torsdag 12 december 2013

Inför tredje söndagen i Advent, då vi tänder tre ljus i adventsljustaken.





Det första ljuset tänds av profeten Jesaja
Läs GT-texten från Jesaja 40:1-8.
Han kommer med budskap om tröst och nytt mod. Han berättar om en möjlig skuldsanering. Det kommer en som ”förlåter all vår synd och skuld” (Sv Ps 42:2). Det gamla kan bli förgånget och en ny livsuppgift väntar: Nyanställning som vägarbetare. Röj väg i människors öken så att Herrens härlighet skall bli uppenbarad.
Förkunnare som grubblar över frågan: ”Vad skall jag säga på söndag?” får en uppmuntran. Berätta om blomman på ängen, skriver Jesaja. Jesus gör så: Se på ängens liljor, läs Matteus 6:28. Pastor Simon Petrus predikar inte om att människan är som hö, något visset. Nej, människan är som gräset, (1 Petr 1:24). Hon är gräs-lik! Något fint. Hon blommar, ger doft, skönhet, glädje. Stanna i förundran! Vackra blommor ger dig vackra tankar.
Människan hör precis som gräset till Guds geniala skapelseverk. Var rädd om varje liten människoblomma som du får se. Men även den vackraste blomma vissnar ner och dör. Gräset torkar bort. Blommorna faller av. Men det som består då allting annat förgår, det är Herrens ord. Det är detta ord som förkunnats för er, skriver Petrus (Läs 1 Petrus 1: 24-25 och Jesaja 40:1-8).

Det andra ljuset tänds av Paulus.
Läs episteltexten från Galaterbrevet 3:21-29.
Paulus berättar om hur vi kommer in i ett verkligt SKATTEPARADIS när vi döps in i Kristus. Vi blir SKULDFRIA! HIMMELRIKA! Vi får nya KLÄDER med himmelsk design. Vi hittar JÄMLIKHETEN, ty murar av ras, social ställning och kön rasar. Dessutom detta: Varje gång vi öppnar vår Bibel strömmar en massa SLÄKTINGAR in i vårt hem. Alla heter Abrahamsson. Det flyter patriarkers, profeters och kungligheters blod i våra ådror. Sträck på dig!

Det tredje ljuset tänds av Dr Lukas
Läs dagens evangelium från Lukas 3:1-15.
Läkaren Lukas berättar om hur Gud vill nå oss människor. Men det märkliga är att Han först går förbi kejsare, kungar, präster, kändisar och idoler. Alla dessa får sitt ljus utifrån. De bestrålas av strålkastare. De bländas, ser inte folk därnere.
Men Gud letar vidare. Han hittar Johannes Sakariasson, en enkel, underlig ökenvandrare. Inte var han ljuset. Men han fick uppdraget att vittna om Ljuset (Joh 1:8). Precis som Gud idag använder mänskliga lerkärl, spruckna och kantstötta. I dem tänder han sitt värmeljus och dem sänder han för att lysa för folk som vandrar och fryser i mörkret.
Johannes blir rösten som idag ropar ut i vår öken:

Bana väg för Herren, gör hans stigar raka, Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höjder sänkas, Krokiga stigar skall rätas, och steniga vägar jämnas. Och alla människor skall se Guds frälsning.

Här får vi tre foton: Först av Mellanösterns öknar med berg och dalar, höjder och djup, stenigt och krokigt. Sedan en bild av vårt inre landskap: en öken, torr och enformig med problemberg och avgrundsdjup, slingriga och krokiga vardagsvägar, hinder som får oss att snubbla, falskhet och småaktigheter som irriterar. Men i denna torra vardagsöken händer detta: någon ser vår nöd och vill göra något åt den. Han spränger bort bergen och fyller ut klyftorna. När detta händer häpnar folk. Vad har hänt med dem? De har fått erfara Guds frälsning.
Här finns kanske också ett tredje foto. Vi ser en samling människor från vår egen tid. Där finns höjdare som skymmer och föraktar många. Vi ser klyftornas folk” som sjunkit djupt, och som drar ned andra i djupen, i fördärvets grop (Psalt 40:3 Fb). Och så alla dessa krokiga, slingriga, opålitliga, torra, tråkiga, besvärliga. Men också några ”godingar” ser vi på fotot. Här finns VI och DOM. De bedömer oss och vi kommer med dom till dom.
Men när Bibelns profeter ser oss, kommer de med ett budskap om JÄMLIKHET: alla har syndat och saknar härligheten från Gud (Rom 3:23). Med det profetordet går vi till kyrkan på söndag. Vi har något gemensamt som vi saknar, men hungrar och törstar och längtar efter: HÄRLIGHETEN FRÅN GUD!
Läkaren dr Lukas tar oss in i sin vårdcentral. Undersöker, tar prover ... Vad säger han? Inte det vi hoppats på: ”Du duger, du är bra som du är. Du vet väl om ...”
Vi hör ett förskräckligt ord: HUGGORMSYNGEL! Ni är barn av den gamle paradis-ormen! Det står verkligen illa till!! Om en präst i dag skulle säga så blev han snart avkragad. Sådant vill vi inte höra.
Man kan undra över att folkmassorna, som kom ned till Johannes vid Jorden inte tog första bussen tillbaka till Jerusalem. Vibrerade hans röst av en sådan kärlek att de måste stanna till och lyssna? Äntligen någon som vågar säga som det är!
Vi behöver stanna och tänka till: Vad är det för dunkla krafter som driver oss? Varför haltar vi fram så ängsligt genom livet. Har ormen gett oss ett styng i hälen? (1 Mos 3:15). Man kan få ett sådant om man leker med det onda. Onda makter hugger till, de sprutar in ormgift? Giftet gömmer sig i sådana här ord: Avund, elakhet, onda tankar, sårande ord, nedmuntran, likgiltighet, ha-galenskap, hor, lögner ...
Har du tagit emot sådana ord? Har du gett sådana ord till andra? De är livsfarliga. Som kärnkraftsavfall. De dödar livsmod, berövar oss glädjen. Sätter igång tredje världskriget.
Johannes Döparen möter oss, ser på oss, undrar ... Han letar inte efter blomman på ängen som Jesaja. Han frågar efter blomman på trädet, blomman som efter en tid tappar bladen men sedan visar fram en liten kart, som växer och växer och bjuder på frukt. Bär sådan frukt som tillhör omvändelsen, hade han sagt.
Det blev syndanöd, själavård och dop där nere hos Johannes. Allt folket lät döpa sig (Luk 3:21). De hittade ett nytt liv.
Kanske är det detta vi ska försöka hitta denna adventstid: Hitta tillbaka till skatteparadiset som heter i Kristus. Lyssna till honom som säger: Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra (Joh 15:6).
Då händer detta: Vi kommer som jämlika, törstande, längtande syndare till kyrkan. I gudstjänsten får vi ta emot hans härlighet. Vi går från kyrkan uppprättade, renade. Vi har hittat en ny jämlikhet: Vi är alla Guds älskade kungabarn! Vi har fått se något som fyllt oss med glädje: Vi har fått se Herrens härlighet.

God advent!
önskar
Bengt Pleijel 86+

PS!
En predikan på tredje söndagen i Advent, årgång 3, hittar du om du trycker här



Skriva ut