tisdag 28 februari 2017


Inför första söndagen i Fastan

PRÖVNINGENS STUND
är temat för denna söndag, första i Fastan. ”Prövningar vi möta får”. Men ovan där blir det bättre. Jesus uppmanar oss att redan nu ta kontakter med vår Fader innan prövningarna kommer: "Inled oss inte i frestelse...". "Utsätt oss inte för prövning". Grundtextens ord kan översättas med både frestelse och prövning. Djävulen frestar oss för att få oss att falla. Gud prövar oss för att få oss att mogna. En muskel som aldrig övas blir slapp och oduglig. Jesu bror Jakob kommer med den svårsmälta uppmaningen: Räkna det som ren glädje, när ni råkar ut för olika slags prövningar (Jakob 1:2, Fb). Prövningar kan få oss att mogna, bli lite klokare, mera uthålliga. Frågan för oss är vem som får ta hand om oss när prövningen kommer. Dagens texter tar oss in i mognadsskolan – 1 Moseboken 3:1-3, Hebr 5:7-10, Markus 1:12-13.
Om vi börjar från början i 1 Mos 2 och 3 hamnar vi i...

1. LANDET LJUVLIGHET.
   Namnet Eden betyder så. Mose målar en underbar tavla för oss. Vilken skönhet! Vi blir alldeles hänförda. Vi hör en röst: välkomna in! Vår himmelske Far bjuder oss att gå in i tavlan. Han vill berätta för sina barn hur allt blev till och vad som hände där i början. Vi vågar ta steget in…
   Vilka färger! Vilken doft! Vi ser liljor på marken, fruktträd som blommar, vi hör fåglar som drillar och vatten som porlar. Två vackra människor kommer emot oss. ”Vi heter Adam och Eva”, säger de. ”Välkomna!”
   Vi får vara med dem. De berättar att Gud placerat dem där för att bruka och bevara den underbara trädgården. De tar med oss i sitt arbete. Men arbetet är inte tungt. Vi blir inte trötta eller svettiga. Arbetet är som en hobby, en rolig lek, man vill bara hålla på. Vi följer med Adam då han tar hand om djuren. Han har fått i uppdrag att ge dem namn. Vi ser hur han leker fram namnen: ”Du ska heta hund, och du ska heta katt, och du ska heta nyckelpiga...”. Vi följer med Eva då hon plockar frukt av fruktträden. Flera korgar fulla.
   I landet Ljuvlighet finns många ”fårbud”. Men bara ett ”förbud”. De får plocka frukt av alla träd utom ett: ”Kunskapens träd på gott och ont”. Eva begrep inte riktigt varför de inte fick äta av det trädet. Men Adam hade fattat. Han sa: ”Gud vill att vi ska ha kunskap. Både om gott och om ont. Men Gud vill själv ge oss den. Gud ger oss då först kunskap om det som är gott, fint, vackert, klokt. Sedan vill han ge oss kunskap om det som är ont. Men om vi själva plockar frukten, då börjar vi först med det är ont. Och blir så fångade av det att vi inte får tid med det som är gott".
   Adam berättar också för oss att han först var ensam i lustgården. Det var lite tråkigt, tyckte han. Längtade efter en lekkamrat. Gud hade då tagit in honom i en operationssal, givit honom narkos, plockat ut ett revben, byggt en söt flicka av det. Adam blev alldeles poetisk då han fick se henne. Han skrev ner en kärleksdikt på rim: Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna ty av man har hon tagits." Maninna hette hon 1917. Kvinna blev hon i Bibel 2000. På änglarnas språk blir det queen – drottning. God save my queen! Gud skapade inte kvinnan av mannens huvud eller fot. Hon skulle varken förtryckas eller förtrampas. Kvinnan kom från mannens revben. Från hans sida. För att de skulle stå sida vid sida med varandra. Gud ville jämlikhet! Eller kanske hellre JÄMOLIKHET, Två olika, originella särpräglade människor med samma värde. O, vad roligt de hade tillsammans!
   Men nu lämnar vi leken och kommer in halvlek, i 1 Mos 3, dagens text. Vi hamnar där i...

2. LANDET GRUVLIGHET.

   Plötsligt händer det någonting. Det prasslar till i buskarna. En orm ringlar fram. Och som inte bara ringlar. Den pratar på ren svenska: Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården? Vi som har facit i hand vi vet att Ormen är den onda makten, som vill lura oss loss från Gud.
   Lägg märke hur listigt han går fram. Han talar vänligt och fromt. Pratar lite teologi. Hur ska man tolka detta bibelord? Han är inte ett dugg intresserad av att lära oss något riktigt sliskigt syndigt och ont. Hans enda önskan är att vi ska bryta kontakten med Gud. Han överdriver en smula det Gud har sagt, Han lägger till och drar ifrån och spetsar till. Och får över Eva på ett litet samtal. Gud hade sagt att de fick äta av ALLA träd utom ett. Ormen säger att Gud säger ni inte får äta av NÅGOT träd.
   Gud hade sagt att de skulle dö om de åt av trädet. Ormen säger: Ingalunda! Gud vet att om ni äter ska era ögon öppnas och ni blir som gudar. Ni ska bli idoler (ordet betyder avgud). Kändisar!
   Ormen lurar in Eva på sitt maktområde. Hon ser på trädet. Tar på frukten. Lite lätt. Plötsligt ligger frukten i hennes hand. Och hon tog av frukten och åt. Det stora syndafallet sker så enkelt. Det är ofta småsakerna som får oss att falla. Eva äter. Ger åt sin man. När någon går bort från Gud, drar hon andra med sig i fallet. Frestaren utbildar oss till frestare.
   Vad var det för frukt? Äpple? Troligen inte. Äpple heter på latin malus och synd malum. Men det är lätt att det går snett, när man tar det lätt med det som är rätt.
   Adam och Eva hamnar i landet GRUVLIGHET. De trodde att de hittat en guldgruva. Men de hamnade i fördärvets grop. Nu hamnar de i...

