måndag 24 februari 2020


Inför första söndagen i Fastan

Prövningens stund
är temat på första söndagen i Fastan. Prövningar vi möta få. Det vet vi. Men hur klara av dem? Det vill fastetiden hjälpa oss med. Fastan börjar med ASKONSDAG 26 februari och ”varar än till Påska”.
Askonsdag har sitt namn av den gamla seden, som återupplivats i många församlingar idag, att i askonsdagsmässan rita ett kors av aska på våra pannor. Askan är en symbol för förkrosselse, ånger och bot. Abraham säger: Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska (1 Mos 18:27 Fb). Men Gud föraktar inte ett förkrossat och bedrövat hjärta (Psalt 51:19) utan han helar dem som har förkrossade hjärtan, deras sår förbinder han (Psalt. 147:3) och gör dem delaktiga av Kristi nya liv.
På Askonsdagen kan du tänka igenom hur din fasta skall vara. Kanske du ska avstå från något som du är bunden vid: tobak, karameller, kakor, TV. Dåliga vanor som gör dig besvärlig för människor omkring dig och förstör EL- kontakten med Far.
Du upptäcker Lina Sandells bön: ”lös mig från alla frestarens garn” (Sv Ps 45:3). Fastan öppnar ögon och dörrar för nya möjligheter. Du smittas av sången du hör:
GLAD I DIN KÄRLEK, OFFRANDE MIG.

FAR BERÄTTAR FÖR SINA BARN
Läs och BE-grunda 1 Moseboken 3:1-13 i din Bibel.
Far säger sitt VARDE och världen blir till. I början av bibeln berättar han om vad som händer. Inte med sådana ord som våra duktiga vetenskapsmän använder. Då skulle alla människor i alla tider stått där och sett dumma ut. Far berättar för sina barn om blommor och bin, om fåglar och fiskar, om en underbar trädgård och om två vackra människor. Där är liv och rörelse, fågelsång och källsprång, vatten och vind. Allt och alla sjunger och spelar. En kär lek på sex dagar (tidsperioder). På den sjunde vilar Far. Den sjunde dagen blir Herrens dag för Guds barn. De får stanna till, vila i Guds kärlek, hämta kraft och förnyelse för att orka med sex arbetsdagar.
Far ger dem många FÅR-bud – du får fritt äta av alla träd. Men Han ger dem bara ett FÖR-bud: Av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö (1 Mos 2:17). Varför? Gud vill ge oss kunskap om gott och ont, Och han börjar med det som är gott, ja, mycket gott. Sedan hur det kan bli ont och göra ont.
Men om människan får bestämma börjar hon med det som är ont. Och fastnar där i mörka, gåtfulla makters våld. ”Ur djupen ropar jag till dig …”
Det finns mycket ondska i världen. Bibeln talar om makter. Ger namn åt dem: Djävulen – Satan - ondskans andemakter. De luras, förblindar, klär ut sig. Om vi tittar in i deras garderob ser vi ormskinn, änglakläder, drakdräkter, lejonpäls, rundkragar …
I dagens text prasslar det till i buskarna. En orm ringlar fram. Han pratar svenska. Han talar fromt och vackert. Inger förtroende. Talar om Gud, ty han tror ju på Gud och vet att han finns. Han kommer inte heller med några våldsamma frestelser. Han säger inte: "Nu skall jag lära er något riktigt syndigt och äckligt och spännande..."
Nej, han pratar teologi. Hur ska man tolka detta? Hans huvudsyfte är att få oss att tvivla på Gud och koppla av kontakten med honom.
SKULLE DÅ GUD HA SAGT


I dagens text får vi tre goda regler som hjälper oss att inte gå på hans ”lur”.

1. Tag inte bort någonting från Guds ord.
Både ormen och kvinnan tar bort namnet HERREN. Och talar om Gud. Ordet GUD är den allmänna benämningen på Gud. Ordet HERREN är den personliga benämningen på Gud. Tag bort HERREN och kvar blir en opersonlig Gud. En idé. Man talar om "Tillvaron", "Livet", "den Högste". Gud blir inte HERREN, den jag anförtror mig åt och som jag älskar och vill hålla mig till. Koppla bort Far och du lever farligt!
   Men kvinnan tar bort ännu ett ord. Bara ett litet ord. Ordet FRITT. Gud hade sagt att de fritt fick äta av alla träd (2:16). Men i 3:2 glömmer Eva ordet fritt. Ett enda litet ord som förändrar hela hennes livssyn.
   Herren Gud var generös. Han ville ordna på bästa sätt för de två människorna. Han slösade sin kärlek. Han lät dem leva i frihet. De fick fritt ströva omkring i den under-bara trädgården. De fick fritt äta av alla träden. De fick bara ett förbud.
   När vi glömmer vad Gud säger i sitt ord kan onda makter få oss att tro nästan vad som helst om Gud. Man stirrar mer på buden än på Guden. Man rycker loss buden från dess verkliga sammanhang: Guds gränslösa godhet och omsorg om oss.

