Inför söndagen Septuagesima och Alla hjärtans dag 14 februari

Julen varade i år ända till femte söndagen efter Trettondedag Jul. Men sjätte söndagen får vänta till år 2038. Det är det år jag blir 111+. Eftersom jag är lite osäker på om de elektroniska processerna i hjärnan då är så friska att jag orkar skriva en predikan, har jag redan gjort en. Den söndagen handlar om att Gud verkar NU. Är du nyfiken på NU-fiken så tryck här så hamnar du mitt i budskapet om vad Gud gör NU.

Den som bestämmer hur många söndagar efter Trettonde det skall bli, är som vi vet Gubben i månen. Han säger att påsken kommer efter första söndagen efter fullmånen efter vårdagjämningen. Kommer påsken sent bli söndagarna efter trettondedagen fler.

Tisdag natt den 15 april detta år händer det att Gubben i månen då är full – full av kärlek och full av glädje. Han ropar ut: ”På söndag 20 april är det Påskdag. Den stora segerdagen är inne, segern över synd och död och allt djävulskap. Livet vann, dess namn är Jesus. Jubla och triumfera!”

Att julen varar än till påska, är som vi vet inte sant. Däremellan kommer fastan. Och före fastan kommer FÖRFASTAN, som är veckorna efter de tre söndagarna Septuagesima, Sexagesima och Fastlagssöndagen. Då skruvar vi ned takten och ställer in oss på ASKONSDAGEN den 5 mars, onsdagen efter Fastlagssöndagen, då fastan börjar. Och fastan varar än till påska.

På söndag är det söndagen SEPTUAGESIMA. Det är latin och betyder den sjuttionde. Vi befinner oss i 70-dagarsförberedelsen före Påsk. (Egentligen är det bara 64 dagar till Påskdagen, men 64 med råge blir 70). Det är sådant man behöver veta om man vill ställa upp i TV:s VEM VET MEST.

Söndagen handlar om NÅD OCH TJÄNST. Först kommer nåden – Guds obegripliga och oförtjänta godhet. Den fungerar som en drivkraft som lockar ut mig i tjänst. Först fyller jag på bilen med bensin. Sedan kan jag tuta och köra. Mer om detta i dagens predikan.

Jesus har en plan med oss under tiden fram till Påsk: Han vill utbilda oss till tjänare. Han själv är HERRENS LIDANDE TJÄNARE. Han vill lära ut sin livsstil. Att spela herrar klarar vi av oss själva. Men för att bli tjänare krävs ett gudomligt under. Paulus skriver i 2 Kor 3:6 ”han har gjort oss dugliga till att vara tjänare”.

I TV-reportagen från OS i Sotji har man pekat på många missförhållande i Ryssland. Arbetare får inte sin lön. De trakasseras. De får inte opponera sig m.m. Man har sagt att detta hör till ryska kulturen. Tsar Putin härskar. Och dem han härskar över härskar över andra. Rörelsen sker uppifrån och ned. Trampa på ...

Men är vi inte lite ”ryska” i Sverige också. Man mobbar och förtrycker, skriver hotmail och hatmail, face-boxar och twittrar, registrerar och skadegläder sig över andras dumheter, fel och misstag. Man har sin glädje i orättfärdigheten. (Tänk efter själv: Vad pratade ni om med varandra? Det vackra vädret – eller andras dåligheter, sjukdomar och ”det var allt bättre förr”? Eller .... ).

Vi är tjänare, men vi talar hellre latin och då heter det minister. Statsminster som Reinfeldt. Eller komminister som jag var i sju år och sju månader i Fjällbacka. Själv lyckade jag aldrig bli ”statstjänare” – till stor glädje både för mig själv och för hela svenska folket. Nu är jag sedan 61 år präst och VDM. Det är latin och betyder Verbi Divini Minister - Guds ords TJÄNARE. Ibland glömmer och gömmer vi bokstaven M i VDM och då blir man VD ­- verkställande direktör. ”Superkyrkoherde” kallas det idag. Själv nöjer jag mig med att vara ”superpensionär”. Det blir man då man fyllt 75 år. Då får man åka gratis buss på Västtrafik.

