Inför tolfte söndagen efter Trefaldighet.

FRIHETEN I KRISTUS

är söndagens glädjebud till oss. Den fria viljan kan vara så bunden! Bunden av mamma, släkten, partiet, kompisar… Men det är inte kört. Något kan hända om vi kopplar på himmEL. ”Den som var bunden och trött och tom, frihet och glädje får, himmelriket är nära” (Ps 39:2). I dagens texter träffar vi låsta människor som blivit lösta… och idag får du läsa texterna i din egen Bibel. Himlakoden öppnar…

A – är Anden som ger liv, BE -arbeta det du läst

SE – vad Jesus gör för dig,  GE – till andra vad du fått

GT-text från Andra Moseboken 4:10-17. Läs från 2 Mos kapitel 1 och berätta för dig själv vad du läst.

 Så formas en frihetshjälte!

Vi möter Mose. Han är 80 år nu. Bakom honom ligger ett märkligt liv. Han föds av föräldrar som var slavar i Egypten. Han räddas och adopteras av prinsessan som tar hand om honom där han gungar omkring på Nilen i en papyruskorg. Och skriker så in i vassen! Han får bo i Faraos palats i 40 år och får lära sig hur man hittar där och hur man lever där. En viktig lärdom som han får nytta av längre fram i livet. Men under de åren brottas han med frågan: Vem är jag? Är jag slav eller prins? En tragisk konflikt händer då han en gång uppsöker sitt gamla slavfolk och får se hur en egyptier misshandlar en hebreisk slav. Mose blir upprörd, vred, kommer i slagsmål. Egyptiern dör. Mose – en mördare!
   Mose flyr ut öknen. I 40 år vandrar han omkring där. Han får lära sig hur man hittar i öknen och hur man lever där. En viktig lärdom som han får nytta av längre fram i livet. Prinsen som var född slav blir flykting i 40 år. Ensam! Såriga minnen sliter i honom. Är jag slav, prins, brottsling?
  Men i en öken kan mycket hända. Man hör inte slavarnas suckar och man påverkas inte av palatsfolkets rädslor och intriger. Mose flyr från Farao Men Far överger honom inte. Vår himmelske Far möter Mose vid den brinnande busken. Han säger till Mose: Jag har sett hur mitt folk förtrycks i Egypten, och jag har hört hur de ropar över sina plågare. Jag känner deras lidande. Därför har jag kommit ner för att rädda dem från egyptierna. Så gå nu! Jag ska sända dig till farao, och du ska föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten (2 Mos 3:9-10).

Vilket hedersuppdrag! Vad stolt Mose borde bli. Folkledare! Befriare!

Men Mose ser det inte så. Han får stora skälvan. Jag kan inte… jag duger inte… vågar inte… jag har trögt målföre och en trög tunga…

Nu är detta nedskrivet för att vi ska spegla oss. Kan du känna igen dig här? Gud kallar dig till en uppgift, kanske att i något sammanhang säga något om din tro. Men du säger: Jag är ingen talare. Jag rodnar och stammar och får inte fram vad jag skall säga. Det bara låser sig för mig. Jag - en ”själ som var bunden och trött och tom…” Men Far ger sig inte…

Vad säger detta till oss? Är receptet för oss att komma UT I ÖKNEN? Där i stillheten hör jag rösten…

Far säger: Jag skall vara med dig. Jesus säger: Gå ut och gör… Jag är med er…

   Där i öknen kan stora saker hända… en gammal buske börjar brinna men brinner inte upp. En knepig gubbe och en misslyckad Miss känner något varmt i hjärtat. ”Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen (Luk 24:32). Sjung Sv Ps 45:2.

O vilken kärlek underbar sann, 

aldrig har någon älskat som.

  Frälst genom honom, lycklig och fri, 

vill jag hans egen evigt nu bli

Så förvandlas en terrorist!

Det är Paulus, f. Saulus, som åsyftas. Var han en terrorist? Ja, han gjorde sådant som Isis idag gör.Apg 8:3 berättar att han försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse. Apg 9:1 säger att Saulus andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar… I Apg 22:4 säger han att han förföljde dem ända till döds. I Apg 26:11 berättar han att han själv såg det som sin plikt att göra allt för att bekämpa Jesu nasaréns namn. Många av de heliga satte jag i fängelse… och när man ville avrätta dem röstade jag för det… jag tvingade dem att häda. I mitt vilda raseri förföljde jag dem ända till utländska städer.

   Ja, Saulus gjorde sådant som Isis gör och har gjort i våra dagar. Saulus – en terrorist! Men Gud griper in! 