2. Lägg inte till någonting till Guds ord
Ormen gör det. Det finns ett träd som de inte får äta av. Men ormen lägger till alla andra träd också: har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården? Ormen lägger till och han överdriver. Och på detta sätt lurar han in kvinnan i en liten diskussion. Hon går i försvarsställning och korrigerar hans påstående.
   Kvinnan lägger också till. Vi får äta frukt från träden, men från frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte!
   De orden hittar hon på själv. Så hade Gud aldrig sagt. Hennes tankar går från en Gud som är stor och generös och säger att de fritt får äta av alla träd utom ett. Och nu kommer en Gud som är kitslig och besvärlig och som säger: Låt bli! Inte röra! Vilken gudsbild får vi här?
   När en människa tappar tron på HERREN dras hon in i en ännu strängare lagiskhet. Hon litar inte riktigt på Gud. Det räcker inte med vad han har sagt. Hon måste säga och göra en massa saker själv också. Hela gudsförhållandet blir bara bud och regler och akta dig. Denna stränga lagiskhet är kanske ett sätt att komma undan Gud. Jag vill inte vara beroende av Gud. Det är inte Gud utan mitt eget JAG som står i centrum. JAG vet… JAG kan .. JAG sköter mig … JAG-iskhet blir LAG-iskhet.


3. rändra inte någonting av Guds Ord.
Gud har sagt: Gör det skall ni dö. Kvinnan säger: … att ni inte må dö. Hon mjukar upp vad Gud säger, lite snällare … det kanske blir så ..
Men då kastar ormen masken!  Han hugger till, uppkäftigt, fräckt: Ni kommer visst inte att dö! Ormen beskyller alltså Gud för att vara en lögnare. Gud har sagt något som inte stämmer. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.
Ormen har nu lurat in Eva på sitt maktområde.  Det vattnas i munnen. Det ser ut att vara ett gott träd. Och mycket vackert! Ett ljuvligt träd! Egentligen hade hon inte tänkt att ta det. Men hon sträcker upp handen mot det. Hon smeker det. Och så plötsligt ligger det där i hennes hand. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde sig höftskynken.

Vill du veta fortsättningen och göra fler djupdykningar i dessa händelser, så finns det mer att hitta i boken Sångpostillan årg 3 sid 141, och på bibelskolan.com tryck här. Och ännu mer på www.bibelskolan.com / Bengts återvändsgränd / adresslista 1 / Nyfikenhetsskolan / Nyfikenvandring 12-13 tryck här


SONENS TÅRAR BLIR EN KÄLLA TILL EVIG FRÄLSNING
Hebreerbrevet 5:7-10
Under sin tid här i köttet ropade han högt under tårar när han bad och vädjade till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och fri från sin ångest. Trots att han var Son fick han lära sig lydnad genom sitt lidande. När han sedan var fullkomnad blev han källan till evig frälsning för alla som lyder honom, av Gud kallad överstepräst på samma sätt som Melkisedek.

Det är outhärdligt det han säger. Vem står ut med att höra på honom? (Joh 6:60). Så sa några. Vi träffade dem på söndagen Sexagesima. De vände ryggen åt Jesus. Ville inte följa honom längre. Men vad säger Jesus då han hör hur vi bråkar och kivas, luras och sviker, slåss och krigar och gör varandra illa? Tycker han att det är outhärdligt? Har han tröttnat på oss? Nej!
Hebreerbrevets författare tala om hans häftiga reaktion. Han gråter och ber. Han kommer in i ångest. Men han smiter inte. Han överger inte den som håller på att drunkna. Han stiger ned i vår skuld och vårt lidandes djup. ”Han tårar fälla skall som vi, förstå vår nöd och stå oss bi …” (Sv Ps 119:3).
Far sände sin Son till oss för att frälsa, rädda, befria oss. Trots att han var Son fick han lära sig lydnad genom sitt lidande. Jesus gick in i närkamp mot ondskans andemakter för att frälsa oss från ondo och rädda oss från den Onde.
Söndagarna framåt får vi följa Jesus och fördjupas i Golgotadramats innebörd för oss. Det klarnar för oss. Vi upptäcker källan till evig frälsning för alla som lyder honom. När vi dricker ur den källan träffar vi många syskon i tron, bl.a den gåtfulle översteprästen Melkisedek. 1 Mos 14:18–20 och Psaltaren 110 berättar om honom. I Psaltaren 110:7 får vi veta vad som händer med oss när vi kommer till källan:
Han ska dricka ur bäcken vid vägen, 
därför ska han lyfta huvudet högt


ANDEN LEDER OSS UT UR FRESTELSER OCH PRÖVNINGAR
Läs och BE-grunda Markus 1:12-13
Anden förde Jesus ut i öknen, och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom

Matteus berättar mer. Se Sångpostillan årg 1 sid 138. bibelskolan.com tryck här. Men nu låter vi den korta Markus-texten landa hos oss.
Det kan ibland hända att vi hamnar i en öken – allt är torrt, tråkigt, ensamt och svårt. Vi frågar: Varför? Varför? Vi ropar på den helige Ande.
Anden svarar med ord från Hosea 2:14 - därför ska jag locka henne bort och föra henne ut i öknen och tala till hennes hjärta.
Vi får personlig relation med Far. BE-grunda Psaltaren 25:14-15. Där – i den förtroliga gemenskapen med Far förstår vi att djävulen frestar oss för att vi skall falla och avfalla. Far prövar oss för att vi skall mogna och växa och bli starka. Med Far får vi tala om allt. Vi får be: Överge oss inte i prövningen.
Då upptäcker vi att de vilda djuren, de stygga människorna och de mörka makterna inte kan skada oss (Läs Jesaja 11:1-9). Och vi ser något. Himlen öppnas, änglar där vinkar mig och vi hör de sjunger:
NÄRMARE GUD, TILL DIG, 
NÄRMARE GUD, TILL DIG,
NÄRMARE DIG!