3. LANDET ÅNGESTEN
   Eva åt av den förbjudna frukten. Och Adam åt. Ormen hade sagt att deras ögon skulle öppnas om de gjorde så. Lögnens fader ljuger inte alltid. Deras ögon öppnas. De ser. De får en ny syn på varandra. De hade förut sett att de var nakna. Då var nakenheten vacker. Nu blir den ful, smutsig. De skäms för varandra. I all hast tråcklar Eva ihop några bikini av fikonlöv. De vågar inte vara öppna. De klär ut sig. Livet blir en låtsaslek.
   De inte bara ser. De hör också. Det knastrar till i grusgångarna. I kvällsbrisen, då fågelsången tystnat och apflickorna slutat tjattra, hör de fotsteg som närmar sig. Herren Gud kommer vandrande. Adam och Eva gömmer sig. De gömmer sig för Herren Guds ansikte. De vågar inte se in det ansiktet som förut sett på dem med sådan värme och kärlek. De gömmer sig.
   Precis som vi ibland gömmer oss i det paradis vi själva byggt upp. Det paradis, där vi satsar på oss själva. Och svajar med i ormdansen. Och slåss om idoltiteln. Och gömmer oss t.o.m. för oss själva. När det avslöjande ljuset kommer vandrande älskar vi mörkret mer än ljuset.
   Men Gud ropar på oss. Var är du? Naturligtvis visste den allseende Guden var Adam gömt sig, och var Eva gömt sig, och var du och jag gömmer oss. Men han frågar för han vill att du själv skall svara. Han frågar efter DIG!
   Darrande kommer vi fram. Vi är nu längst in i ångestens land. Vi får göra räkenskap. Vi har ansvar för vad vi gjort. Det hör till människovärdet. Ett djur ställer man inte till ansvar. Men du och jag får svara på räkenskapens dag. Gud räknar med oss.
    Inför det gudomliga ljuset avslöjas mörkret. Vår ynklighet blottas. Adam skyller ifrån sig på Eva. Och han skyller ifrån sig på Gud: Kvinnan som du har satt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt. Eva skyller ifrån sig på ormen. Och vi själva gjorde inget fel. Ja, det är det första man hör när någon avslöjas. Förnekelse! Är det nu alldeles kört för dem och för oss? Nej, någon letar rätt på oss. Vi är inte ensamma. Vi hör en sång (Sv Ps 74):

1. Du som gick före oss längst in i ångesten. Hjälp oss att finna dig, Herre, i mörkret.
2. Du som bar all vår skuld in i förlåtelsen. Du är vårt hjärtas fred, Jesus, för evigt.


Jesus letar rätt på oss i ”ångestens land”.
   Dagens epistel från Hebreerbrevet 5:7-10 berättar om Jesus, ”som steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud”.
   Under sin tid här i köttet ropade han högt under tårar när han bad och vädjade till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och fri från sin ångest . Trots att han var Son fick han lära sig lydnad genom sitt lidande. När han sedan var fullkomnad blev han källan till evig frälsning för alla som lyder honom, av Gud kallad överstepräst på samma sätt som Melkisedek.

Dagens evangelium från Markus 1:12-13 och Matteus 4:1-11 berättar om Jesu kamp för oss i öknen.
    Genast förde Anden honom ut i öknen, och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

Episteln hjälper oss hitta källan till evig frälsning. Evangeliet hjälper oss hitta ORDETS vapen, som täpper till munnen på de vilda, mörka, sataniska krafterna: Det är skrivet. Det är skrivet. Det är skrivet. ”Ett ord kan honom fälla” (Sv Ps 237:3). Och ”saliga de som hör hans ord och tar vara på det”. Änglarna betjänar Jesus, som ger dem order att öppna pärleporten för oss, så att vi - som det står i Sv.Ps 172:1 - får ”häpna gå in genom porten till en okänd värld, till ett annat liv” till...