Jesus, Herrens lidande tjänare, lär oss en helt annan livsstil. Han kommer till oss nedifrån. Han stiger ned i vår skuld och vårt lidandes djup och letar rätt på oss och alla barn som inte lyckats vara snälla hela året. Han är därnere för att ta tag i oss och älska oss tillbaka till Gud (se SvPs 62:2). I hans efterföljd lär vi oss inte att ”nedrätta” utan att upprätta. Inte att ”nedmuntra” utan att uppmuntra.

Paulus berättar att han vid Jesu kors förstått att Jesus dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin egen skull. När han upptäckt detta säger han: Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis. (2 Kor 5:15-16, Bibel 2000). Vi bedömer ofta människor på människors vi: Den är vacker, den är ful, den är smal och den är tjock, den är smart och den där är alldeles hopplös. Tillsammans med Jesus får vi se på varje människa med hans möjligheter. Där kommer ett möjligt helgon! Han är kanske inte ett helgon, men vad kan inte hända om Jesus får hedersplatsen i hans hjärta?

På fredag – den 14 februari – är det ALLA HJÄRTANS DAG. I Sångpostillans predikan på Septuagesima har jag något på hjärtat för just dig och denna dag. Jag berättar om DET INRE KÄRLEKSRUMMET. Det kallar man ibland för hjärtat, ibland för anden i oss. I Ordspråksboken 4: 20-23 står ett ord som du nu får som läxa. Lär dig det by heart!

Min son, min dotter, tag vara på mitt tal , vänd ditt öra till mina ord.

Låt dem inte vika från dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup.

Ty de är liv för var och en som finner dem och läkedom för hela hans kropp

Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet.

Man kan fylla sitt inre med det som är fult: bitterhet, elakhet, ondska, avund, jämförelse ... Vad hjärtat är fult av det talar munnen. Vi får en konstig atmosfär omkring oss.

Man kan fylla sitt inre med Gudsordets liv – godhet, nåd, kärlek, inlevelse, förlåtelse. Vad hjärtat är fullt av det talar munnen. En doft av liv till liv, som Paulus uttrycker i 2 Kor 2:16

Nu händer något med hjärtat, vårt inre kärleksrum. Fyller vi det med fult drar det allt fult som en magnet till sig. Fyller vi det med Gudsordets ord om liv, kommer den helige Ande på besök. Han har redan andats in ande och liv i bibelorden (Tim 3:16-17). Paulus berättar att Anden börjar tala med oss om bibelorden. När vi tar emot bibelord och vattnar dem med bön så vittnar Anden med vår ande att vi är Guds barn (Rom 8:16). Vi får en underbar självbild: Vi är Guds barn. Den himmelske konungens barn. Det största och finaste man kan bli. Sträck på dig kungabarn!

Människor omkring Paulus insåg att han talade av personlig erfarenhet. Innan han blev kristen hade han dålig andedräkt. Han andades hot och mordlust (Apg 9:1). Sedan Jesus intagit hedersplatsen i hans hjärta (Gal 2:20) fick han sprida en kristusdoft omkring sig (2 Kor 2:15 Bibel 2000).

Det är mycket som kan hända med vårt hjärta, vårt inre kärleksrum, när Jesus får ta hand om oss.

1. Hans Majestät JAG avsätts och Jesus får sitta på tronen
2. Vi får tillgång till den helige Andes himmelska resurser
3. Vi öppnar vårt hjärta för Herrens minsta syskon. jag har er i mitt hjärta skriver Paulus och ger oss ett recept på syskonkärlek (Fil 1:7). Ja, finns det hjärterum finns det .... plats!

HJÄRT-liga hälsningar till er alla från

Bengt Pleijel 87+

PS! Sångpostillans predikan på söndagen Septuagesima anhåller om bostad i ditt hjärta. Tryck här så kommer den med en gång. Eller öppna boken Sångpostilla årg 3 sid 122.

En fråga: Kommer du ihåg ”byheart-ordet”?