Låt den sången få sjunga i dig! Om du hör en hes gubbröst sjunga så är det från
Bengt Pleijel 93+

som hälsar och säger att om du vill läsa mer om fastan gå till Matteus 6:16-18 i boken ”De himmelrika” - den finns på bibelskolan.com / Bengts återvändssgränd /adresslisa 6 tryck här.




måndag 17 februari 2020



Inför Fastlagssöndagen


KÄRLEKENS VÄG 
är söndagens budskap. Vi får vandra den tillsammans. Vi får tre dagar att förbereda vandringen. Först kommer Fastlagssöndag, sedan Fläskmåndag och Fettisdag. Ordet fastlag kommer av tyska Vastel-abend (= fast-aftonen jfr jul-afton, påsk-afton mfl). Under dessa tre dagar tar man ”farväl av köttet”. I länder, som är mindre stelfrusna än Sverige, firar man dessa dagar med glada upptåg och karnevaler (karne vale = farväl kött). I Sverige samlar man semlor och säger ”god dag till fettisdags-bullar”.  Vandringen på KÄRLEKENS VÄG startar sedan på onsdag – ASKONSDAG. Då går vi ned i varv, lurar stressdemonen och bereder oss för 40 dagars djupa upptäcktsfärder i kärleken. Före går Herren. Han uppmanar oss att följa med. ”Se vi går upp till Jerusalem. Vi träffar varandra i ”vi”.
Fastan vill hjälpa oss att sänka farten, spetsa öronen, gnugga sömnaktigheten ur ögonen så att vår blick vänds mot Jesus och de händelser som för alltid kommer att utgöra världshistoriens brännpunkt - Jesu död av fullständig kärlek till varje människa, och hans uppståndelse för världens liv.
Men vi vet att kärleken inte bara är skön och vacker. Den är också skör, lättsårad. Söndagens latinska namn är Esto mihi. Man började förr gudstjänsten med Psaltaren 31:3 - Esto mihi in Deum protectorem  (var mig en skyddande Gud). Vi behöver Guds beskydd och vägledning på vår vandring på kärlekens väg, Vi ber med Psaltaren 86:11:
Visa mig, Herre, din väg, jag vill vandra i din sanning

1. Kärleken – en Herrens låga
Läs och BE-grunda Höga visan 8:6-7
Kärleken är stark som döden, dess lidelse obeveklig som dödsriket. Dess glöd är eldens glöd, en Herrens låga. Väldiga vatten kan inte släcka kärleken, strömmar kan inte dränka den. Om någon ville ge allt han har i sitt hus för kärleken, skulle han ändå bli avvisad.

Vi lyssnar här till en sång från Shir ha-shirim - Sångernas sång. När Luther översatte den till tyska kallade han den das Hohelied (Höga visan). "Sångernas sång", är en enda lovsång till kärleken mellan man och kvinna, där de besjunger varandras företräden och sin kärlek till varandra. Älskande par kan idag läsa denna bok och få sitt ordförråd förnyat om hur man uttrycker kärlek. Pröva!
Hon blir säkert lycklig om han viskar i hennes öra: Vid ett sto i faraos spann liknar jag dig, min älskade. Dina kinder är så vackra med sina smycken, din hals med rader av pärlor (1:9-10). Han blir så glad då hon säger: Min älskade är för mig som en klase hennablommor från En-Gedis vingårdar (1:14).
Men här är inte bara fråga om mänsklig kärlek. Jordisk kärlek har sin plats i Guds skapelse. En Herrens låga är den. ”Sångernas sång” kan också sjunga om kärleken mellan Herren och hans folk. Karl XII:s bibel säger: ”Denna boken innehåller ett samtal mellan Kristus och bruden.”
Gläd dig du Kristi brud och möt din Herre Gud!

2. Kristi kärlek driver oss
Läs och BE-grunda Andra Korintierbrevet 5:14-21 i din bibel.
  1. Vi får hitta tankstället. Mitt i texten står det:
Gud var i Christo försonande verldena med sig självom, (5:19 Karl XII).
Tankstället heter I KRISTUS. Där landar himlen på jorden. Där sträcker Far ned sina två händer - Sonen och den helige Ande. Där tar Han itu med det som gått itu. Han går in i vår skuld och vårt lidandes djup. Det saliga bytet sker - han tar vår skuld, ger oss sin frid. Vi tankar kraft och kan vandra vidare. ”Dig vare pris för livets ord och nådens bord …” (Sv Ps 42:4).
  1. Vi får tanka Jesu tankar.
Kristi kärlek driver oss (5:14)
Bilen behöver drivmedel och kroppen livsmedel. Ditt inre barn – Guds kärleksbarn – behöver Jesu kärleksord som du stoppar ned i hjärtat ("by heart", 5 Mos 6:6). Jesu tankar sätter dig i rörelse. Så som jag har älskat er ska också ni älska (Joh 13:34).
  1. Vi får nya tankar om oss själva.
inte längre leva för sig själva utan för honom som har uppstått för dem (5:15).

