Inför Fastlagssöndagen.

Vi befinner oss ännu i förfastan. Ordet ”fastlag” kommer av det tyska ordet ”vastelabend” – fast-aftonen. Precis som vi har julafton, påskafton m.m. har vi också en fast-afton. De tre dagarna före fastan brukar man kalla Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Under dessa tre dagar tar man farväl av köttet. I sydliga länder gör man det ofta under festliga former, glada upptåg och karnevaler. Karne vale betyder ”farväl kött”. Vi har en rest av detta, då vi på fettisdag äter fettisdagsbullar. Äter man dem på andra dagar bör de kallas semlor.

Onsdagen efter dessa tre dagar kallas Askonsdag. Då börjar fastan. Och fastan varar än till påska. Precis som Jesus fastade i 40 dagar varar fastan i 40 dagar mellan askonsdag och påsk. Men då räknar man inte söndagarna. På söndagar fastar man inte. Det är bröllopsfestens dag.

Varje söndag bjuder Kristus, brudgummen, sin brud, församlingen, till fest. Vi inbjuds till Herrens måltid med orden från Uppenbarelseboken: Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid. Bröllopsfesten avbildar trons innersta hemlighet: föreningen med Kristus. (Med evig kärlek, sid 64, av Peter Halldorf)

Varför fasta? I Bergspredikan talar Jesus om fastan. Han säger inte: Om ni fastar. Men inte heller: Ni måste fasta. Han säger: Han säger: När ni fastar ... och han ger instruktioner om hur man då skall förhålla sig.

Nu citerade jag mig själv från min bok De Himmelrika, sid 80-81. Boken finns på www.bibelskolan.com . Tryck här så hamnar du i utläggningen av Matteus 6:16-18.

Fastlagssöndagens tema är KÄRLEKENS VÄG. Vi går med Jesus upp till Jerusalem. Vi följer honom på hans sista vandring och får se och ”skåda hur Jesus Krist Guds Son i syndares ställe lider” (Sv Ps 135). Vi försöker förstå varför Jesus säger att Han MÅSTE lida och dö för vår synd. Vi samtalar med Jesus om våra liv och ber med den blinde Bartimaios: Herre, gör så att jag kan se... (Luk 18:41). ”Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon, Herre mig giv.” (Sv Ps 45).

Det är på den vägen vi börjar förstå fastans betydelse. Vi fastar inte för att förtjäna Guds godhet. Utan för att befrias från det som hindrar oss att se och ta emot Guds godhet. Vi drar ned på vanor och ovanor som gör oss självupptagna, tröghjärtade och förhårdade.

Du bör kanske under fastetiden tänka igenom vad det är i ditt liv som hindrar dig.

Vågar du stänga av TV:n under Fastan? Styrs du av alla ”måsten”? Vad sägs om 40 dagars gottisfasta? Behöver datorn få semester? (Datorn kan bli en farlig maktfaktor i ditt liv. 4 Mos 16 och Psaltaren 106:17 berättar om denna makt. Läs inte det!). Vad prioriterar du – medias mesiga mediciner eller Bibelns friska förändringsrecept? Behöver du rökfasta (själv gör jag det hela året och mår bra av det). Vad fastnar du i som du behöver fasta ifrån: självömkan, leda, likgiltighet, förakt, äregirighet? Eller ...

På KÄRLEKENS VÄG får du följa Jesus som är VÄGEN, och höra ihop med VÄGENS FOLK. De första kristna kallade sig så. Det betyder: du är på väg men inte framme och inte färdig. Det finns ständigt mer att upptäcka, mer att erfara, mer att få förändra i ditt liv. Kom som du är. Men förbli inte som du är. Bibeln talar om en spännande omformning (se Rom 8:29 och 1 Joh 3:1-3).

Vägen har diken. En del hamnar i laglöshetens dike och klafsar omkring i syndens geggamoja, satsar på sig själva och ropar ”Happy, happy”. Ibland kikar de över dikeskanten och ser hur löjliga de ser ut som kämpar i lagiskhetens dike. Där aktar de sig för synden där nere i diket, men vaktar på syndarna i andra diket, som de uschar och tycker ser löjliga ut.