LANDET SALIGHET

På vägen dit behöver du godis som färdkost: Sångpostillan årg 3, sid 141. Bibelskolan.com tryck här. Bland medvandrarna där kan du kanske upptäcka fröken Rulla Thor, som har stadigt sällskap med

Bengt Pleijel 90+

som sänder varma hälsningar just till dig.




tisdag 21 februari 2017



FASTLAGSSÖNDAGEN inleder den tid vi kallar för ”fastlagen”. Ordet kommer av Vastelabend = faste-aftonen. Jfr Julafton, påskafton … Under fastlagen tar man farväl av köttet – karne vale = kött farväl. På fettisdag äter man fettisdagsbullar. Äter man dem på andra dagar, bör de kallas semlor. Fastan börjar på onsdag – Askonsdag. Och fastan varar än till påska. Temat för Fastlagssöndagen var förr

Guds kärleks väg

Nu har man strukit ”Guds”. Detta bidrar till Kyrkans inre sekularisering. Kärleksvägar finns det ju många. Och slingriga! I denna bråkiga och svårbegripliga värld behöver vi odla kontakten med våra bästa vänner – Fadern, Sonen och den helige Ande. Vårt dops Gud hittar kärlekens väg till oss. Och vi får hjälp att hitta hem. Denna söndags texter berättar om det – Höga visan 8:4-7, Andra Korinthierbrevet 5:14-21 och Matteus 10:32-45. Där lär vi oss att

1. Guds kärlek är stark
Bruden i Höga visan sjunger om den i 8:6-7.
   Mitt i Bibeln finns Höga Visan. En bok om mänsklig kärlek. En man och en kvinna uttrycker sin kärlek till varandra. De låter fantasin spela. Där finns humor, värme, innerlighet. Kärleken blir ren, vacker, rolig. Kärleken — en kär lek. Men kärleken kan också möta motstånd, kamp, smärta. Det finns djuptoner i Höga Visan. Är man stilla inför den kan man höra något mer än en sång om mänsklig kärlek. En ton från en öppnad himmel. Brudgummen som talar är min Herre och Frälsare. Bruden är hans folk. Detta rymmer en stor hemlighet, här låter jag det syfta på Kristus och kyrkan (Ef 5:32). Idag sjunger bruden:
Stark som döden är kärleken, lidelsen obeveklig som graven. Dess pilar är flammande eld, en ljungande låga. Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken, floder kan inte svepa bort den. Om en man gav allt han ägde för kärleken, vem skulle ringakta honom?   Guds kärlek möter motstånd. Där dyker upp fiender – FLODER som sveper bort livets mening. VATTENMASSOR som dränker. ELDEN som förtär. GRAVEN som slukar livet. DÖDEN som släcker livsglädjen Men så finns där en man SOM GAV ALLT FÖR KÄRLEKEN. Ja, du anar vem som åsyftas.
   Vad är väl ett liv med Jesus? Långtråkigt och dötrist och tråkigt … och HELT UNDERBART!

2. Guds kärlek ger mig ny syn på människor omkring mig
Paulus berättar om det i Andra Korinthierbrevet 5:14-16 .
Kristi kärlek lämnar mig inget val, ty jag har förstått att om en har dött för alla, då har de alla dött Och han har dött för alla, för att de som lever inte skall leva för sin egen skull utan för honom som dog och uppväcktes för dem. Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis. Och om jag också uppfattat Kristus på det sättet, så gör jag det inte nu längre.   Kärleken har en inre drivkraft. Den lämnar mig inget val. Glaset i mitt glashus krossas. Jag kommer ut ur mina låsta tankemönster. Jag får en ny syn på människor omkring mig, Jag bedömer inte längre någon på människors vis. Förr klistrade jag dessa etiketter på dem: fin, ful, rolig, tråkig, tjock, omöjlig. När jag varit vid korset ser jag varje människa som ett möjligt helgon. Vad kan inte hända i den människan om Jesu kärlek får drabba henne. JESU KÄRLEK ÄR SÅ UNDERBAR …

3. Guds kärlek ger mig en ny syn på mig själv.
Paulus berättar om det i Andra Korinthierbrevet 5: 17-21.
Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig genom Kristus och ställt mig i försoningens tjänst. Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budskapet om denna försoning. Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.   Den himmelske Fadern är oerhört engagerad i vad som händer på jorden. Och med dig.. Han satt inte i sin himmelska gungstol och tittade på när hans Son led på korset. Gud var i Christo försonande verldena med sig självom, står det i 2 Kor 5:19 i den Bibel som Carl XII läste. "Were you there when they crucified my Lord?" Ja du VAR DÄR. Och jag. Alla människor var där. Och Gud! Han letar rätt på dig. Han räddar dig från alla synder och placerar in dig i sin älskade Son. Genom dopet och tron finns du där. Du har fått en nystart. Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit.
   Den som är I KRISTUS är en ny skapelse! Fattar du? Vi drogs in Golgatadramat. Det skedde genom dopet och tron. Ett nytt skapelseunder sker då vi i tro tar emot det vi fått i dopet. Gud som en gång sa Ljus ska lysa ur mörkret, han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften ska vara Guds och inte komma från oss. (Läs 2 Kor 4:6-7)
   I våra spruckna lerkärl lägger Gud ett värmeljus. Kanske någon frusen nattvandrare genom det ljuset kan hitta hem. De ser kanske sina liv som Guds dom, straff och hemsökelse. Men du kan berätta detta: Ingen hemsökelse! Men vår käre himmelske Fader söker få dem hem till sig. Du utnämns till Ljusets sändebud. ”Gud lått ditt ord i mig få råda att andra där din kärlek kan se…”

4. Guds kärlek får oss att tänka till och tanka
Markus berättar om det i dagens evangelietext: Markus 10: 32-45. Du bjuds på tre tankställen, där du stannar till, tänker till och får tanka nya tankar.