Hans Majestät JAG – som är så besvärlig både för oss själva och för andra - får stiga ned från tronen. Där ska Jesus sitta. Det blir tronskifte varje gång du ber ”Fader vår” och ber överlåtelsebönen: ditt är riket, din är makten och äran …
Något nytt har hänt. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit (5:17). Det är på väg för att du ska komma iväg. Men det nya livet – Kristuslivet - möts av motstånd. Därför får de frälsta uppmaningen: Arbeta på er frälsning! Läs Fil 2:12-18. Färdigfrälsta blir vi först på andra sidan pärleporten. Det finns mer att få och mer att förstå. Något nytt har kommit! Det är på väg. Just nu. Läs:
  1. Vi får nya tankar om andra.
Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt (SFB 5:15).
Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis (Bibel 2000 5:15).

Vi dömer och bedömer och betygsätter varandra. 
Men varje människa är ett skapelsens underverk. I varje människa har Far lagt in resurser och gåvor som han vill att vi ska locka fram. Du får nya, goda och friska tankar i kraftfältet i Kristus. Du får se på varje människa med Jesu ögon. ”Där går ett möjligt helgon!” Inse din kallelse att vara MÄNNISKO-UPPRÄTARE!

  1. Vi får gå med i den stora GE-RÖRELSEN.
Vi är alltså sändebud för Kristus och Gud vädjar genom oss … läs 5:20-21.

Far ger sin Son. Jesus ger sitt liv. I Mässan tankar vi Jesu kärlek: FÖR DIG! FÖR DIG! Vi får något stort att berätta om och ge vidare. Vi sjunger med tant Lina, Sv Ps 45:3.
Tag mig då, Herre, upp till ditt barn,
Lös mig från alla frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för dig,
Glad i din kärlek offrande mig.

3. Vi går upp till Jerusalem
Läs och Be-grunda Markus 10:32-45 i din Bibel.
  1. Markus 10: 32-34. Före går Herren!
Låt oss försöka se det här framför oss: Jesus och hans lärjungar är på väg upp till Jerusalem. Tillsammans med dem var också en del annat folk. Det talas om de andra som följde med.  Där finns vi.
Först går Jesus. Säger ingenting. Stegen är fasta. Målmedvetna.  Han vet vart han går. Efter honom går lärjungarna. De tycks inte tala med varandra. Det står att de var fyllda av bävan, och vi andra som följde med var rädda. 
Det är precis som om det var en annan Jesus som gick framför dem. Det var inte Galileens Jesus som talar om liljor på marken och om kärlek och trygghet. Framför dem går den allvarlige Jesus. Den tigande Jesus. De begriper sig inte på honom. De bävar, de är rädda. Deras -  och vår - syn på Jesus behöver fördjupas.
Jesus tar med oss till Golgotadramat. Det som händer där angår oss. ”Were you there when they crucified my Lord?"Ja, vi är med där. Vår smärta, vår synd, vår nöd, våra tårar, allt finns där i korset. Alla människoöden i alla tider strålar samman på Golgota. Där händer det något fantastiskt:
LIVET VANN, DESS NAMN ÄR JESUS!
Golgotadramats seger landar
I DOPET - Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv (Rom 6:3-4 Bibel 2000)
I NATTVARDEN - Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för dig utgjutet.
I FÖRKUNNELSEN -  De ord som jag har talat till er är Ande och liv, säger Jesus i Joh 6:63. Tron kommer av predikan och predikan genom Kristi ord (Rom 10:17).

  1. Markus 10:35-45. Jesus själavårdar oss!
Jesus talar om förnedring. Jakob och Johannes om hedersplatser. Vi tycker att det verkar en smula opassande. Men kanske är det ett uttryck för kärlek. De tyckte så mycket om Jesus att de ville vara riktigt nära honom i himlen. Men nog finns här en god portion högmod. Är det någon som känner igen sig själv?
När lärjungarna talar om hedersplatser talar Jesus om lidanden. Han kallar sitt lidande för en bägare han ska få dricka. Jesus frågar dem om de är beredda på detta lidande. Aningslöst svarar de: Ja, det kan vi. De anade inte vad detta skulle innebära för dem. Martyrdöd och fångenskap för dem.
Men liv och glädje för oss! En kärlekssång som idag sjungs av miljarder. Tonen från himlen gick inte att få tyst på …
När de tio andra lärjungarna hörde vad Jakob och Johannes bett om, blev de förargade. Vad gör Jesus åt det? Han kallar dem till sig, står det. Det är ju det Jesus vill göra med oss när vi tvistar och bråkar. Han kallar oss till sig. Viktigt att vi då lyder och låter oss dras in i Jesu kärlekstuktan. Vi ska inte vara som furstliga herrar och mäktiga damer, säger Jesus. De sitter på troner och ser ned på folket.
Men så är det inte bland er, säger Jesus. Ni är tjänare som ser på andra nedifrån och med ögonkontakt med ert dops Gud. Människosonen har inte kommit för att bli  tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.
Smaka på Paulus recept i Ef 5:18-21 (Giertz). Tanka först: Låt er händer det …
Låt er fyllas av Ande. talar ni till varandra i psalmer och hymner och and-liga visor. sjunger ni och spelar i era hjärtan till Herrens ära. tackar ni alltid Gud och Fadern för allting i vår Herres Jesu Kristi namn Och underordnar ni er under varandra, därför att ni vill lyda Kristus.

