   Man kan undra om detta är nedskrivet i vår Bibel för att tala till oss? Vad händer med Guds folk, med kyrkan idag? Vi lever ju i ett av världens mest sekulariserade länder. Kyrkan växer så det knakar i många länder. Men hos oss är hon föraktad och övergiven av människor (Jes 53:3). En del säger: Allt står väl till, allt står väl till. Men allt står inte väl till (Jeremia 8:11). Andra säger: ”Jag rik och behöver ingenting … du vet att inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken (Joh Upp 3:17). Några sjunger ”Den ljusnande framtid är vår”. Andra suckar: Den mörknande framtiden bli svår. Det krisar, kraschar och skakar över allt i världen. Vad är det som är på gång för oss? Varför har det blivit så här? ”En religiös katastrof” säger Göran Skytte.
   Nu kommer den gamle Nehemja till oss. Han säger: ”Jag vet mycket om kriser och krascher och om hur man bygger upp ruiner”. Han inte bara ser krisen. Han ger också recept på hur man kan komma ur den. Han står på fyra BEN.

1. Bed
Nehemja börjar med att be: När jag hört detta satt jag gråtande och sörjande i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud (1:4-6). Det är där också vi måste börja – i bönen. Lägg märke till att han bad i flera dagar. Han betraktade inte nöden utifrån eller kallt. Han tog in folkets nöd i sig. Han fick något av ”tårarnas nådegåva”.

2. Bekänn
Vidare ser vi att han inte började anklaga och förakta dem som kanske hade ansvaret för att det var så. Jag bekänner Israels barns synder ty också jag i min faders hus har syndat. Vi har svårt förbrutit oss mot dig... (1:6-7) När vi hör den bekännelsen måste vi fråga: Vilket ansvar har vi för det som händer i vårt land? I kyrkan? I församlingen? Har vi del i världens bortvändhet från Gud? Har vi del I KYRKANS BORTVÄNDHET FRÅN GUD? Vi får ställa oss bakom dem som vi anklagar, och ropa ut vår nöd och bekänna vår synd. Förlåt OSS! Inte bara mig. (Jfr Daniels bön i Daniel 9).

3. Begrunda
Nehemja tar sig tid att lyssna in vad Gud säger i sitt ord (1: 8-9) och griper fast om Guds löften. Han överlåter hela situationen i Guds fadershänder (1:10-11). Han gör som kung Josafat gjorde i en svår situation för Jerusalem. Han ber och säger: Själva vet vi inte vad vi skall göra, utan till dig ser våra ögon (2 Krön 20:12). Lägg nu märke till hur klokt och vist han går tillväga. Dagens avsnitt ur Nehemjas bok, talar om det: Han kom till Jerusalem och väntade i tre dagar innan han gjorde något (v 11). Nehemja väntar på den rätta tiden. När det gäller att motivera andra och föreslå förändringar så är detta det viktigaste. Man kan få en god idé dödad, därför att man inte inser när den rätta tiden var inne.
   Men vad gör Nehemja under de tre dagarna? Vi kan hitta fyra möjliga svar: 
1. Han vilar. Sätt inte i gång när du är trött. 
2. Han ber. 
3. Han planerar, tänker igenom strategin. 
4. Han skapar nyfikenhet. Han reser ju med kungens eskort och säger ingenting under tre dagar. Folk började fråga. Varför är han här? Alla vände sig om och undrade.

