måndag 17 december 2018


Himmelskt söndagsgodis
kommer nu med god-jul-önskningar till både snälla, dumma och knepiga barn i alla åldrar. En rik helg ligger framför oss med många röda dagar. Vi får bada i predikningar!!! Och kan få erfara hur julens godhet landar i våra egna liv. Men först får vi bekanta oss med en gammal bekant, han som frågar:
Finns det några … ?

En sann dröm om en osannolik intervju med TOMTEN
en natt då midvinternattens köld var hård
och endast tomten och jag var vakna.

Ja, det var alldeles mörkt och alldeles kallt och alldeles mitt i natten. En skugga smyger utanför … Det knarrar till i trappan. En grå gestalt kommer in. Långt vitt skägg. Röd luva. Sätter sig tungt ned i en stol. Suckar. Slänger en tom säck på golvet. Suckar igen. Tårar i ansiktet. En kall vindpust sveper in. Jag ryser till. Känns otäckt.
”Var inte rädd”, säger han. ”Det är bara jag, Niklas.”
”Vem är du, Niklas?” frågar jag. ”Du ser precis ut som tomten. Och varför ser du så ledsen ut? Du gråter ju …”
Då tittar Niklas på mig länge … ”vågar du lyssna på mig? Det är det inte så många som gör”.
Och så börjar Niklas berätta:
Jag är trött, mycket trött, säger han. Inte bara för att jag är så hiskligt gammal – jag fyller ett tusen sjuhundratrettioåtta år i år. Ålderstilläggen gör sig påminda. Jag föddes år 280 i Patara i Turkiet. Jag var ett lyckligt barn, en duktig konfirmand och jag blev präst och jag blev ärkebiskop i Myra, och hette då Nikolaus. Påven, som jag aldrig träffade, utnämnde mig till helgon. (Varför? Om han bara visste ...) Man kallade mig då Sankt Nikolaus. Senare blev det Santa Claus. Själv kallar jag mig Niklas. Jag har födelsedag och namnsdag och dödsdag den 6 december.
Jag har alltid tyckt mycket om barn. Jag lekte med dem och jag överraskade fattiga barn med små presenter. Men det var också många andra jag skulle ta hand om. Jag blev skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, köpmän, apotekare, ångerfulla tjuvar m.fl. Men det jobbet har blivit allt jobbigare och hetsigare. Nu måste man slå i glasen och vara lustig och bjuda upp till vals och sprida detta förskräckliga ha-galenskaps-evangelium. Och så alla tunga julklappssäckar man måste kånka på. Och alla hushålls-kära tjänster jag måste syssla med hemma.
Jag arme ärkebiskop kom i dåligt sällskap med affärsmän och präster och mäktigt folk. Jag som ville vara hel-go (helgon är ju det) blev bara sämre och värre och tråkigare och fulare. Livet började kännas TOMT. Var det därför de började kalla mig TOMTE? Här är två kort som folk tagit på mig. Så här lär jag ha sett ut. Lägg märke till mössan. När jag var biskop hette den mitra. Nu heter den tomteluva.


Förr såg jag ut så här - jag levde himmelrikt.





Nu ser jag ut här - ”gamal och tröt”.

Ja, jag är trött, mycket trött. Inte bara för att jag är gammal och ful. Jag har fastnat i tomte-jargongen och jag är trött på att härma pappas röst som härmar mig och frågar ”finns det några snälla barn här?”
Och alla som får frågan smilar upp sig och glittrar med ögonen och låtsas och hycklar och ljuger … Och så har de blivit kravmänniskor. Förr blev barnen glada över en påse karameller. Och när jag kom till lille, lille bror med två par strumpor blev han så glad, så glad. Nu måste de ha LCD-TV och dator och DVD och GPS och K2R och Mp4 och elektrisk tandborste och spikmatta och …
Jag är så trött, så trött, och orkar inte släpa på tomtesäcken längre. Jag har gått i VÄGGEN!”