Tankställe 1: VEM ÄR DU JESUS?
Läs och BE-grunda Markus 10:32-34 i din Bibel.
   Nu startar vandringen mot Jerusalem, Lärjungarna och vi går upp till Jerusalem. En annorlunda Jesus. Inte Galileens Jesus som talar om liljor på marken, om kärlek och kristna värderingar. Jesus är så allvarlig. Han tiger. Vi begriper oss inte på honom. Medan vi går upp till Jerusalem, går Jesus ned i vår nöd och vårt lidandes djup. Jesus talar om vad som skall hända honom där. Vi hör några skakande ord: utlämnad … hånad … bespottad … gisslad … dödad. Efter tre dar skall något ännu mer obegripligt ske …
   Lev dig in i situationen. Vår syn på vem Jesus är måste fördjupas. Varför måste Jesus dö? Vad är det för dunkla, mörka, sataniska krafter som han behöver rädda oss från?
   ”Han gick den svåra vägen. Han bar sitt eget kors. Han bad: 'Min Gud förlåt dem'. Han led och dog på Golgata. HAN GJORDE DET FÖR OSS, FÖR ALLA OCH FÖR OSS” (Sv Ps 442:3)

Tankställe 2: Får Frälsaren fria från det förflutna.
Läs och BE-grunda Markus 10:35-40 din Bibel
   Vi träffar Jakob och Johannes. De har vandrat tre år med Jesus. Men nu har de kommit tillbaka till hemorten. Tillbaka till platsen där pappa och mamma bor. Nu kallas de Sebedaios söner. Är det den gamla fadersbindningen som fångar dem på nytt? De ber Jesus om hedersplatserna i Guds rike. I parallellstället hos Matteus 20:20 är det Sebedaios söners moder, som tar med sig pojkarna till Jesus och ber om samma sak. Modersbindningen drog tydligen i dem ännu.

Till eftertanke: Vi vill följa Jesus. Men vad finns i bagaget som gör det så tungt och svårt? Finns där bindningar och låsningar? Vi har en fri vilja. Men den fria vilja är ofta så bunden – vad ska mamma och pappa säga? Och släkten? Kamraterna? Partiet?
   Vi behöver upptäcka vad tant Lina upptäckte: ”Frälst genom honom, lycklig och FRI, vill jag hans egen evigt nu bli” (Sv Ps 45:2). Tant Lina upptäckte det då hon på Guds kärleks väg häpet utropade ”O vilken kärlek, underbar sann, aldrig har någon älskat som han”.

Tankställe 3: RIKET, MAKTEN OCH ÄRAN – DITT eller MITT?
Läs och BE-grunda Markus 10:41.45 i din Bibel
   Lärjungarna då gjorde det som lärjungarna nu gärna gör och tänker: Riket är MITT och makten och äran. När jag tronar på mina duktigheter, tappar jag kontakten med Gud. Jag ser ned på andra, dömer, bedömer, föraktar. Men Jesus lär ministrarna att stiga ned och bli tjänare. Då ser vi upp! Och vi ser uppåt och hem-tar kraft, glädje, kärlek från Honom, till vilken vi överlåtit riket, makten och äran. Jag vandrar förlöst och befriad vidare på kärlekens väg och sjunger: ”lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig”.

ÄR DU NYFIKEN PÅ MER leta rätt på bibelskolan.com
Där hittar du SÅNGPOSTILLAN årg 3 – tryck här. I boken sid 135 .

Där hittar du också /Bengts återvändsgränd/adresslista 9 /då smälter det frusna / på rad 8 finner du KÄR LEK och får bl.a kontakt med bruden i Höga Visan

Där hittar du / Bengts återvändsgränd / adresslista 8 / Varför måste Jesus dö på korset?

Goda upptäckter på GUDS KÄRLEKS VÄG önskar
Bengt Pleijel 90+




måndag 13 februari 2017



SEXAGESIMA, REFORMATIONSDAGEN

DET LEVANDE ORDET

är temat som sjunger denna söndag. Guds ord är liv. Och ger liv. Det händer något med oss då Ordet kommer i rörelse i oss och bland oss. Vi formas! Vi formas efter Jesus. Det säger både Paulus (Rom 8:29 ) och Johannes ( 1 Joh 3:1-3 ). En ny RE-FORMATION börjar hända med oss efter kyrkbesöket på söndag, som också har namnet Reformationsdagen.
Men se upp! Och hör upp!

Profeten Jeremia har ett allvarsord att ge oss. Läs
Jeremia 23:23-29
  Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte Gud långt borta? Kan någon gömma sig så väl att inte jag ser honom? säger Herren. Uppfyller inte jag både himmel och jord? säger Herren.
  Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: ”Jag har haft en dröm, en dröm, en dröm!” Är det jag som verkar i de profeter som profeterar lögn och predikar sina egna bedrägliga påfund? Med de drömmar de berättar för varandra tänker de få mitt folk att glömma mitt namn, så som deras fäder glömde mitt namn för Baal. Den profet som har haft en dröm, han berättar en dröm, men den som har fått ta emot mitt ord, han förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, en slägga som krossar klippan?