Fastan som börjar på Askonsdag 26 mars 2020 kan bli spännande!

Med många goda tankar hälsar er
Bengt Pleijel 93+
som på Fastlagssöndagen träffas i boken Sångpostillan årg 3, sid 135 och på datorn på adress www.bibelskolan,com, tryck här. 












måndag 10 februari 2020


Inför söndagen Sexagesima - Reformationsdagen

DET LEVANDE ORDET
är temat för söndagen Sexagesima. Vi ser fram emot Påsk som ligger ca 60 dagar framför oss, då ”Livet vann, dess namn är Jesus” (Sv Ps 153). Men vi ser också tillbaka. Söndagens andra namn är Reformationsdagen. Re-form betyder ”åter till den ursprungliga formen”. Vi får kraft till att gå framåt, när vi går bakåt till källorna.
Där möter vi FAR som en gång skapade världen, och dig och mig! Han ville oss! Och Han vill umgås förtroligt med oss NU.
Ty UR-tidens Gud är NU-tidens Gud. Här nere råder hans eviga armar (5 Mos 33:27). Han är vår Far som sträcker ned sina två händer - Sonen och den helige Ande – mot oss. Vårt dops Gud ger oss - i Kristus - en tillflykt, ett rastställe, en kraftkälla, en bunker, en väldig borg, syskons gemenskap och mycket annat.
 Far fortsätter att göra skapelseunder, nu i våra hjärtan! Gud som sade: "Ljus ska lysa ur mörkret", han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus (2 Kor 4:6). ”Gud låt ditt ord i mitt liv få råda att andra där din kärlek kan se”. Han ger lösningar från våra låsningar. Han drar oss bort från ”ha-galenskapen” och in i den stora GE-rörelsen. Vi blir Guds bundsförvanter (Psalt 25:14-15).
Far låter oss möta människor som har erfarenhet av att umgås förtroligt med honom, människor som han dragit upp ur ”fördärvets grop” (Psalt 40), och som vandrar vidare med vandringsfolket, och som har så stor kärlek till oss att de kan både trösta, lära, förmana och varna oss.
Idag får vi träffa Jeremia, vi får umgås med den anonyme författaren till Hebreerbrevet, vi dras in i ett samtal mellan Jesus och hans egna undrande lärjungar. Vi får erfarenhet av dagens psaltarpsalm - Psaltaren 33:4-9 - som börjar
Herrens ord är att lita på, han handlar alltid trofast.

 1. Är inte mitt ord som en eld, säger Herren.
Läs och BE-grunda Jeremia 23:23-29
Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte också Gud långt borta? Eller kan någon gömma sig på ett så hemligt ställe att jag inte ser honom? säger Herren. Är inte jag den som uppfyller himmel och jord? säger Herren. Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: ”Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm!” Hur länge? Vad har profeterna i hjärtat, lögnprofeterna som profeterar sina egna hjärtans bedrägeri?  De tänker att de med sina drömmar som de berättar för varandra ska få mitt folk att glömma mitt namn, liksom deras fäder glömde mitt namn för Baal.  Den profet som har haft en dröm kan berätta en dröm. Men den som har tagit emot mitt ord, han ska troget tala mitt ord. Vad är halm mot säd? säger Herren.  Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, och som en slägga som krossar klippan?

Jeremia låter oss få veta att Gud är en Gud på nära håll. Han vill umgås förtroligt med oss. Det är i honom vi lever, rör oss och är till. Men vi ser honom inte. Ty Gud har inte skapat oss med ögon i nacken. Vänd om! Vi hör honom inte. Hörselingången är proppad av mobil och skval. Vi kan inte gömma oss för Gud, ty vart kan jag gå för din Ande, vart kan jag fly för ditt ansikte? (Psalt 139:7).
På Jeremias tid fanns det lögnprofeter, drömmare och sexgudar som lockade människor in i gröna lunder, extas och sextas och annat spännande.
Det gjorde de för att få mitt folk att glömma mitt namn, säger Herren genom Jeremia. Och dessa lögnmakter fortsätter med oss! Vi ska inte få veta och erfara att ”Jesus är tröstrikt namn och i all nöd vår säkra hamn” och att ”vi genom Jesus får Guds nåd och finner på det bästa råd” (Sv Ps 42:1).
Men det händer något när vi upptäcker och tar emot Gud levande ord. Den som har tagit emot mitt ord, han ska troget tala mitt ord. Vi får något viktigt att tala med varandra om. Och vi har ett vapen att drämma till mot ondskan makter - ty ordet är som en slägga som krossar. ”Världens förste är ju dömd och hans kraft är tömd. Han på ett huvudhår oss skada ej förmår, ett ord kan honom fälla” (Sv Ps 237:3).
Och är inte mitt ord som en eld, säger Herren? Och vi säger till varandra:
"Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen,
när han öppnade Skrifterna för oss?" (Luk 24:32)

2. Är inte Ordet som ett svärd?
skriver Hebreerbrevets anonyme författare.
Läs och BE-grunda Hebreerbrevet 4:12-13
Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar.  Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.