Men han som är VÄGEN räcker ena handen åt de laglösa och andra handen till de lagiska. Båda grupperna saknar ”härligheten från Gud” (Rom 3:23) och båda grupperna får hitta en rätt färd (Rom 3:21), och på vandringen genom de fagra riken på jorden bildar de en kyrkokör: O hur saligt att få vandra ....

I Fastlagssöndagens texter träffar du många både underliga och underbara människor. I dagens evangelium (Mark 10:32-45) möter du Jesu lärjungar. Jesus talar om sitt lidande. De drömmer om äreposter. Tittar du noga på dem, upptäcker du att var och en av dem håller upp en spegel. Tittar du i spegeln känner du snart igen den självupptagna person, som du själv har så mycket besvär med. Men alldeles nära dig står Jesus och hjälper dig att hitta en ny förankring i ditt liv. Din ängslan försvinner. Mungiporna går upp. Du ser riktigt stolt ut. Ty den stolte har sin stolthet i Herren (1 Kor. 1:31).

I en annan av söndagens texter (Luk 18:31-43) ser du hur Jesus stannar till hos den blinde Bartimaios. Bredvid honom har du satt dig. Jesus frågar både honom och dig: Vad vill du att jag skall göra för dig? Den frågan ställer Jesus till dig varje gång du går i kyrkan eller öppnar din Bibel. Läs Lukas 18:41 och hör vad både Bartimaios och du svarar.

Tänk dig nu att du öppnar kyrkporten eller öppnar din bibel och du ställer en fråga till Jesus: Vad vill du, Jesus, göra för mig? Jesus svar läser du i Lukas 4:18-19.

Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.

Glädje! Befrielse! Klarsyn! Frihet! Framtid!

Jesus kan ge dig allt detta. Men nu är det ett stort problem med Jesus. Eftersom han är KÄRLEKEN kan han inte tvinga sina lösningar på dig. Då vore han inte kärlek utan diktator. Därför säger han: Kom till mig.... Omvänd dig.

När du vänder dig om och kommer till Jesus händer detta: Du ser hur han ser på dig med sina möjligheter. Du hör hur hans mun frambär ett glädjebud till dig. Du anar hur hans händer löser dig från dina låsningar och lyfter av dig det som gör dig betryckt. Och framför allt hittar du detta: Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem. Mina ögon ser alltid upp till Herren, ty han drar mina fötter hur nätet... (Psalt 25:14-15).

Vilken rik tid vi går in i nu under kyrkoåret!

Sångpostillan, årg 3, sid 135-140, kan bli för dig en rikedomsöppnare. Har du inte boken tryck här så hamnar du där.

Bengt Pleijel 87+

PS! – ett böneämne under fastetiden:

Som ni kanske redan vet så kommer framtiden för Åh Stiftsgård att avgöras under våren. Där finns förslag om nedläggning men också om andra lösningar. Be om Guds Andes vishet över stiftets visa män och kvinnor som skall besluta i denna fråga.

Frågan om vad som skall hända rör kanske inte bara denna gård. Den rör vid kristenhetens framtid i vårt land. Kyrka, vart är du på väg?

Gud vill det som står i Lukas 4:18-19, se ovan.

Gud vill att det skall bli såsom i himlen i Sverige.

Men om vi inte vänder om kanske Herren säger till oss det han säger till församlingen i Efesus:

Men det har jag emot dig att du har övergett din första kärlek. Tänk därför på varifrån du fallit och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats (Joh Upp 2:4-5 (Fb)

Kyrie eleison!

En ångest går fram och ofreden rister i livsträdets stam.

Då kallar Guds Ande de kristna till bot,

att bedja sig samman att världen må tro.

O, lyft i vår söndrings och vilsenhets natt försoningens kalk.

(Sv Ps 62:6).