   Vad vill Jeremia säga oss? Det går inte att gömma sig för Gud. En del försöker det … gör jag mig en boning ytterst i havet … (Psalt 139:9). Jag drömmer mig bort, styrs av märkliga ”högkänslor” (ni ser väl på Skavlan?), bygger luftslott. Men akta dig – i vårt millennium har man lärt sig spränga luftslott.
   Det finns farliga förkunnare och falska profeter. Det pågår en ständig kamp om oss människor. Vi utsätts för ständig påverkan. Indoktrinering. Propaganda. Affärsmän, journalister, rörelser av olika slag vill styra våra tankar. Man vinklar TV-program. Man gömmer undan halva sanningen i tidningsartiklar. Man tvättar våra hjärnor. Manipulerar. Lurar. Allt detta gör oss osäkra. Vad ska man tro?
   Men det är skillnad på halm och strå, säger Jeremia att Herren säger. Det är skillnad på agnar och sädeskorn. Falska profeters tomma drömmar är som agnar som flyger bort med vinden. Men Guds ord är laddat med liv, växt, näring. Guds ord är också som eld som avslöjar och förbränner all ytlighet. Guds ord är som en hammare, en slägga som krossar våra ”försvars- bunkerklippor” till grus. När detta drabbar oss blir vi först förskräckta. Men efter ett tag upptäcker vi att det var KÄRLEKEN som skakade om oss. Då sjunger vi: ”Dig vare pris för Livets ord…” (Sv Ps 42:4).
   Guds ord är som eld och slägga, (hammare), skriver Jeremia. Nu kommer Hebreerbrevets anonyme författare och tar fram ett svärd. Läs

Hebreerbrevet 4:12-13
   Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. Ingenting kan döljas för honom, allt skapat ligger naket och blottat för hans öga. Och inför honom är det vi skall avlägga räkenskap.

   Gud ord är levande. Det ger liv. Det är verksamt. Fyllt av dymanis – kraft. Det händer något när Bibelns ord flyttar från väggens hylla och hamnar i hjärtats mylla. En befrielse i mitt inre livs låsningar. Det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. För min räddnings skull behövs ibland svärdet – operationskniven som gör ont men ger hälsa.
   Lägg märke till detta: Det är inte vi som ser på Bibeln, har en bibelsyn. Det är Bibeln som ser på oss. Och sätter strålkastarljuset på det vi inte själva ser. Ty egentligen vet vi väldigt lite om oss själva. Vi vet inte hur vi ser ut bakifrån. Badrumsspegeln talar varje morgon om för oss att vi har ögon. Sömniga? Trötta? Men inte hur de ser ut när vi ser på varandra – med varma, goda, snälla ögon … eller med mördande blickar, fyllda av vrede, hat, avund, förakt.
   Framför allt vet vi inte hur vi ser ut inuti. Där finns själ, ande, led, märg. Där finns tankar och minnen och magkänslor. Där finns en massa kryp som heter bakterieflora. Och en otrevlig polis som stör vår nattsömn. Som ofta brottas med hans majestät JAG. Jag tänker på Mr Sam Whete...
   Jag ser inte. Men Gud ser. Allt ligger naket och blottat för hans öga. Att komma inför hans ögon, är det förskräckligt? Eller underbart? Kanske förskräckligt UNDERBART!

Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart.
Mörkret är ej mörkt för dig och i dunkelt ser du mig 

Läk mitt öga att jag ser hur du är i allt som sker.
Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.

Och om jag ej mer förmår, gå tro den väg du går,
Led mig vid din fasta hand steg för steg mot livets land.

När min tanke tvivelstrött, obetvingligt motstånd mött
och ej mera mäktar strid – inneslut den i din frid.

All din nåd är öppen famn och ditt namn en öppen famn.
Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.
Sv Ps 217

Nu kommer Johannes. Han avslöjar oss just då vi ställer till med teologiskt bråk och samfundsgräl. Lyssna till

Johannes 6:60-69
   Många av hans lärjungar som hörde honom tala sade: ”Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom?” Jesus, som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans ord, sade till dem: ”Får det här er att vackla? Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är ande och liv. Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom. Och han fortsatte: ”Det var därför jag sade er att ingen kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.”Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom. Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.”

