måndag 19 december 2016



Inför Julhelgen 2016

Nu är det jul igen

och jag önskar er alla att ni denna jul får bli riktigt ”himla glada”. För det kan man bli om man smakar på himmelskt söndagsgodis.
   Men låtom oss inte förakta jul med jorde-godis. Tomten gör så gott han kan för att vi åtminstone en dag på året skall vara riktigt snälla mot varandra. Han talar gärna om ”snällhetens återkomst”. Så försök hänga med. Njut av den goda maten (med försiktighet så att du kan få fortsätta beundra din goda karaktär). Gläd er över de dyrbara klappar ni får. Det är bättre att ge klappar till varandra än klappa till varandra. En som är glad över presenter vi köper och ger är Magdalena A. Ty blir det prassel i momskassan blir det glädje i mumskassen som Vård, Skola och Omsorg får. Ja, hon ”uppskattar” oss mycket.
   I Sverige kallar man högtiden för jul. Ingen vet riktigt vad det betyder. Många andra länder har namn som luktar Betlehem och doftar rosor (se Sv Ps 113). På engelska heter den Christmas – Kristusmässa. På Tyska Weihnacht – den vigda, heliga natten. På franska Noêl (födelse). Julen är en Jesus-fest. Och vi önskar varandra:
   God Jul - Merry Christmas - Fröhliche Weinachten - Pozdravlyayusprazdmiken Rozhdrestua.

   I Sverige börjar julen i november och når sin höjdpunkt på Julafton då vi dansar och leker med tomtar. Då får alla snälla barn gåvor. Men julen är inte slut med denna afton. Fortsättning följer. Julen varar än till tjugondedag Knut. Det är alldeles sant. Under den tiden får vi se hur trötta, slitna, besvikna barn i alla åldrar, alla de som inte orkat vara snälla, smyger sig ut till Betlehem. De som ”gått i väggen” hittar en dörr. De går in genom den. De hör hur ett barn i krubban viskar: ”kom till mig, ni som misslyckats med att vara snälla, så skall jag ge….”
   Många har förväntningar på jul. Maria och Josef har det. Och herdarna. Vi hittar profeter och kungar som har det (Luk 10:24), och änglar (se 1 Petr 1:10-12). Barn i Ljungskile och Stockholm har det. Vi intervjuar några av dem nu.
   Först träffar vi den gamle JESAJA. Han berättar att han flera hundra år innan Jesusbarnet föddes fick se vad som skulle hända. Läs och BE-grunda Jesaja 9:2-7.
   Jesaja ser att något ska hända i kungafamiljen. Är det hos vår kung det ska hända eller är det längre fram, undrar han. Jesaja vet inte, men han tar oss med i tillbedjan. Det som skall hända blir närvarande nu hos Jesaja och hos oss: Ett barn blir oss fött, en son blir oss given. Vi får tillsammans med Jesaja smaka på hans namn: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste (9:6 Fb). De namnen ger oss förväntningar, hopp.
   Ja, något stort ska ske därför att det finns en Gud i himlen, som ser sina barns nöd och vill gripa in. Herren Sebaots nitälskan skall göra detta. Guds kärlek brinner. Han älskar med nit, iver, lidelse. När han griper in, blir det jubel, glädje – man dansar och sjunger som under skördetiden, man rätar på ryggen som då okets bördor lyfts av och segern förkunnas över Midjan. Ja, det blir så när murar faller som i Berlin 9 november 1989, och som kan hända med de murar som är oss emellan, där vi genom gallren ser på varann (Sv Ps 289:3) om Herrens Sebaots nitälskan får drabba oss.
   När Jesus föds i Betlehem går det som en häpenhet genom himlarymderna. Änglarna håller andan. Ett barn föds i Betlehems krubba.. Vi undrar. En ängel håller då världshistoriens första julpredikan. En predikan i tre delar:

1. Var inte rädda.
När det här med Gud kommer riktigt nära uppstår ofta fruktan. Det första som himmelska budbärare måste säga är detta: Var inte rädda!

2. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. Där rädslan försvinner, kommer kärleken och glädjen in. Glädjen gäller tydligen inte bara herdarna utan allt folket då och alla folk nu (se Matt 28:19).

3. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Den himmelske predikanten är tydligen mycket noga med att vi ska veta vem det är som föds:

FRÄLSAREN = den som räddar oss och hjälper oss att bli av med skuld och skam
MESSIAS = den Smorde, som är utrustad med helig Ande och kraft. Där han går fram skall de ödmjuka känna en allt större glädje i Herren. De lär sig lyssna. De får öppnade ögon. Fattiga blir himmelrika (Jes 29:18-19).
HERREN = han bär det heliga Gudsnamnet, namnet över alla namn. Gud blir människa! Gud i nattens timmar! Tecknet på detta är ett nyfött barn, som är lindat och ligger i en krubba.