När jag ser på den gamle biskops-tomten, gör det så ont i mig därför att det gör så ont i honom. Jag sitter där alldeles tyst, fattar honom i handen, torkar hans tårar …
”Men käre, snälle, goe tomte, du helige Santa Claus! Glömmer du alldeles bort hur det var?” börjar jag. ”Kommer du ihåg när du var konfirmand, söndags-skollärare, ungdomsledare, präst och ärkebiskop? Då gick du aldrig i VÄGGEN. Du gick på VÄGEN. Du lärde känna Jesus. Du levde så rikt med honom. Men när du nu gått i VÄGGEN måste jag hjälpa dig att hitta DÖRREN. Den heter Jesus. Där får du gå ut och in, och du får andas ut och in (läs Joh. 10:9, Bibel 1917).
Och så talar vi med varandra om Jesus.
”Då, tomte, var du god. Du var Sankt Nikolaus. Du bara badade i Jesu godhet. Du var hel-go! Du fick så mycket från Jesus att ge. Det var ett ”go” i dig. Du älskade att gå och ge ut godhet och vibrera godhet. Du hade fokus på Jesus. Du såg på varje människa med hans möjligheter. Varje människa ett möjligt helgon!
Kännetecknet på en god människa är att det finns en rörelse mot de andra. Är du snäll går rörelsen mot dig själv. Du är snäll för att andra ska tycka om dig. Du vill bli sedd och hyllad och applåderad. Och har du märkt hur stressade och tråkiga och självupptagna människor blir, när du bara sprider snällhet? De känner ditt budskap som ett tungt krav. Före jul drivs de av alla måste och borde och skulle. Vad skall man ge till honom/henne som har allt? Hur skall jag hinna? Och orka? Och städa och pynta och skicka julkort och glittra med ögonen och vara snäll och, ack, ack….???

Recept för trötta:
Herdarna säger i Lukas 2:15 till varandra och till oss:
Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt 
och som Herren har låtit oss veta. 
 De skyndade i väg och fann …



Dröj där. Stilla ned dig. Andas ut ditt eget – din sorg, din smärta, dina misslyckanden … Tala med Jesusbarnet om det. Andas sedan in en doft av salighet, av himmel, godhet och kärlek.

Se hur barnet nu räcker dig julklappar.
MJUKA JULKLAPPAR
GODHETENS KLÄDER
Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet, tåla-mod. Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall ni också förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken … Kol 3:12 ff

Fattar du det här? Du får godhetens kläder som gåva – inte för att bli älskad utan för att du är älskad och för att du skall kunna älska. Klä långsamt på dig varje plagg. Tala med Jesus om dem. Upptäck vad som händer. Varje ord har himmelsk laddning. Du vibrerar godhet. Du har kopplat på kontakten med Jesus. Därför skapar Du och Jesus något nytt i människor du möter. De blir sedda, lyssnade på, upprättade.
Och nu ser jag ett varmt leende från den gamle tomten. Han går ut med säcken full av mjuka julklappar, godhetens kläder, Jesuskläderna. Och vi hör hur han säger:

Finns här några stygga och dumma barn
som vill bli goda?

De många helgdagarna ger recept på hur julens godhet kan landa i våra egna liv, och göra oss himmelrika redan nu. Recepten finns i Sångpostillan årg 2 som är slutsåld, men finns på bibelskolan.com. Tryck tryck här

Fjärde söndagen i Advent - ”hur skall detta ske?” frågar både Maria, profeten Sefanja och församlingen i Filippi och du. Svar: tryck här
Julaftonläser vi Julevangeliet från Lukas 2.
Juldagen - frågar vi ”finns det någon mening, någon logik med allt som sker? Svar: tryck här
Annandag Jul lär oss Stefanos och andra martyrer att klara motgångar och prövningar. Tryck här
Söndag efter Jul hjälper oss att mogna och växa i tro genom att vända om och bli som barn. Tryck här
Nyårsdagen hjälper oss att våga gå in i det nya året därför att Jesus ger oss tre nyårslöften. Tryck här

God Jul önskar
Niklas af Patara 1738+
och
Bengt Pleijel af Ulvesund 91+



onsdag 12 december 2018


En hälsning till de snälla himlagodisvännerna!

Något himlagodis delas inte ut denna vecka, därför att min kropp den första december forslades i ambulans till NÄL i Vänersborg, och sedan i samma fordon till Uddevalla lasarett. Kroppen behövde 

SERVICE, 
och jag fick följa med! Den 12 december kom både kropp och jag tillbaka tillbaks till Skatteparadiset Ulvesunds Byväg 2. Många erfarenheter rikare.

Erfarenhet nr 1:
Vilken fantastisk sjukvård vi har! Kloka läkare, skickliga sjuksköterskor, underbara undersköterskor, noggranna städare. De gjorde allt och lite till för mig. Jag har haft det bra. Jag låg där och räknade sjukdomsvinster. Fick också kontakt med sjukhuskyrkan, fick andliga samtal och Mässa två gånger. Blev väldigt glad över att en i sjukhuskyrkan en gång var min konfirmand. Tack alla!