Det blev bråkigt i församlingen. För och emot Jesus. Några sa: Det är outhärdligt, det han säger. Andra tyckte som Jesus och citerade honom: De ord jag har talat är ande och liv. Man kom i dispyt om nattvarden. ”Det är bara bröd och vin vi får”, sa en del. ”Det är Jesus själv som kommer till oss i detta bröd och vin”, sa andra. (Joh 6:48-56). Några ville förfölja Jesus. Andra fortsatte att följa honom. Jesus vänder sig till dem och oss och frågar: Inte vill väl ni också gå er väg? Simon Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.   Också vi kan hamna sådana situationer. Trossyskon förstår inte trossyskon. Vad göra? Gå in i din kammare … Tala med Jesus ... Låt Ordets ljus komma in i ditt hjärta. I ordet var liv och livets var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:4-5) Lyssna i nattvarden in Kärlekens pulsslag: Kristi kropp FÖR DIG utgiven. Kristi blod FÖR DIG utgjutet! Ta med dig dina ”trosgrälvänner” som dina bönebarn vid nästa nattvardsgång. Bed att du och de ska hamna i samma Vi: VI såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern och han var full av nåd och sanning … av hans fullhet har VI alla fått, nåd och åter nåd (Joh 1:14,16)

Det finns mer att hem-ta i denna Johannestext. Nyfikna hänvisas till Sångpostillan årg 3 sid 128 elller bibelskolan.com tryck här. Är du där finns du på samma plats som

Bengt Pleijel 90+

som blir glad över att få träffa just dig.

tisdag 7 februari 2017



Söndagen SEPTUAGESIMA inleder ”förfastan”, som sedan fortsätter med söndagen Sexagesima och Fastlagssöndagen, fram till Askonsdag. Septuagesima betyder den sjuttionde. Vi befinner oss nu i 70-dagarsförberedelsen före Påsk. Nu är budskapet

NÅD OCH TJÄNST

Först kommer nåden, Guds obegripliga och oförtjänta godhet. Du hittar den då du gör en U-sväng. Vänder helt om! Fadern står där. Han begär inte din meritlista. Han frågar: Vad vill du att jag skall göra för dig? (Markus 10:51). Han vet vad du vill, men han frågar, för han vill att du skall uttrycka det.
   Först ger han dig NÅDEN. Sedan kommer utnämningen. Du blir MINISTER. Det betyder tjänare. Nåden, Guds obegripliga och oförtjänta godhet, fungerar som en drivkraft som lockar ut dig i tjänst. Först fyller han på din inre motor med bensin. Sedan kan du tuta och köra. Först låter du dig fyllas av Ande, skriver Paulus i Efesierbrevet 5:18 ff. Andens olja ger mig en inre drivkraft.
   Bergspredikan börjar med att Jesus lägger himmelrikets salighet i våra hjärtan. Det ger oss en inre kraft att leva ut bergspredikans livsstil. Det börjar alltså inte med mina duktigheter. Duktigheterna föder jämförelse och avund, gör mig stor och pösig, jag glömmer alla andra och blir ängslig, självupptagen och tråkig. Duger jag nu?
   Söndagens texter hjälper oss att hitta rätt.

1. GUD VILL NÅDEN
avslöjar Salomos vishet 11:22-26
Som vägens minsta vikt är hela världen för dig, som en droppe av morgonens dagg, där den faller ner på jorden. Men du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt som finns till och avskyr ingenting av det som du har skapat, ty du skulle aldrig gett gestalt åt något du hatade. Hur skulle något kunnat bestå mot din vilja? Hur hade det kunnat bevaras om det hade kallats till liv av dig? Du skonar allt därför att det är ditt, du härskare som älskar allt levande.
Så lyder Salomos vishet. Gud vi tackar dig.

Salomos vishet hör till de s.k. apokryferna, en samling skrifter som finns i Bibel 2000, men inte i Folkbibeln. Apokryf betyder fördold, undangömd. De räknas inte som helig skrift, men, säger Martin Luther, kan vara god och nyttig läsning. Salomos vishet är skriven på grekiska, sannolikt i Egypten under sista århundradet f.Kr. Den är uppkallad efter kung Salomo.
   Här får vi begrunda fem verser. Du får blicka in i Guds tankar och vilja med världen och dig. Stanna i förundran och häpnad. Upptäck att Gud vill NÅDEN. Fånga upp en tanke som du vill bevara i ditt inre tankställe.

2. PAULUS VILL BLI LIK JESUS
säger han i Filipperbrevet 3:7-14 (Folkbibeln)
Gör nu detta experiment: kryp in i textens nio JAG, och upptäck vad du själv egentligen vill.
Allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda. Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.

  • Tankar: 
  • Hans Majestät JAG får stiga ned från tronen. Den tröttsamma personen plågar mig inte längre. 
  • Jag vinner ”högsta vinsten”! Beskriv den - Kunskap … vinst … liv … gemenskap med Kristus 
  • Jag slipper den ”lägsta vinsten”? Beskriv den: …förlust … lämpligt för sophögen, avskräde. 
  • Jag får en ”ny vilja” … jag vill lära känna Kristus. 
  • Helig glömska. 
  • Målinriktad 

