Inför
sextonde söndagen efter Trefaldighet.
Detta
är söndagen som handlar om DÖDEN OCH LIVET. Och det varma
budskapet till oss är ..
Ja,
må du leva …
I
GT-texten från 1 Kungaboken 17:17-24 möter vi profeten Elia. Vi
blev bekanta med honom förra söndagen. Elia ber idag: Herre
min Gud, låt pojken få liv igen. Efter
en stund kan han säga till pojkens mor: Se,
din son lever.
I
episteltexten från Uppenbarelseboken 2:8-11 får den trötta och
döende församlingen Smyrna höra: Var
trogen intill döden, så skall jag ge dig livets segerkrans.
I
dagens evangelium från Lukas 7:11-17 rör Jesus vid båren till
änkans son i Nain. Jesus talar till den döde och säger: Unge
man, jag säger dig: ”Stig upp!” Då satte sig den döde upp och
började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor.
Tre
rika texter! Jag rekommenderar långsam vandring, begrundan och
förundran inför alla dessa händelser. Vill du ha sällskap med mig
på vandringen, slå upp sid 375 i min bok SÅNGPOSTILLAN, årgång
2, eller på bibelskolan.com
tryck här
Temat idag är DÖDEN OCH LIVET. Man har kallat denna söndag också för höstens påskdag. Alla texter handlar om att den ofrånkomliga döden inte får sista ordet. Paulus ger oss i dagens sång ett märkligt påstående. För honom är döden inte något skrämmande och mörkt. Döden är en vinning, säger han. Döden blir inte en makt eller en herre, en Hans Majestät Döden. Döden blir Guds tjänare med uppdrag att föra oss närmare Jesus. Paulus har hittat detta att leva himlen på jorden. Kontakterna uppåt är öppna. Strömmen är påkopplad. Han har vunnit högsta vinsten: För mig är livet Kristus och döden en vinst. Stoppa ned det ordet i ditt hjärta – ditt inre kärleksrum – bär det med dig under dagen, smaka på det, vattna det med bön, låt dig förundras och sjung, gnola ”O härliga lott att leva där döden sin överman fått” (Ps 258:2).
Det finns en annan sång som vi brukar sjunga, då någon slår personligt åldersrekord. Den finns i olika variationer. Här kommer ”den gudfruktiga”.
Ja,
må du leva /3/ så länge du får.
Javisst ska du leva /3/ så länge du får.
Av
vad ska du leva /3/ så länge du får?
Av
nåd skall du leva /3/ så länge du får.
Och
när du har levat /3/ så länge du får
ja,
då skall du leva /3/ där änglarna bor.
Ja, må du
leva!
Jesus sjunger den
för dig: Jag
har kommit för att du skall ha liv och liv i överflöd
(Joh 10:10). Han berättar vad som är meningen med ditt liv. Du
skall LEVA! Inte alltid leva livat. Men leva LIVET! Vill du veta mer
om det, ta då kontakt med Jesus (se Psalt 25:14-15). Han leder dig bort
för minuslivet och in i pluslivet. Bort från de jämmerlikas
nejsuckar till de saligas ja-jubel. HalleluJA!
...så länge
du får...
Kanske inte ”i
hundrade år”. Det kan hända Fadern längtar efter sitt barn.
Kanske inte många lyckliga år. Lyckan åker berg och dalbana med
oss. ”Nyckfull är lyckan till väsen och tycke ..” (Läs Sv Ps
269). Ja, ni vet…
Det finns
visserligen hundraåringar som är vitala och lever lyckliga. TV kan
berätta om hur de på hundraårsdagen kan gå ut genom fönstret och
leva livat… Men det finns också åldringar som måste ”köras
på en skottkärra fram”, (det var så den kallades innan man
uppfann rullstol och rullator). Gud har bättre framtidsplaner för
dig! Det TV berättar är intressant. Men det Gud säger är SANT!
Av nåd
skall du leva...
Aposteln Johannes
vet mycket om det.
Uppsök
honom och låt honom berätta för dig vad han ser. Han träffas på
adress Joh 1:14 ff. Du ser hur lycklig han ser ut, ja, det strålar
om honom, då han säger vad han ser. Och inte bara han utan också
hans apostlakolleger. Johannes talar om VI och ALLA: Vi
såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från
Fadern. Och han var full av nåd och sanning. Av hans fullhet har vi
alla
fått, nåd och åter nåd.