4. Befall
”Befall i Herrens händer din möda och din väg” (Sv Ps 247:1). Nehemja överlåter sig och sitt folk i Guds händer: De är dina tjänare och ditt folk, som du har befriat genom din väldiga kraft och din starka hand. O, Herre, låt ditt öra lyssna till din tjänares bön, och till dina tjänares bön, de som har sin glädje i att frukta ditt namn. Låt din tjänare idag ha framgång och låt honom finna barmhärtighet inför denne man (Neh 1:11.
   Överlåtelse är att lägga allt och alla i Guds händer. Det som hamnar där får jag se med hans ögon. I Guds händer vad som än händer. Himmelens Gud skall ge oss framgång (Neh 2:20).
   Och nu drar Nehemja sina deppade medbröder in i ”frälsningsgärningen”. Låt oss bygga upp Jerusalems mur igen (Neh 2:17). Han säger VI och OSS. Han identifierar sig med dem. Vi måste göra slut på vår vanära. Han är mån om Guds ära. Han berättar hur Guds hand har lett honom. Och han berättar om att kungen i Persien har godkänt hans plan. Man behöver inte frukta repressalier från det hållet. Nehemja säger Låt oss bygga upp… Han ber om deras hjälp. De svarar: Låt oss börja bygga! De griper sig an med detta goda.
   Men när de hittat den nya glädjen, dyker det upp både maktmänniskor och andemakter som vill sätta käppar hjulet. De sprider rykten. Det gör dem modlösa. De får arbeta med både svärd och murslev. Det är spännande att läsa fortsättningen av denna kamp. Där finns både tårar och fröjd, tröst och uppmuntran: Var inte bedrövade ty glädje i Herren är er starkhet (Neh 8:10).
   Nehemja blir den ledare, som återvänder till Jerusalem med uppdrag av Gud. Han har fått en klar vision att återuppbygga landet och särskilt huvudstaden. Då stadens murar blir färdiga, trots både yttre och inre motstånd, så läggs också grunden för folket nya självkänsla. Nehemjas bok är också en bok i ledarskap.
   Läs nu dagens text från Nehemja 2:11-20 i din Bibel. Eller varför inte hela Nehemjas bok!

FÖRKLARING.
När dina ord öppnas ger de ljus och skänker förstånd, står det i Psalt 119:130. Men ofta ligger bibelorden där stumma och tysta, och säger oss ingenting. Så kan det vara med dagens epistel från Rom. 5:1-21. När denna text läses i församlingen uppstår en stor enhet. Alla begriper att de ingenting begriper. Petrus skriver i 2 Petrus 3:15-16 att det som Paulus skriver är svårt att förstå. Men ge dig inte! Dröj i ordet. Gräv! Jobba med det. Plötsligt öppnar sig orden. Det strömmar ut ljus, värme, glädje i Herren är er starkhet!

Dagens text från Romarbrevet 5 handlar om två personer: Adam och Kristus. Egentligen finns det bara dessa två personer i hela världshistorien. Dessa två personer inkluderar i sig alla andra.
   Vi är inkluderade i Adam. Hans namn betyder ”människa”, eller ”mänsklighet”. Vi bär hans säd i vår kropp. Det är sant både fysiskt och andigt. Hela mänskosläktet var med då Adam syndade. Han släppte in både synden och döden.

I Adam är vi alla ett och Adams svek var vårt.
Vi gömde oss bland Edens träd när Herren sökte oss.
Vi flydde och då kom vi bort från Gud och från varann.
Vår egen väg vi ville gå. Blott ensamhet vi fann.
(Sv Ps 229 1-2)

Men Gud ser vår nöd. Han griper in. Han sänder sin Son… Vi är ett i Kristus. Genom dopet döps vi in i Kristus. I KRISTUS – det är tillflykten där vi får vila ut, hämta kraft, blir restaurerade. I KRISTUS – det är bunkern som skyddar oss mot den Ondes onda ondo. I KRISTUS, där drabbas vi av nådens överflödande rika gåva.

Läs nu långsamt och länge dagens epistel från Romarbrevet 5:15-21.

FÖRUNDRAN
Jesus vill i dagens evangelium från Markus 4:26-29 få oss att stanna i förundran och häpnad över FRÖ-UNDRET.

Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne.

Ett frö, ett sädeskorn ser så litet och ynkligt ut. Men det är programmerat med rötter, stjälk, blad, blommor, doft, frukt…
   Ett bibelord ligger där tyst och stilla i bibelboken, som står där prydligt i väggens hylla. Men när det plockas ut ur väggens hylla och bäddas ned i hjärtats mylla, händer det något! Ordet som landar i hjärtat ger liv, kraft, glädje. Genom blodomloppet påverkar det händer och fötter, fingrar och tår. Ja, det stiger åt huvudet, ty vad hjärtat är fullt av det talar munnen.
   Stanna i förundran. Allt är så ”dråpeligt och stort”! Det ligger himmelska hemligheter lite överallt och väntar på att bli upptäckta av dig. Tar du emot dem blir du så himla glad...

..påstår med glad hälsning
Bengt Pleijel 89+

som gärna är din guide i Sångpostillan, årg 2, sid 417 eller på bibelskolan.com tryck här.