3. DU KOMMER IN  I ANNORLUNDAFOLKET, OCH FÅR EN ANNORLUNDA FRAMTID
som du får läsa om i Matteus 19:27-30
Petrus säger: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?” Jesus svarade: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist.
Vad får vi för besväret? undrar Petrus. Hur skall det bli med oss?
   Jesus ler förmodligen. På rak arm lovar Han den mest fantastiska belöning. Den gång då Gud låter den nya skapelsen träda fram med nya himlar och en ny jord, då Människsonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska de få sitta på tolv troner i himlen och döma Israels tolv stammar. Det syftar inte på Människosonens stora dom utan på det som sedan följer. Ordet döma betyder här ”styra”. I himmelriket finns tydligen en ordning med olika uppgifter.
   Vi undrar om Petrus blir röd i ansiktet och skäms över sin fråga. Ingen arbetsgivare är så generös som Jesus då han tar oss i sin tjänst. Den som lämnar allt och följer Jesus får hundrafalt igen. Ja, t.o.m. evigt liv. När man kommer in i kraftfältet omkring Jesus, får man en ny förankring, ett nytt centrum, en ny medelpunkt. Jesus står hela tiden i fokus.
   För Paulus blev det så. I dagens epistel från Filipperbrevet 3:7-14 berättar han att han vunnit högsta vinsten. Detta att vinna Kristus, som han uttrycker det, var så fantastiskt att han kastade alla sina egna ”vinningar” på sophögen, för att få bevaras och fördjupas i det han fått i Kristus.
   Om vi hittat detta, krävs det kanske vaksamhet och radikala grepp för att bevara det. Det kan bli kamp och splittringar med de allra närmaste. Jesus säger: Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv.
   Jesus säger inte här att vi måste lämna dem. Han säger att om det går så att vi tvingas att lämna dem, blir vi inte övergivna. Om vi blir utstötta från vår egen familj får vi hundrafalt igen. Vi kommer in i Guds familj och får en väldig massa syskon och mostrar och kusiner. Vi kommer in i Annorlundafolket och får en annorlunda framtid! Och får leva det annorlunda JESUS-LIVET.
   Det sista Jesus säger är nyttigt för oss att lägga på minnet. Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist. I himmelriket är det ett helt annat räknesätt än på jorden. Det ordet av Jesus kan få bevara oss i barnaskapets glädje. Är vi Guds barn så är vi ju faktiskt det största man kan bli. Sträck på dig kungabarn!
   Johannes, den gamle aposteln - 90 år gammal - häpnar i sitt första kärleksbrev till oss – 1 Joh 3:1ff -
Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn!
   När vi upptäckt det och häpnat en stund, läser vi att Jesus vill något mer med oss. Vi ska bli lika Jesus! Vi ska upptäcka tjänandets glädje. Vi hittar inte det genom att spänna andliga muskler. Vi hittar det genom att tvätta oss. Och bada i nåden.

Var och en som har det hoppet till honom renar sig, liksom han är ren.

Nåd och tjänst!
Gå och bada med dig! är den vänliga uppmaningen du får av

Bengt Pleijel 90+

som är din guide in i djupare trosvandring i Sångpostillan årg 3 sid 122, eller bibelskolan.com tryck här





onsdag 1 februari 2017



Inför Kyndelsmässodagen – Jungfru Marie kyrkogångsdag

UPPENBARELSENS LJUS

är temat på Kyndelsmässodagen. Går vi till kyrkan då, träffar vi Jungfrun Maria. Det är inte bara vår utan också hennes kyrkogångsdag. Och med henne möter vi många spännande människor. Josef är med henne. Kanske var det han som bar Jesusbarnet. Och den gamle Simeon är där, 90 år enligt mina beräkningar. Och Hanna Fanuels dotter av Asers stam, denna underbara gamla bönetant, som inte kunde låta bli att berätta för alla vad hon sett och hört och förstått. Vi träffar också profeten Mika och på vår charterresa till Jerusalem presenteras vi för några av de tre tusen som blivit drabbade av den helige Ande på Pingstdagen. Ha förväntningar!
   Det lyser om dem alla, som vi möter i dagens texter. De kommer, slocknade och utbrända, men blir ljus, tända av Jesus. Symeon sjunger om Jesus att han är ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna. Alla ljusen samlas upp på Kyndelsmäss i en kandelaber – ljusstake. Kyndel är ett gammalt svenskt ord för ljus, fackla, bloss.
   Vi tänder ljus när det mörknar på färden i världen. Just nu undrar vi vad det är för mörka krafter som drabbar mänskligheten lite över allt. Vi skakas av rapporter om det som är aktuellt. Kyrkans folk deppar av missmod, missförstånd, misstag, missunnsamhet. Men den som missar en mässa missar en massa. I mässan tänds ljuset, motrörelsen kommer i gång. Vi smittas av Symeon som sjunger om Jesus och Hanna som ber. Ja, alla dem vi möter i dagens texter ger oss

RECEPT FÖR MISSMODETS KYRKA

1. Läs Mika 7:7-8 och hör vad han säger i sin bok:
Men jag, jag skall skåda efter Herren, jag skall hoppas på min frälsnings Gud. Min Gud skall höra mig. Gläd dig inte över mig, du min fiende. Om jag har fallit, skall jag resa mig igen. Om jag sitter i mörkret, är Herren mitt ljus.

Läs hans ord sju gånger. Låt hans ”jag” bli ditt. Kryp in i det. Upptäck vad som då händer.