Lägg märke till vad här står. Det handlar om GUDS ORD. Gud har nu något på hjärtat som han vill säga oss. Vi uppmanas: Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en - den ende, (läs och lär "by heart" 5 Mos 6:4-9).
Varför skapade Gud människan? Gud sände sin Son till oss. Nu letar han efter en brud till sin son – efter dig och mig som i tro och kärlek vill säga ja till Jesus. Hör vad han säger: Res dig, min älskade, min sköna, och kom! Du min duva i bergsklyftan i klippväggens gömsle! Låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, för din röst är ljuv och ditt ansikte skönt (Höga visan 2:13-14).
Far upprättar ett kärleksförhållande. Bruden får buden: du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. När Kärlekens Gud, som ger oss kärlekens bud, talar till oss går det från hjärta till hjärta: Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Gläd dig du Kristi brud. Han förbereder bruden att möta brudgummen.
Därför tar han in Bruden (oss) på HÄLSOKONTROLL. Nu lyssnar vi till de kärva och kära orden i Hebreerbrevet 4:12-13. Där står: Guds ord är levande och verksamt. Det händer något när Guds ord får tala till bruden (oss).

1. GUDS ORD avslöjar oss.
När dina ord öppnar sig ger de ljus, säger Psaltaren 119:130. 
Ordets ljus avslöjar vad vi klär ut oss i - gamla slitna smutskläder - bluff, falskhet, lögner och hyckleri. Ordets ljus avslöjar vad som finns inne i oss.  Dit inga röntgenstrålar når, det som inga psykiatriska metoder kan åstadkomma, det kan den helige Ande göra genom Ordet: avslöja vad som finns inne i oss på djupet, skingra mörkret inuti. Avslöja allt det vi glömt och gömt i hemliga rum (se Sv Ps 39:3).
Människor omkring oss ser. Och suckar. Media ser och gläder sig över att avslöja orättfärdigheten. Löpsedlar löper: ”Prost förtrycker”, ”Frikyrkoprofil förskingrar”.
Men vad gör Gud? Gud ser. Allt ligger naket och blottat för hans ögon.. När tiden var inne sände Gud sin Son. Vad händer då?

2. GUDS ORD opererar oss.
Guds ord är som operationskniven - skarpare än något tveeggat svärd, Det onda, det sjuka klibbar sig fast i vår inre människa och skadar både själ och ande, märg och ben. Det måste bort. Men den smärtsanna operationen leder till hälsa.

3. GUDS ORD läker oss
Därför att bruden har fått tid hos den store läkaren. Han talar in hälsa i oss på sin mottagning: ta vara på vad jag säger, vänd ditt öra till mina ord. Låt dem inte vika från din blick, bevara dem i ditt hjärtas djup, för de är liv för den som finner dem och läkedom för hela hans kropp. (Receptet är utskrivet på adress Ordspråksboken 4:10-27).

4. GUDS ORD upprättar oss.
inför honom måste vi stå till svars.
Det ordet i dagens text har en upprättande kraft. Det rätar upp oss. Gud räknar med oss. Därför håller han räkenskap med oss. Han slår vakt om vårt människovärde. En ko som stångas kan inte säga ”jag fattig syndig ko”! Men en människa kan säga: Jag bekänner som en synd att …
   Varje gång vi gör det, reser vi oss upp ur vår förnedring och slår vakt om vårt människovärde. Och det som gäller HAN gäller också HON. Bruden behöver tvätta sig …
Herren kommer, Herren kommer! Slut är då all jordens strid.
Bruden siras, bröllop firas uti evig fröjd och frid (Sv Ps 318:1).

5. GUDS ORD är vårt vapen
När vi umgås och lever av Guds ord får vi i vår hand ett vapen. Andens svärd hör till vapenrustningen (Ef 6:17).
Tag tron som sköld, bind Andens svärd, o kristen vid din sida
och mot all ondska i vår värld med allvar gå att strida
Den intill döden trofast är han en gång livets krona bär,
som Herren Jesus giver (Sv Ps 567:3)

3. Du har det eviga livets ord
Läs och BE-grunda Johannes 6:60-69 i din Bibel.
Vi står nu i slutet av Johannes 6. Det börjar så rikt. Vi och femtusen andra får vara med om en ökenmåltid som Jesus bjuder på. Alla är hungriga. Alla blir mätta. Några av oss råkar sedan ut för storm på Gennesarets sjö. Men mitt i vår storm kommer Jesus till oss och säger det ÄR JAG. Var inte rädda!
Sedan får vi lyssna till en lång predikan av Jesus. Vi får veta hur vi kan leva lika rikt som Jesus. Vi undrar: Hur skall det gå till? Vad ska vi göra? Jesus svarar: Detta är Guds verk att ni tror på den han har sänt. Personlig relation! Då får vi in i oss himmelsk näring.  Jesus säger: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.
Det rika liv som Jesus vill ge ska inte bara komma in i våra tankar som läror, åsikter och tankar, utan komma in i vår kropp och påverka både händer och fötter. Kristi kropp för dig,  Kristi blod för dig … det sätter oss i rörelse. Kristi kärlek driver.
Johannes 6 börjar med en måltid för 5000. Det slutar med en handfull lärjungar. De får veta hemligheten med det som Jesus gör och säger: det är Anden som ger liv.
Många drog sig undan då. Många gör det idag. Jesus frågar oss: Inte tänker ni väl också gå? Vad svarar du? Petrus lägger svaret i din mun:
Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 
och vi tror och förstår att du är Guds Helige.