Har du min bok ”Älska Sverige tillbaka till Gud” – en vandring genom Romarbrevet, hittar du dagens epistel på sid 66-71. Boken kan köpas på GAudete förlag, tryck här.

Har du min bok ATT ÖVERLEVA I LAODICEA, kan du läsa om Nehemja på sid 127 ff. Boken är slutsåld.











torsdag 13 oktober 2016



Inför tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet

SAMHÄLLSANSVAR
är söndagens tema. Vi ska lära oss hur man håller samman i ett samhälle. Behöver vi lära oss det?
   Det sägs att vi svenskar är världens mest ensamma människor. Alla tänker på sig. Det är bara jag som tänker på mig. Fattar du vad som fattas? ”Ett fattas dig” sa Jesus till den rike dollarsonen. Till oss kanske han säger EN fattas dig. När Herren är min Herde fattas mig ingenting. Men när Herren inte får vara min Herde, ser jag till att ingenting fattas mig! Jag tänker bara på mig själv. Hur kan man vara så fåraktig? Herren vill idag leta rätt på oss fåraktiga. Han tar oss in i sin fårskock. Det första han gör är att hjälpa oss att kolla läget. Hur står det till?
  Han gör det genom att först be oss titta på orden i FADER VÅR. Där finns fyra ”din, ditt”. Uppgift: byt ut bokstav ”d” mot bokstaven ”m”. Vad ser du så? Där finns ett ”vår” och fyra ”oss” och ett ”vårt”. Uppgift: vilka människor hittar du i ”oss” och ”vår”, ”vårt”?

   Sedan tar han in oss i sin ORDBRUKARSKOLA. Precis som en JORDBRUKARE måste plöja, harva, så, skörda och mycket annat för att vi ska få gröt och ostsmörgås till frukost, så måste en ORDBRUKARE arbeta, läsa, gräva och begrunda ORDET, för att hitta vitaminer, näring, skatter, tröst. I Bibelns ord finns många rikedomar som ligger och väntar på att bli upptäckta av dig. Det behöver du för att vara med i Guds motståndsrörelse som bryter de onda krafter som nu vill erövra vårt land. Rörelsens slogan är HIMLAR ANAMMA!
   Ordbrukarskolan tar dig idag med på en ”plöjningslektion” i dagen tre texter. Texter är nedskrivna här, och efter varje text finns frågor som du (+ kanske någon vän) kan svara på. Hittar du svaren  såhittar du skatten som gör dig himmelrik!

Vi läser 5 Mos 24:17-22 och möter där invandraren, den faderlöse och änkan.
Mose sade: Du skall inte vränga rätten för invandraren eller den faderlöse och en änkas kläder skall du inte ta som pant. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig därifrån. Därför ger jag dig denna befallning att följa. Om du glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör. När du har slagit ner dina oliver skall du inte söka igenom grenarna efter fler utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. När du har plockat druvorna i din vingård skall du inte göra någon efterskörd utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten. Därför ger jag dig denna befallning att följa.

1. Gud har placerat oss i denna värld ”att bruka, bevara och att vårda den” (1 Mos 2:15).

2. Vi ska ta ansvar för det samhälle vi lever i. Vi håller samman i det samhälle vi lever i. Hur?

3. Hur stöder vi riksdagsmän, journalister, kommunpolitiker? Adoptera någon som ditt bönebarn!!!

4. Mose talar om invandraren, den faderlöse, änkan. Lägg märke till omsorgen om de marginaliserade!
Vad gör du för dem? Vilket ansvar har vi för de sjuka, handikappade, de gamla, de döende, de ofödda barnen.

5. Mose påminner om hur de varit slavar i Egypten. Kom ihåg vad Herren gjort för dig. Glöm inte …. (Psalt 103).

6. Mose talar om vad vi gör med åkerns och vingårdens överflöd. Vad gör du med ditt överflöd?
”Majoriteten svälter men minoriteten äter ihjäl sig på sitt överflöd.”


Vi läser Jakobs brev 2:1-8 och möter där både miljonärer och miserabla
V 1 Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus. 
TÄNK TILL: Vi tror på vår förhärligade Jesus Kristus. Här är en källan, startpunkten, drivkraften för allt kristet tänkande. Det som ska styra oss är Jesu kärlek, Jesu tankar. Inte människors värderingar.