2. Läs Apostlagärningarna 2:42-46, och låt dig dras in i de troendes gemenskap i Jerusalem:
De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen , brödsbrytelsen och bönerna. Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.
Häpna! Vad långt ifrån Missmodets kyrka! Bävan och under! Jubel och glädje! Ingen slår om sitt eget vakt. Ingen hoppar omkring bara på ett ben. De står och går stadigt på fyra ben. Vad får du för recept att ta med dig till Missmodets kyrka?
   Vill du ha vägledning av en guide, rekommenderar jag Peter Halldorfs bok "Andens folk", kapitel 2. Den finns inspelad av Peter och finns på bibelskolan.com / Bibelvandringar /Andens folk / kapitel 2, "en ny mänsklighet". Tryck här och lyssna där.

3. Läs Lukas 2:41-46
Läs den i din egen bibel eller psalmbok. Vill du träffa en guide finns denne i Sångpostillan årg 3 och på bibelskolan.com och han lotsar dig gärna genom denna text, och hjälper dig gärna att övervinna din blyghet, då du får träffa Josef och Maria och Jesusbarnet och Symeon och Hanna. Tryck här.



1. Varför Josef och Maria gick till kyrkan.
Det var en lydnadshandling. Gud hade sagt i Mose lag att när tiden var inne för deras rening skulle varje förstfödd av mankön helgas åt Herren. När en kvinna i Israel fått ett gossebarn skulle hon räknas som oren i sju dagar och då offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag. Och sedan får hon stanna hemma i trettiotre dagar. Får hon en dotter får hon stanna hemma lite längre. Nyfödda flickebarn behöver mycket omsorg.
   Vi kan tycka att dåtidens hälsolagar var både svårbegripliga och stränga. Reningen som det talas om här beror inte på att man ser sexualliv och barnafödande som syndigt. Barn såg man i Israel som en rikedom och välsignelse. Kvinnan som föder barn ärar och upphöjer man. Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus, som olivplantor är dina barn kring ditt bord (Psalt.128:3 Fb). Kärlekens Gud ger kärlekens bud. Kvinnan som fött barn behöver få ta ledigt efter förlossningen. När Gud talar om orenhet och behov av rening, talade han på ett språk som männen på den tiden kunde begripa. Lämna Maria i fred. Ligg inte med henne. Maria blev inte mammaledig, men hon blev ”makeledig”.

2. Varför Simeon går till kyrkan.

Det var en lydnadshandling. Den helige Ande hade sagt till honom att han inte skulle dö förrän han fått se Herrens Messias. Den helige Ande hjälpte Symeon att se framåt. Inte tillbaka till den gamla goda tiden med minnen från fornstora dar. Den bästa tiden låg framför honom.
   Simeon hör och gör. Han finner två unga föräldrar med ett barn i famn. Han tar barnet i sin famn, sjunger en lovsång och kommer med ett budskap.
   Framtiden kommer med prövningar – fall eller upprättelse. Men Simeon är trygg. Barnet han bär, bär honom. I Guds händer vad som än händer.

3. Varför du går till kyrkan.

Det är en lydnadshandling. Den helige Ande gläder sig när han får hjälpa dig att höra Guds röst och dra dig in i kärlekens kraftfält. Du som har erfarenhet av fall, får erfarenhet av upprättelse Jag tror att Anden vill säga dig att du inte får dö förrän du fäst dina ögon på Jesus och tar emot Jesus i ditt liv. Du behöver inte vara rädd att gå över tröskeln till Livets land, om du som Symeon får ta emot Jesus och bära Jesus i din famn. Du får samma upptäckt som Simeon: Barnet du bär, bär dig! Sonen och den helige Ande är Faderns två händer som bär dig nu. Du hittar Simeons glädje: Nu låter du din tjänare gå hem i frid som du har lovat, ty mina ögon har skådat frälsningen …

4.Varför finns Hanna alltid i kyrkan?

Det är en glädjehandling. När du träffat denna underbara bönetant, förstår du. Ingen bryr sig om henne. Men hon bryr sig om andra. Hon tackar och prisar Gud så att alla hör henne. Och hon talar med alla om barnet som Maria bär. Och där, när hon är inför Jesusbarnet, visar det sig att hon hade en profetisk gåva. Hon förstod och kunde uttrycka vad Herren just nu ville uppenbara.
   Vilken förebild! Vi får se en som kunnat lämna bitterhet och besvikelser och sorger, och i stället blivit fylld av himmelsk glädje och kan tala med alla andra om vad hjärtat är fullt av. Hanna är ett exempel på hur Gud kan förvandla ÅLDERDOM och FATTIGDOM och ENSAMHET till välsignelse, förvandla personliga tragedier så att de inte trycker ned, arbeta igenom personliga problem så att man sedan kan gå och tala med andra om den befrielse som Herren kan ge. I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem, skriver Jesaja (Jes 63:9, 1917).

5. Vad händer i kyrkan?

Himmelrikets krafter kommer i rörelse. I dagens alternativtext från Matt 13:31-33, talar Jesus om det. Han berättar om himmelriket som ett senapskorn och himmelriket som en surdeg, Jesus vill komma till tals med oss om den lilla början och den mäktiga framtiden.

Ja, detta är receptet för Missmodets kyrka: Närkontakt med Jesus! Lyssna till Andens maningar! Lyd i glädje!

God framtid tillsammans med Jesu alla vänner önskar
Bengt Pleijel 90+





Skriva ut