Erfarenhet nr 2:
Vad lite vi känner oss själva. Vi har aldrig sett våra öron eller ögon! Du har inte sett ”hur dina ögon är fyllda av glädje”. I det stora porträttet av oss själva som vi har satt upp i badrummet och som vi tittar på varje morgon, verkar ögonen trötta och sömniga. Det vi inte heller vet om oss själva är hur vi ser ut inifrån. Men det fick sjukvårdspersonalen se. Jag undersöktes och röntgades och betittades från alla håll. En gång fick jag svälja en kamera. Och då fick de se. Det måste ha varit fantastiskt.

Erfarenhet nr 3:
Jag har alltid tyckt att det var svårt att svara på frågan ”hur står det till”? ”Läget?” Ville de veta eller var det bara en hälsningsfras? Kan jag – som vet så lite om mig själv, ge ett sakligt svar. Jo, nu kan jag. Om du frågar: Varför hamnade du på sjukhus, kan jag svara:
   Den 1 december kände jag smärtor i bröstet. Ambulansen kom. Körde fort, men inga ”tut-tut-signaler”. Och efter några dagars genomskådande av mig, avslöjades att smärtan berodde på lunginflammation, och jag hade också bakterier i blodet. Därför fick jag antibiotikabehandling i sju dagar. Jag hade blodbrist och ett sår på tolvfingertarmen. De ”ultraljudade” också hjärtat. God hjärtfunktion var svaret. En sak till upptäckte de : Jag var ful i munnen! Två tänder drogs ut (jag har alltid tyckt så mycket om tandläkarbesök. Tänk vad härligt det är att kunna tugga och bita ifrån sig). Jag trodde också att de undersökte hjärnan och fick upptäcka mina stora brister där. De skulle ge medicin mot hjärnbrist. Men jag hörde ett h för mycket …

Erfarenhet nr 4:
Jag fick på nytt upptäcka det jag redan hade upptäckt – vilken fantastisk uppfinning en människa är. Varje människa är unik och har sin egen historia och många erfarenhet att ge, om vi stannar till och lyssnar! Må vi tacka Uppfinnaren och inte vända ryggen åt honom. Jag råkar känna Uppfinnaren. Vi har regelbundna kontakter (Läs Psaltaren 25:14-15).
   Det finns så många som inte har den kontakten. Våra barn indoktrineras i att det inte är Gud, vår käre Fader vår i himlen som är Uppfinnaren. De får lära sig att de utvecklats från en slemmig bakterie i världshavet. Jag läste i en tidning att ”evolutionsteorin är vår tids största bluff”! Har det sagts i tidningen så måste det vara sant!
   De som blir väldigt ledsna över detta och gråter är änglarna. Men om någon vänder sig om och kastar sig i Fars armar, då ger änglarna upp en glädjetjut och börjar hoppa och dansa och ropa Halleluja! Jabbadabbado! Bravo! Läs Lukas 15!

Erfarenhet nr 5:
Det är så roligt att skriva HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS. Den håller mig själv vid liv. Den vill vara ”igångsättningstankar” inför kommande söndag. Är man förBEredd så blir gudstjänsten så mycket rikare.
   Så om ”hjärn- och hjärtmediciner” får göra verkan kommer kanske lite godis i framtiden. På söndag är det 3 i Advent. Då får vi gå i profetskola säger Sångpostillan årg 2. Tryck här.

Med många varma hälsningar

Bengt Pleijel

som säger att han mår …


måndag 3 december 2018

Inför andra söndagen i Advent

GUDS RIKE ÄR NÄRA! 
Det är budskapet på andra söndagen i Advent. Därför: Omvänd er! Himmelriket är nära! Jesus säger så i sin första predikan (Matt 4:17). Omvänd er! Då ser du! Där – alldeles bakom dig - står ”vägvisaren till livet” (Apg 3:14.Bibel 2000).
   Han säger om sig: JAG ÄR vägen sanningen och livet (Joh 14:6).
   Han säger till dig: Följ mig! Alla som följer Jesus hittar hem till det rike som är rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande (Rom 14:7). Han väntar på dig!

VÄGEN 
Läs Jesaja 35:1-10 i din Bibel eller psalmbok. 
Låt dig förundras över vad Jesaja skriver om vägen. 