V 2–4 Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: ”Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: ”Ställ dig där borta”, eller ”Sätt dig på golvet vid mina fötter” – gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar?
TÄNK TILL: Jakob berättar om något som händer när två olika personer kommer till synagogan. Kan det hända i kyrkan? Hur ser du på rika, fattiga, vackra, fula?


V 5-7 Hör på, mina kära syskon: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom? Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna? Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er? 
TÄNK TILL: hur ser Gud på de fattiga, smutsiga, fula? Finns det förakt?
   Tänk på hur Fadern tar emot den förlorade sonen, Lukas 15:20.  ...fick se …fylldes av medlidande … sprang emot honom …. omfamnade … kysste. Hur kan vi få Faderns kärlek till de udda och annorlunda?


V 8 Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. 
TÄNK TILL: Lagens kungsbud: Du skall älska din nästa som dig själv. Översätt ordet älska. Får man älska sig själv?
  Vad är skillnaden mellan att vara självupptagen och att älska sig själv?
   Självupptagen – jag ställer mig i centrum. Vad behöver JAG? Du hävdar dig, Du busar, du är tuff. är snäll bara för att bli uppmärksammad. Du är ängslig för vad andra ska säga om dig.
   Att älska sig själv – när du älskar dig själv säger du JA till dig själv, du accepterar dig själv, du är befriad från dig själv och då ställer du din nästa i centrum, Ty du behöver inte hävde dig själv och spela dina roller och låssas.
   Men hur lär man sig att älska sig själv och sin nästa?
Vi älskar därför att han först älskade oss (1 Joh 4:19).         När jag tar emot Jesu kärlek lär jag mig älska mig själv. När jag tar emot Jesu kärlek får jag kärlek till min nästa. Det som driver oss är vår tro på vår förhärligade Jesus Kristus (vers 1). Bara den som glömt hur älskad han är behöver rangordna, jämföra sig.

Vi läser Lukas evangelium 19:1-10  och hamnar i Jeriko där vi bjuds på lunch av en tulldirektör.
Jesus kom in i Jeriko och gick genom staden. Där fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där. När Jesus kom dit såg han upp mot honom och sade: ”Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: ”Han har tagit in hos en syndare.” Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: ”Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt.” Jesus sade till honom: ”I dag har räddningen nått detta hus – han är också en son till Abraham, och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.”

TÄNK TILL: Vem var Sackaios? Han var tulldirektör i Jeriko. Tullindrivarnas förman. Tjänade bra med pengar. Britt G Hallqvist har studerat taxeringskalendern från den tiden och vet då att Sackeus var en publikan, den allra rikaste i stan (614:1). Han hade det bra. Fin villa med swimmingpool, utomhusgrill och brevlåda. Ja, han hade en brevlåda till. Lite längre bort. Hans valspråk var P(engar) ANA(M)MA.
   Har man mycket pengar kan man leva livat. Men nu skulle Sackaios få lära sig LEVA LIVET. Britt G vet också att han inte hade någon vän. Folk tyckte illa om honom. Delvis berodde det på att han ibland tog lite för mycket betalt vid tullen. Vi tycker inte om dem som lurar oss på pengar. Vi vet också att han gick ockupationsmaktens ärenden. Vem kan tycka om en qvisling?
   TÄNK TILL: Hur ser Sackaios på sig själv? Mådde han bra? Varför ville han träffa Jesus? Kände han sig usel och syndig och ville bli frälst? Eller var han bara nyfiken?
   Varför klättrar han i träd? Skymde du och jag Jesus för honom? Hur ser du och jag på honom. Jesus kom dit såg han upp mot honom. Hur ser Jesus på honom? Var vad det hos Jesus som fick Sackaios att tänka om ordentligt. Vad händer med oss då vi får ögonkontakt med Jesus?
   Detta är ju viktig! Det gäller för oss att få LEVA LIVET!

   Vill du veta hur jag grubblat över detta kan du gå till Sångpostillan, årg 2 sid 410 eller gå till bibelskolan.com tryck här

Varma från

Bengt Pleijel 89+

tisdag 4 oktober 2016



Inför Tacksägelsedagen

TACK och LOV

sjunger vi på TACKSÄGELSEDAGEN. Söndagens tema är LOVSÅNG. Nu får vi hjälp att säga farväl till den gamla gnällsången ”SUCK-HÅHÅJAJA” och låta oss smittas av den nya sången ”TACK-HALLELUJA!”