Är du hungrig på mer av det eviga livets ord så finns boken Sångpostillan årg 3 sid 128, på datorn www.bibelskolan.com tryck här. Där finns också Bo Giertz översättning och utläggningar av hela Nya testamentet, Tryck här
Bengt Pleijel 93+

måndag 3 februari 2020



Inför söndagen Septuagesima

Nåd och tjänst
är temat på söndagen Septuagesima, ”den sjuttionde”. Nu börjar ”förfastan” och vi går in i sjuttiodagars-förberedelsen före Påsk. ”Förfastan” fortsätter sedan med söndagen Sexagesima och Fastlagssöndag fram till Askonsdag. Då börjar ”fastan” som ”varar än till Påska”.
Om sjuttio dagar är det Påsk. Då ropas Jesu seger på korset ut. Han har segrat över döden och allt djävulskap som låser och binder oss människor.  Vi befrias från alla de makter och händelser som drar oss bort från Gud och vill lura oss in i att gå i tjänst och slaveri hos dem. Vi hittar ett nytt liv med mening i. Vi upptäcker NÅDEN, Guds outgrundliga godhet. Vi får avNÅD gå iTJÄNSThos levande Gud. Nu får vi 70 dagar att bereda oss på stora upptäckter!

1. GUD ÄLSKAR ALLT LEVANDE
Läs och BE-grunda Salomos vishet 11:22-26
Som vågens minsta vikt är hela världen för dig, som en droppe av morgonens dagg, där den faller ner på jorden. Men du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt som finns till och avskyr ingenting av det du skapat, ty du skulle aldrig ha gett gestalt åt något du hatade. Hur skulle något ha kunnat bestå mot din vilja? Hur hade det kunnat bevaras om det inte hade kallats till liv av dig? Du skonar allt därför att det är ditt, du härskare som älskar allt levande.

Den vise kung Salomo (som inte alltid var så vis), hade sina visa stunder. Han skrev då ned sina tankar i boken ”Salomos vishet”. Den hör till de s.k. apokryferna. Apokryf betyder ”gömd, fördold, svårbegriplig”De räknas inte till Bibeln, den heliga Skrift. Men där finns mycket gott och nyttigt att läsa. Säger Luther. I Bibel 2000 - men inte i Folkbibeln - finns de samlade efter gamla Testamentets texter. Boken ”Salomos vishet” har 19 kapitel. Denna söndag bjuder på fem verser ”god och nyttig läsning” från kapitel 11. Salomo säger att Gud ”har hjärta för de arma”. Han är barmhärtig. Salomo vill att du skall förstå det. Du hittar det om du omvänder dig. Då möter du en härskare, och en Gud som älskar allt levande.

2. ATT VINNA KRISTUS OCH BLI FUNNEN I HONOM
Läs och BE-grunda Filipperbrevet 3:7-14 i din Bibel. Gör det!

Paulus berättar här en del om sig själv i detta brev som han skrev till Filippi f.v.b. till oss. Vi får veta en del om hans barndom och uppväxt, om hans yrke och om vad han varit duktig på. Han hade hamnat i den judiska adelskalendern. I hans släkttavla fanns det kungar, Israels förste kung, kung Saul, fanns där. Kung David också. Paulus heter från början Saulus, uppkallad efter kung Saul. Sedan han blivit kristen kallade han sig helst Paulus, som betyder den lille. Han var liten och Jesus var stor.
Paulus hade studerat för professor Gamaliel vid universitetet i Jerusalem. Hade han stannat där hade han nog själv blivit professor i Jerusalem och den tidens största kändis. Men helt okänd för oss.
Men så kom Jesus i vägen för honom. Det hände på en resa till Damaskus. Det vände upp och ned på Saulus. Den store Saulus blev den lille Paulus (Paulus betyder den lille). Något större hade kommit i Hans liv. Han hade fått högsta vinsten. Och det gjorde att miljarder människor känner till honom idag. Han skriver om detta i brevet till oss: Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mer värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull ha allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom.
Med andra ord: Han tar adelskalendern, taxeringskalendern, betygsboken och aktieportföljen och mycket annat och slänger ned det i sopnedkastet. Jag kastar det på sophögen, säger han. Det är skräp, avskräde, sådant man spolar ned i toaletten. Meriter slängs. Högsta vinsten tas emot.
Kan det här vara ett recept för oss. Göra oss av med det som ger oss en felaktig identitet. Vi kan ha vår identitet i släkten, i pengarna, i våra bekantskaper, jag känner Nobelpristagaren den och den … det skaffar mig lite högra värde. ”Nej, men vad säger du: Har du skakat hand med Silvia! Och kramat Viktoria!”
Paulus säger alltså att han vill lära känna Kristus. Och för att göra det gör han sig av med en massa i sitt liv, både skräp och skryt, ”på det att jag må vinna Kristus och bli funnen i honom”.
Lägg märke till det: funnen i honom.
Han har hittat kraftfältet. Det heter i Kristus. Detta uttryck i Kristusi Herren - är ett nyckelord för Paulus. Vi är döpta in i det, skriver han i Rom 6:3f (Bibel 2000). Det som hände på Golgota då Jesus dog och uppstod, hela hans seger blev vårt i dopet. Där finns glädjen som inte tar slut (Fil 4:4) Där finns ingen fördömelse (Rom 8:1). I dopets kraftfält får VI LEVA DET NYA LIVET! (Rom 6:4).
Paulus har lärt känna Kristus. Men det finns mer att upptäcka! Han vill lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidanden genom att bli lik honom i hans död.
Man nästan studsar till här. Kraft - ja, det vill vi ha. Lidanden, död….. nej, bevare oss. Men kanske det är så att här ligger hemligheter och väntar på oss. Dela hans lidanden. Jesus dog och uppstod. Det är på andra sidan lidandet och döden, som vi hittar uppståndelsens kraft.