Det
rika liv som finns hos Jesus kan bli ditt. Problemet är om du vill
ta emot det eller inte. Och om det finns plats för hans fullhet i
ditt hjärta, om det redan är fullt av din fulhet. Men om detta är
problem för dig, är det inte problem för Jesus. Jesus – världens
största sophämtare – kan ta bort synd och skryt och skräp och
annat dumsmutsigt, som du går och bär på. Se
Guds lamm, som tar bort världens synd
(Joh 1:29).
Men det som består
då allting förgår är Fader vår …
Så länge du är ett får hos honom, får du leva himmel på jorden.
Personlig relation med honom. Han känner dig. Även om du ibland är
lite fåraktig bryr han sig om dig. ”I Guds händer vad som än
händer!”
Och det som är
riktigt spännande: Redan nu får du kontakt med dem du ska leva ihop
med ”där ovan”. Vilka då?
...då skall du leva där änglarna
bor.
Änglarna
är oerhört engagerade i oss människor. På söndag morgon är
änglarna i tjänst, just när du är på väg att vakna. ”Änglar
då vinka mig, närmare Gud till dig” (Sv Ps 271). Och du förstår, du skyndar i väg till kyrkan.
Änglarna
är mycket intresserade av vad som sker i början av högmässan. Du
och andra går då igenom syndabekännelsens trånga port. Då får
ni lämna skryt och skräp, stöddighet och syndighet. När de ser
att du gör så, gör änglarna ett glädjesprång. Det
blir glädje över en enda syndare som omvänder sig (Luk
15:10).
Nu
kan Guds befriade barn fira gudstjänst med änglarna. De sjunger:
Herre
förbarma dig över oss. Det
är inte en ny syndabekännelse. Nu ropar de efter barmhärtighet –
har du Gud ”hjärta för oss arma”? Vad vill du med oss och våra
liv? Och ”då var det som ljus i natten bröt in, Guds mäktiga Ord
ifrån himlen, och herdarna hörde Guds änglar som sjöng”: Ära
åt Gud i höjden och frid på jorden bland människor som han älskar
(jfr
Sv Ps 175:2).
Gud bryr sig om oss.
Han har lagt sitt hjärta i Betlehems krubba. Änglarna drar in oss i
DEN STORA BERÄTTELSEN om hur Gud griper in. Vi hör profeter,
apostlar, evangelister som berättar om vad de sett och hört. Och
där framme i kyrkan står en vitklädd gestalt (det måste vara en
ängel) som försöker förklara det som ingen begriper. Men de blir
gripna av det, när de ber (= BE-GRIPA). Orden landar i våra hjärtan
och vi stämmer in i lovsången till vårt dops Gud – Fadern och
Sonen och den helige Ande.
Vi stannar till i
bön och tillbedjan. Vi ska snart få gå in mässans allra
heligaste. Vi dröjer i förbön. ”Vi bär så många med oss, o
Gud, vi ber för dem” (Sv Ps 399). Och nu öppnas himlen över oss.
Vår halva altarring blir hel. Vi får vara tillsammans med Herrens
trogna i alla tider, med hela den himmelska härskaran: Vi hör ett
brus av lovsång. Vi stämmer in i deras lovsång, tillbedjan, glädje… Tänk att himmelens Gud verkligen bryr sig om oss! Om mig!
Golgatadramats kärlekshandling räcks mig i bröd och vin: Kristi
kropp FÖR DIG. Kristi blod FÖR DIG. Jag hör pulsslagen från Guds
fadershjärta.
När vi sedan går
ut och går hem bärs vi av en visshet:
Om det än blir ett
kors, om det blir natt och mörker, om min sista afton är inne, hör
jag en röst: JAG ÄR MED DIG. ”När jag bäst behöver dig, är du
allra närmast mig”. Jag ser: Änglar där vinka mig närmare Gud
till dig.
JA, MÅ DU LEVA
…
En som sjunger så –
lite hest och skrovligt och inte alltid rent – är jag, Bengt, men
om du sjunger med blir det genast vackrare. LÅTOM OSS SJUNGA!
Och efter denna
sångövning träffas jag på bibelskolan.com
där vi tillsammans får begrunda Sångpostillan årg
2 ( i boken sid
375), Himmelskt
söndagsgodis och mycket mer …
Bengt
Pleijel 89+