Det suckas i gamla Sverige. ”Där två eller tre äro församlade där äro dåligt väder, kriser, krascher sjukdomar, psykisk ohälsa och ”man-skall-ju-inte-tala-illa-om-folk-men-har-du-hört…?” helt närvarande. Vad gör vi åt detta? Ta emot dessa recept:

1. Först SUCK sedan TACK!

   Ibland är det viktigt att sucka. Vi måste bli av med allt det där tunga som vi släpar på: bitterhet, avund, förakt. Det hjälper inte att svälja förtreten. Då fastnar förtreten i magen. Magsår väntar. ”Tack och lov” springer och gömmer sig. Håhåjaja!
   Hur hittar vi hjälpen? Gör som Jesus, skriver Petrus till oss (läs 1 Petrus 2:21-29). När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. Alltså: Sucka fram dina suckar inför Jesus! Hos Jesus hittar vi skuldsanering, sårbehandling, omsorg, skriver Petrus.


2. Använd TRESJU-METODEN:
   Tre suckar om dagen, men sju tack och lov! Afton, morgon och middag vill jag sucka och klaga och han skall höra min röst (Psalt 55:18). Jag prisar dig sju gånger om dagen (Psalt 119:164).

3. Läs Guds OVER HEAD.

   Jeremia, som ofta kommer med sina jeremiader och som suckar och stönar och jämrar sig, blir i dagens text överraskad av Gud. Gud talar till honom, och genom honom till sitt folk då, och till sitt folk nu. Han fick läsa Guds overhead. Guds nåd förblir ÖVER HONOM. Och över oss.
   Vi lyssnar till Jeremia 31:3-6 (Fb).
Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig: "Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig.
Än en gång skall jag upprätta dig, så att du blir upprättad, du jungfru Israel.
Än en gång skall du ta upp din tamburin och dra ut i dans bland dem som är glada.
Än en gång skall du plantera vingårdar på Samariens berg,
och de som plantera skall själva njuta av frukten.
Ty en dag kommer då väktare skall ropa på Efraims berg:
”Kom, låt oss dra upp till Sion, upp till Herren, vår Gud.
   Det kan var mycket i kyrkan som går över huvudet på oss. Vi blir tungsinta, missmodiga, vi hukar oss och stirrar nedåt… Men Jeremia uppmanar oss se uppåt. Se upp så du inte ramlar ned. Något fantastiskt händer just nu från himmelen. Ett paket Jeremia-tröst med personlig adress till dig kommer här: Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig. Du får detta ord som ett ”by-heart-ord”. Stoppa ned i hjärtat. Smaka på det. Vattna det med bön. Precis som ett frö är programmerat med rötter, stjälk, blad, blommor, frukt, doft, så är detta ord programmerat med ande, liv, kraft, nya möjligheter. Tre gånger upprepas orden ”Än en gång”.
   Något händer med dig. Du som går där nerböjd får räta på dig. Det spritter till i benen och benen vill bara dansa. Händerna plockar vindruvor. Munnen tar emot ljuvlig frukt. Du kan inte låt bli att sjunga och tralla över det du sett och hört. Under sång och dans skall man säga: Alla mina källor äro i dig… (Psalt 87:7 Fb).
   Men det är inte slut med det. Du hör ett rop: Kom, låt oss dra upp till Sion, upp till Herren, vår Gud. För oss betyder det: Vi ska gå till kyrkan på söndag. Nästa text ger oss recept 4:



4. Lyssna till THE PRIESTS!
Vi läser Uppenbarelseboken 4:8-11
  Var och en av de fyra varelserna hade sex vingar och fullt med ögon runt om och på insidan. Dag och natt säger de utan uppehåll: "Helig, helig, helig är Herren Gud Allsmäktig, han som var och som är och som kommer”. Och när varelserna prisar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger: "Värdig är du, vår Herre och Gud, att ta emot lov och ära och makt, för du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat."

Pärleporten har öppnats (Upp 4:1). Du kikar in och ser. Du hör och gnolar …
Du ser HERREN GUD ALLSMÄKTIG som sitter på sin tron.
Du ser FYRA VARELSER. De har sex vingar. Det hjälper dem att förflytta sig snabbt, då de sänds ut på Guds uppdrag. De har många ögon. De ser allt. Även dig. De längtar efter ögonkontakt. Johannes ser också TJUGOFYRA ÄLDSTE, tolv patriarker från det gamla förbundet och 12 apostlar från de nya. De äldste – på grekiska presbyteros, av det ordet har vi fått ordet präst. Giertz kallar de 24 äldste för präster i sin översättning. De är vitklädda och på sina huvuden bär de guldkronor.