   Jesaja målar en underbar trosbild av vad som händer när Guds rike är å färde. Öknen skall jubla. Folken skall skåda Guds herrlighet. Det friska livet kryper in i kraftlösa armar och skälvande knän. Människor fattar mod. Blinda ser, döva hör, lama hoppar, stumma jublar (Jfr Matt 11:5). Vatten strömmar, den torra öknen blir till källsprång. Schakaler, gamar och lejon, alla dessa som står som symboler för ondska och djävulskap, de förlorar sin makt. Och Guds folk blir VÄGENS FOLK. De har slutat att sitta och sucka. De är vandringsfolket, som vandrar på
den heliga Vägen 
   Lägg märke till vers 8: Ingen oren ska färdas på den, men den är till för dem = för Vägens folk, de återlösta som Herren friköpt. Vägen börjar ju med en trång port (Matt 7:13). De smet inte förbi säkerhetskontrollen. Där har de stannat till och lämnat ifrån sig synd och smuts, skräp och skryt och annat som luktar illa och bara förstör doften av salighet. Och där har de fått ett härligt reningsbad av Jesus (1 Joh 1:7). I Guds rike slipper man jämförelse, avund och smuts. De återlösta som vandrar den vägen ska inte gå vilse, även om de är dårar. Ty den gode Herden leder dem på rätta (inte lätta) vägar. Därför kan de inte låta bli annat än jubla och sjunga och dansa.

De kommer till Sion med jubel, krönta med evig glädje. 
Fröjd och glädje följer dem, sorg och suckan flyr. 


SANNINGEN 
Läs Jakob 5:7-11 och begrunda! 

Ha därför tålamod, bröder och systrar, tills Herren kommer. Se hur bonden tåligt väntar på jordens dyrbara skörd tills den fått höstregn och vårregn. Ha också ni tålamod och styrk era hjärtan, för Herrens ankomst är nära. Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står för dörren. Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att lida och vara tåliga. Vi kallar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut gjorde med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.
När Guds rike landar i mitt inre måste det först bli regimförändring. Hans Majestät JAG, som gärna sitter där och tronar på minnen, måste avsättas. Jesus skall sitta på mitt livs tron. Denna regimförändring sker varje gång jag ber bönen ”Vår Fader ... ty DITT är riket. DIN ÄR MAKTEN och ÄRAN i evighet”. Om mitt JAG regerar, blir det bråkigt inom mig och tråkigt omkring mig. Jag tappar tålamodet. Jag retar mig på alla andra och suckar mot dem. Jag vill inte lida. Jag vill bara vila på gröna ängar och lukta på blommor.
   Har jag tagit emot Jesus som min Frälsare och Herre, måste jag lära känna honom mer och mer. Och han måste få lära känna mig – också de dunkla ”skämsminnena” i mitt väsen. Jag får be: ”Sanningens Ande röj den nöd som vi i hemlighet bära”. ”Döm mitt hjärta här i tiden innan världens döms av dig …” Jag behöver få möta Domaren redan nu.
   Jesus är Domaren. Han ”står för dörren”. Han vill komma in i mitt livs mörkerrum och avslöja alla livslögner och tarvligheter som jag går och bär på. Jag får se mitt eget fattiga och futtiga liv i sanningens ljus.
   Men vänder jag om får jag se honom som är SANNINGEN. Då får jag erfara hur rik på kärlek och barmhärtighet Han är. Domaren är också den gode Herden som vill leda mig också då det mörknar och det svartnar för ögonen och jag känner mig alldeles vilsen. JAG ÄR MED DIG! (Psaltaren 23).
   Han berättar om det i sitt ord. Jag får ta emot hans ord, stoppa ned dem i mitt hjärtas mylla, vattna dem med bön. Det är himmelskt saligt att få göra så. När jag öppnar min Bibel hör jag hur ”Herren talar genom profeterna” (nicenska trosbekännelsen). Ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att lida och vara tåliga. Vi kallar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut gjorde med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.

LIVET 
Läs Matteus 13:31-34 och begrunda två liknelser. 

Två gånger säger Jesus: Himmelriket är som …  Det märkliga med Jesus är att när han skall beskriva Himmelriket, talar han inte om pärleportar och gator av guld eller om en musikskola där man kan få lära sig spela på harpa. Han berättar om bonden, som sår frön och kvinnan som ställer till med storbak. Vardagsbilder som vem som helst kunde se. Vad är budskapet till oss?


1. Budskapet i liknelsen om DET STORA TRÄDET: HIMMELRIKETS LIV - GIVEN ÅT ALLA!
   Jesus säger: "Himmelriket är som ett senapskorn som en man tar och sår i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna .

Början verkar så liten. Bonden sår. Det lilla kornet är så litet och ynkligt. Dagar och nätter kommer och går. Åkern ligger där lika grå och livlös som alla andra dagar och nätter.
   Men så plötsligt. Vad nu då! Ja, när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.
   Början verkar så liten. En enkel snickare från Nasaret säger Följ mig! till tolv pojkar. De följer och lyssnar, lyder och lider, undrar och frågar … mycket händer! Men varför händer inte mer? Men lyssna! Vi hör fågelsång. Vi ser hur folk från hela världen strömmar till. Folk som blivit lärjungar. Idag miljarder! Jesaja fick rätt: De kommer till Sion med jubel, krönta med evig glädje. Fröjd och glädje följer dem, sorg och suckan flyr. Vilken kontrast: det börjar så litet – slutar så stort.
   Himmelrikets liv – GIVEN ÅT ALLA! Gå ut och gör …


2. Budskapet i liknelsen om STORBAKET: HIMMELRIKETS LIV - räcker åt ALLA!
Jesus säger: "Himmelriket är som en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl tills alltsammans blir syrat."
   Kvinnan ställer till med storbak. Hon väger upp tre skäppor mjöl. Det är rätt mycket. Det rör sig om 36 liter mjöl. Och sedan hämtar hon fram ur skafferiet en liten oansenlig bit av den gamla degen från förra baket. Den hade stått där och jäst. Hon blandar in den gamla surdegen i 36 liter mjöl. Den lilla oansenliga surdegen rymmer oanade krafter. Hela degen kommer i jäsning. Vilken bullfest!
   Himmelriket är inte som en surdeg. Men Himmelriket är som det stora BRÖDET som genom surdegen (Guds kraft) RÄCKER ÅT ALLA. Vilken kontrast: det börjar så litet – slutar så stort. Himmelrikets liv – GIVEN ÅT ALLA!


3. Budskapet till FOLKET: GÅVAN ATT FÖRSTÅ GUDS RIKES HEMLIGHETER.
Matteus skriver : Allt detta talade Jesus till folket i liknelser. Han talade bara i liknelser till dem (Matt 13.34).
   Varför bara i liknelser? I Matteus 13:10-17 säger Jesus att vi måste ta emot gåvan att lära Guds rikes hemligheter. Himmelrikets hemligheter är laddade med kraft (dynamis). Vår Far har sänt både Jesus och den helige Ande för att öppna Guds rikes hemligheter. ”Gud, låt oss känna din Andes ledning …”
   Men han döljer budskapet. Varför? Han vill göra oss nyfikna. Ty nyfikenheten driver oss att fråga. Han längtar efter förtroliga samtal med oss. Där får vi GÅVAN att förstå. Vi får vishetens och uppenbarelsens Ande. Vi får en rätt kunskap om honom. Våra hjärtans ögon öppnas så att vi förstår vilket hopp han har kallat oss till, hur rikt och härligt hans arv är … (Ef 1:17-18).
   Ja, nu börjar vi förstå vad Jesus vill säga oss. Vi känner igen oss i den ringa början. Men sedan är det stopp. Vi hittar inte den stora överraskningen. Kyrkans folk arbetar och sliter och klättrar i sammanträden … men varför händer inte mer? Slutet verkar mindre än början! Varför glesnar det i våra gudstjänster? Hur får vi våra ungdomar med oss? Stora väckelser på många håll i världen, men varför inte hos oss? Ja, varför?
   Må vi rannsaka oss! Är det något fel på vår predikan? Ger vi förkunnare inte mat som mättar, stärker och fyller med tro och förtröstan? Underhållning, men inte undervisning? Falsk tröst: ”Du är bra som du är …”.
   Vad sår vi ut? Vems sådd? Jesus talar om en ovän som sår rajgräs, (mycket likt vetet) (läs Matt 13:36-43). "Vännens röst han efterapar" (Sv Ps 566).
   Surdegen är Guds kraft till frälsning. Men den Onde efterapar. Bibeln talar om ”ondskans och elakhetens surdeg”? Den som får oss själva att svälla och bli stöddiga och tröttsamma för andra. Om den säger Skriften: Rensa bort den gamla surdegen …(Läs 1 Kor 5:7-8). Gör det! Men fastna inte vid sopnedkastet! Det finns ett bättre recept: Be med Sv Ps 89:3. 

Gud, låt oss känna din Andes ledning 
så att vi vet att din väg vi gå. 
Låt elden brinna i våra hjärtan till dess vi målet når. 
Gud låt ditt ord i mitt liv få verka 
att andra där din kärlek kan se 
Ja, låt ditt ord i mitt liv få verka, då kan din vilja ske. 

Bengt Pleijel 91+ 


som träffas i Sångpostillan årg 2, sid 15. Bibelskolan-com tryck här


Skriva ut