   Paulus berättar själv om det på många ställen. Bl a i dagens epistel från andra Korinthierbrevet 3:4-8. Läs också 1 Tim 1:12-17 och Apg 9:1 ff. Läs eftertänksamt, gärna högt så att båda öronen hör. När du läst: Tänk efter: vad skrev han? Hädaren, förföljaren, våldsmannen (1 Tim 1:12-17) blir bländad av Guds härlighet (Apg 9). Han förlorar synen. Men blir nu alldeles klarsynt. Han möter barmhärtighet. Förföljaren blev efterföljaren. Maktmänniskan blir tjänare. Den skarpsynte studenten som kunde avancerat till professor i Jerusalem, han erkänner att han inte kunnat tänka ut något på egen hand. Hade han blivit professor hade ingen känt till honom idag. Men vad Gud idag gör genom honom påverkar miljarder.

Paulus, den duktige, självmedvetne får en ny förmåga från Gud. Han, som såg var det var för fel med alla andra, får se sig själv som den störste av syndare. Vår Herres nåd överflödade med tro och kärlek i Kristus Jesus. Den hårde, kalle terroristen börjar sjunga lovsånger: Ära och pris åt evighetens Kung, den odödlige, osynlige, ende Guden, i evigheters evighet. Amen(1 Tim 1:17). Den forna glansen bleknar. Han har nu blivit bundsförvant med Jesus och får leva i förtroligt förhållande till honom (Psalt 25:14). Han har hittat en mycket större härlighet - Andens tjänst. Anden avslöjar slöjor (se nedan).

När Anden kommer händer det något med bokstäverna! Bokstäverna ligger där tysta när jag öppnar min bibel. Jag läser, men får inte ut något. Ibland hittar jag en vers som säger mig något. Vi ska älska… göra gott. Krav men inte kraft. Bokstäver utan Anden är dödande läsning. Men när Anden kommer blir det liv i bokstäverna. Det spritter till i dem. Orden öppnas. Vi dras in i texterna. Vi finns där. Och Anden finns där. Vi kan inte gömma oss bakom slöjor av förställning och att låtsas…

Vad händer då? Om det handlar fortsättningen av dagens text. Läs 2 Kor 3:16-18

Men när någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort (vi avslöjas). Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.

Så förvandlas en terrorist!

Så förnyas förstockade.

Läs Markus 7:31-37 i din bibel och berätta sedan för dig själv vad du läst.

   Jag vet inte om folket i texten är förstockade. Men när Jesus vill bota den döve får de inte vara med. Jesus tar honom avsides. Varför? Vi vet inte. Var de bara nyfikna, sensationslystna? De skulle bara reagera på det underliga sätt på vilken Jesus botade. Varför stoppar Jesus fingrar i hans öron, varför spottar han och suckar? Och när undret sker bryr de sig inte om vad Jesus säger till dem. De fastnar i att bara stå där och häpna. Sensationslystna. Förstockade.
   Vi utnämner gärna andra till att vara förstockade. ”Dom där”. ”De ytliga”. I nästa kapitel - Markus 8:17 - är det lärjungarna – vi – som får höra hur Jesus suckar om oss: Äro edra hjärtan så förstockade? (Bibel 1917). Går vi sovande genom livet, dragande tunga timmerstockar?
   Men den döve förstår. Det är bara han som får veta vad Jesus gör. Fingrar i öron och spott. Underligt! Men inte underligt för den döve. Han hade säkerligen varit hos helbrägdagörare som gjort så. Jesus talar till den döve om att han vill bota honom, på ett språk som han förstår. Det första han hör är ordet Effata. Ordet betyder ”öppna dig”. Och då - genom Jesu ord händer det - ett helande, en förlösning, ett begripligt språk. Den döve hör, den stumme talar…
   Vad säger detta oss? Är det kanske vi som är både döva och stumma. Döva för Guds röst. Märkligt stumma när det gäller att vittna om vår tro. Andligt förstockade! Jesus behöver få ta oss avsides, beröra både öron, ögon, mun och hjärta. Andra ser och undrar: ”Vad har hänt med dem?” och svaret de får är: Allt Jesus har gjort är gott! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala. Och förstockade att förnyas! Och de och vi sjunger ur dagens Psaltarpsalm 145:13b – den vers som inte finns i äldre biblar men som man hittade för några år sen. Ett ”by-heart” ord!

Herren är trofast i allt han säger och kärleksfull i allt han gör….

Får du mersmak? Läs Sångpostillan, tolfte söndagen efter Trefaldighet, årg 1, sid 358. På bibelskolan.com tryck här. Där kan du också lyssna till Bengt Pleijel som predikar, Annika Pleijel som läser texten och Bodil Landgren som leder oss i dagens sång, som har världens bästa text. 

Påstår

Bengt Pleijel 91+

som också sprider ryktet att Himlakoden A- Be- Se- Ge finns att köpa på GAudete förlag, Helsingborg. www.gaudete.se. Tryck här.