Allt liv föds fram under smärta. När vi själva kom till världen innebar det mycket smärta för vår mor. När vi tror och ber om att det ska hända något i Guds kyrka i gamla Sverige så kanske också detta liv måste födas fram under smärta. Var finns människor idag som vill lida fram nytt liv och ny fräschhet över den gamla kyrkan?
Överallt där det går fram väckelse, förnyelse, nytt liv i kyrkan kan man spåra människor som bett och ropat till Herren, människor som fått tårarnas nådegåva, människor som blivit helade från sin blindhet och fått nya ögon att se vad Herren ser. ”ju närmare Kristus en människa lever, desto mer självklart blir det att offra sig själv och sitt eget bästa för andras”.
Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus
utan också att lida för hans skull (Fil1:29)

3. När Människosonen sätter sig på sin härlighets tron
Läs och BE-grunda Matteus 19:27-30 i din egen Bibel.
Jesus talar om för oss vad som händer när han sätter sig på sin härlighets tron. Den rike ynglingen har just lämnat dem. Han ville inte lämna sin rikedom för att ge plats åt Guds rike i sitt liv. Då kommer Petrus fram och frågar hur det skulle gå för dem.  De hade ju lämnat allt och följt honom. Vad får vi för besväret?
Vill du läsa svaret tillsammans med mig, ta fram boken Sångpostillan årg 3 sid 122 eller gå till datorn och www.bibelskolan.com. tryck här så funderar vi där med varandra.
Men nu vill jag att du tillsammans med mig skall grubbla över en vers som jag själv grubblar över. Jesus säger allra sist i dagens evangelium - Matteus 19:30
Men många som är först ska bli sist,
och många som är sist ska bli först.

Det skall tydligen bli många överraskningar vid pärleporten. Porten öppen står. Jesus har öppnat den för att jag skall komma in. Vi är många som står där. Själv ser jag mig stå långt fram, bland de första … Jag tar initiativet och stämmer upp en sång och många sjunger med - ”Oändlig nåd mig Herren gav ...”
Jag står bland de första. Jag har länge hört till ”först-lingarna”. Jag var den förste som flyttade in på Laurentiistiftelsens studenthem i Lund. Jag var den förste prästen på Åh Stiftsgård. Jag var ”förste stiftsadjunkt” i Göteborgs stift. Jag hör till de första som kom med i Pilgrims referensgrupp. Jag är den siste överlevande av den första själavårdskursen ”Helhet genom Kristus” på Breidagård 1972. Tankarna från kursen landade sedan i de omkring 1000 personer som var med på kurserna ”hela hela människan” på Åh. Jag har varit präst i 67 år och är den förste prästen som varje vecka bjuder alla – inte bara de snälla barnen - på Himmelskt söndagsgodis, som delas ut på bengtpleijel.blogspot.com. 
Men vad nu då! Porten öppnas och den ene efter den andre släpps in. Men vi ”först-lingar” får vänta, något händer, det rör sig i kön. Några änglar är där, de tar tag i några ”sist-lingar”, leder dem fram, ”de får häpna gå in genom porten till en okänd värld, till ett annat liv. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång” (Sv Ps 171:1). Många som är sist ska bli först.
Men vi då? Hur ska det gå för oss ”först-lingar”? Får vi bara stå där och häpna över hur stor, fantastisk och generös NÅDEN är som släpper in så många besvärliga, förfärliga, skattefifflare, publikaner, horor och ”usch-folk” …
Räcker nåden för oss? Är det kanske vi förstlingar som behöver mest nåd? Från ”minnoteket” bubblar det upp skämmigheter. Vi samlade på meriter från fornstora dar. Vi var ofta först med att vara störst. Vi levde oftare livat än Livet. Herre, när såg vi dig...? Stöddiga får det svårt att komma igenom den trånga porten. Herre förbarma dig!
Vi kommer ihåg vad Jesus sa till oss först-lingar: Om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni inte in i himmelriket.  Den store Saulus blir den lille Paulus – minst av alla apostlar, som han sa själv. Är man minst kan man inte se ned på någon. Bara se uppåt! Kontaktkraft uppifrån. Nåden uppifrån hjälper oss att tjäna nedifrån. NÅD och TJÄNST!
Men nu händer det något: en ängel som just leder fram en sist-ling, stannar till, lägger en lapp i min hand. Jag läser: ”en sista-minuten-biljett”. Oändlig nåd!!!!
Vi behöver inte blåsa upp oss. Vi är ju redan det största man kan bli - barn till en kung. Prinsar och prinsessor av Himmelriket.
En ny glädje gnolar fram i både först-lingar och sist-lingar:
Ett litet kungabarn jag är och glad jag är för det.
Jag vet min gode Fader kär, bär omsorg om de små.

Detta skrevs den 31 januari 2020 med varm hälsning från
Bengt Pleijel 93+
   er tjänare av nåd och med nåd





Skriva ut