Efter denna julpredikan blir det körsång. Den himmelska kören sjunger: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” Den himmelska världen fylls av lovsång, därför att då man lämnar över äran åt Gud. fylls jorden av fred. Dem som Gud har utvalt får nåd. Utvalda är de, som behöver hans nåd. De får fred med Gud. De får det rätt ställt med Gud, ett nytt förhållande, en kärleksrelation. Det är inte en ny religion som kommer till oss utan en ny relation. Varje gång någon tar emot detta öppnas himlen, och det blir glädje bland Guds änglar (Lukas 15:7,10).
   Vi hör, vi häpnar och vi fattar ett viktigt beslut: Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett.
   Vår himmelske Fader sitter inte denna julnatt i en fjärran himmel och har det skönt, medan hans barn här på jorden har det svårt. Gud är inte ointresserad av mänskliga problem. Nej, Gud lider med sin olyckliga värld. Det gör ont i Guds fadershjärta varje gång hans barn får det svårt, precis som det gör ont i en mamma eller pappa då de ser hur deras barn går vilse och råkar illa ut. Så intensivt lider Gud med denna värld och med alla dess vilsegångna och vilseförda barn att han gör något högst oväntat. Vad gör han?
   Gud kommer till oss i detta barn! Gud blir människa! Gud i vår nöd! Gud i vår synd! Barnet som ligger och gråter i foderspiltan är Gud. Gud har lagt sig som ett barn vid människans bröst och utlämnat sig i människans våld. Nu kan något nytt kan hända i våra liv.
   Vi ber med Martin Luther i Sv.Ps 125 vers 13, så som den ursprungligen löd:
  "Ack, Herre Jesus, hör min röst: Red dig en krubba i mitt bröst.
   Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro."

   Min inre värld – inte bara som ett bråkigt Betlehem.
   Min inre värld - också som ett stall, där det finns smuts och spindelnät och skräp lite varstans, där det finns får som bräker och oxar som bråkar, och dumma tankar som plågar och minnen som gör så ont.
   Mitt in i denna värld vill Jesus komma. Han vill föda in sitt liv i oss. Han vill rena oss inifrån och fylla oss med kärlek. I Betlehem, som betyder brödhus, ger han oss Livets bröd
   Detta Betlehem är inte långt borta.
   Låt oss nu gå till Betlehem och ta emot det som där ges. Smyg dig fram till barnet i krubban. Böj dig ned där. Luta trons trötta panna mot krubban. Lägg ned ditt egen nöd där. Tala med Jesus om det som är din nöd och din synd.
   Lyssna in budskapet från Betlehem i djupet av ditt inre: En frälsare har fötts åt er. Hör pulsslagen från Guds fadershjärta: Kristi kropp FÖR DIG utgiven. Kristi blod FÖR DIG utgjutet.

   Men plötsligt händer det något. Vi störs i dessa djupfromma tankar. Det knackar och bultar och ringer på dörren. Det kommer julgäster. Klockan är 15 på julafton. In kommer Lady och Lufsen, Kalle och Ferdinand och några till. Lite senare kommer Karl Bertil Jonsson, han som tog från de rika och gav åt de fattiga. Sist kommer hans ömma moder, som får sista ordet: ”Det var en välsignad jul”. Och hon fick något religiöst i blicken. Ty detta hände då man firade julen till minne av Jesu Kristi födelse.
   Vad gör vi med dem? Det kan jag svara på, ty något märkligt hände hos mig för ett par dar sen. En äldre herre med vitt skägg och vitt hår sätter sig på en stol i mitt hem och berättar att han brukade bjuda hem alla dessa ”klockan 15-gäster” till sig. Han sätter sig ned med dem runt granen och berättar för dem …
   Ja, du kan du både få se och få höra vad som sas. Bröderna Karlsson var med och filmade. Om Du trycker här: Julhälsning från Bengt Pleijel , får du vara med om VÄRLDSPREMIÄR på denna unika händelse.
   Av Karl Bertil Jonsson, som tog från de rika och gav åt de fattiga, lär du dig att TA EMOT från din RIKE Frälsare, och får då något att ge åt kärleksfattiga vänner omkring dig. De kommer att bli himmelrika! Och ”himla glada”. Eller arga, se Annandag Jul.

Till sist några BE-grundningstips från Sångpostillan (SP) och från bibelskolan.com (BS) :
Julevangeliet enligt Lukas 2:1-20. SP årg 1 sid 38. BS tryck här
Julevangeliet enligt Johannes, 1:1-14. SP årg 2, sid 33. BS tryck här
Julevangeliet enligt Matteus 1:18-25. SP årg 3 , sid 32. BS tryck här

ANNANDAG JUL – DEN HELIGE STEFANOS DAG -kommer dan efter, med ett chockbudskap: FRID möts av STRID! Vi möter martyrerna, trons vittnen. När de vittnar om Guds kärlek möts de av motstånd, hat, förföljelser. ”Ni har fått nåden att – ja, inte bara att tro på Kristus, utan också att lida för hans skull (Fil 1:29). Allt liv lides fram. Dagens texter i SP årg 3, sid 38. BS tryck här.


   När du möter motstånd – läs Stefanos bön i Apg 7:54- 8:1. När förföljelse bryter ut mot församlingen, läs och bed Apg 4:23-31.
  Ja, låt oss denna jul gå till Betlehem och se och ta emot det som där har skett.

Det är då det blir en rIktigt GOD JUL!

Bengt Pleijel 89+



Skriva ut