Du hör först en himmelsk kvartett-sång av de fyra varelserna:
Helig, helig, helig är Herren Gud, allhärskaren,
han som var och som är och som kommer.

  Vi stannar till med dem i tillbedjan av Gud. Gud är helig, helig, helig. Den Helige är hel, full av godhet, skönhet, kärlek, värme, äkthet. Vi som är trasiga och halva och besvärliga, bestrålas i denna vår lovsång av Guds helande och läkande kärlek. Han håller fortfarande i den här världen. Det onda, det mörka, det djävulska rår inte på honom.

Du hör vad THE PRIESTS sjunger:
  Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot härligheten och äran och makten.
Ty du har skapat världen, och genom din vilja blev den till och skapades den.

   De prisar vår Herre och Gud för skapelsens skönhet och rikedom. Varför har Gud skapat så mycket vackert – blommor och bin och människor? För att hans människobarn skulle få tänka vackra tankar! Och the Priests sång sjunger vi varje gång vi ber Fader vår. Den bönen slutar i lovsång: Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, amen.


5. Vandra ut med himmelsk smitta
Läs Matteus 15:29-31
   Jesus gick därifrån och vandrade längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, halta, stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. Och folket förundrades när de såg stumma tala, halta bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.

   Jesus tar med oss på vandring. Vandringsfolket får idag göra besök på ”de brustnas camping”. Vi möter lama, blinda, lytta, stumma och många andra.
   När man har med Jesus att göra får man vara beredd på att tänka till. Han låter oss inte bara stå där och stirra på dem. Vi får slå oss ned bland dem och frågar: Är det oss det handlar om? Är vi blinda och lama, lytta och stumma? Vi sitter där så ofta förlamade, ser inte, hör inte, lovsången känns stum. Vi vet inte hur det egentligen står till.
   Där fanns också många andra. Är vi med bland dem? Man har svårt att riktigt ta på problemen. Problemen snurrar bara runt: tankarna, bekymren, oron, mindervärdeskänslorna, det dåliga självförtroendet. Vad vill Herren säga till dig? Kanske detta: Se, jag är Herren… skulle något vara så underbart att jag inte förmådde det? (Jer 32:27 Bibel 1917). Du behöver Herren!
   Det händer något underbart med de sjuka som möter Jesus i Galileen. Jesus ser dem, tar emot dem, ger dem en beröring. Det friska livet från Jesus strömmar in i dem. Ögonen öppnas, benen bär dem, värken släpper, krokiga ryggar rätas på, stumhet förvandlas till lovsång. De prisade Israels Gud.
   Lägg märke till att där finns också några som kallas de. Mycket folk kom till honom och DE hade med sig lama, blinda, lytta, stumma... De hade släpat och kånkat på alla dessa sjuka och burit dem till Jesus. Var finns dessa de idag? Var finns de som i böner och på många olika sätt bär fram människor till Jesus? Hade du idag med dig någon i dina böner, när du kom till gudstjänsten? Bra att göra så. Då nu Job bad för sina vänner upprättade Herren åter honom själv.
   När du bär fram en människa inför Herrens helande och hjälp strömmar de välsignelserna också till förebedjaren. Ingen av oss kan hela. Men Jesus kan det. Men det är vår sak att bära fram dem till Jesus. Du upptäcker: De stora ögonblicken i ditt liv var inte då ärat ditt namn flög över jorden. Det var då du fick någon liten ledsen tillknycklad människa att upptäcka att livet är värt att leva.

   Så låt oss vandra vidare tillsammans mot nya upptäckter av ”TACKochLOV” i Jesu efterföljd

Bengt Pleijel 89+

Det finns fler upptäckter i Tacksägelsedagens texter Sångpostillan årg 2, sid 482 eller på bibelskolan.com tryck här. Är du ”suckian” bör du läsa artikeln Suck! Suck! Suck! Finns på Bibelskolan / Bengts återvändsgränd / adresslista 9. Tryck här.








Skriva ut