Inför Tredje söndagen i Advent

Denna söndag följer vi tredje årgångens läsningar. Vi får lyssna till vad Herren säger till oss genom Jesaja 40:1-8, och genom Paulus i Galaterbrevet 3:21-29, och genom Johannes Döparen i Lukas 3:1-15. I alla texter får vi upptäcka

ÖKENVÄLSIGNELSER

   Vi är inte så förtjusta i öknen. Vi traskar fram i vårt vardagsenahanda. Livet känns som öken. Torrt, gråtråkigt, upp och ned. Trött i tanken och skoskav i själen. Det är så synd om mig. Jag suckar mig fram bland jämmerlika suckianer. Och jag undrar: Ska det va' så här?
   Om livet i öknen inte är så bra, så är livet i Babel är inte heller så bra. Storstad, jäkt, stress, kollisioner, babbel. Mitt huvud känns så tungt.

Drag ut från Babel, ropar Jesaja (Jes 48:20).

Jag skall föra henne ut i öknen och tala till hennes hjärta, säger Herren till oss genom Hosea (2:14).

Herren har något på sitt hjärta som han vill säga till vårt hjärta. Först sänder han till oss...

1. JESAJA – läs Jesaja 40:1-8
   Genom Jesaja talar han i vers 1-2 in nytt mod i de modlösa, tröst till de ledsna, syndernas förlåtelse till för-krossade. De som hör och tar emot kan sedan sjunga ”frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli” .
   Detta budskap når oss inte i stress-Babel. För mycket buller och bång. Mer uppkopplade på hen i mobilen än på Fader vår i himlen. Jag måste ut i öknens stillhet.

En röst ropar i öknen (v 3 Fb).
   Vad ropar den till oss? Vi får en livsuppgift: Bli vägarbetare! Bered väg för Herren! Vad är det för berg och dalar, skräp och bråte, som hindrar människor att se Herren och ta emot honom. När hindren är borta och vägen byggd kan Herrens härlighet uppenbaras (v 5). Och människor som ser och tar emot blir upprätade och upprättade.

Jesaja ger också predikohjälp till prästen, som grubblar över Vad skall jag predika? (v 6).
   Han ska berätta för folket att människan är som gräset (v 6). OBS! Inte gräslig. Men GRÄS-LIK!
   I sommarpsalmen sjunger vi att allt kött är hö. Det låter lite visset. Men människan är som gräset. Det är något mycket fint. Det blommar, ger doft, skönhet och glädje. Det är fyllt av härlighet. Människan hör precis som gräset till Guds geniala skapelseverk.
   Men även den vackraste blomma vissnar ner och dör. Gräset torkar bort. Blommorna faller av. Och varje människa dör. Men det som består då allting annat förgår, det är Herrens ord. Bär vi hans ord och löfte i oss hör vi med till det som består i evighet (v 8, jfr 1 Petrus 1:24f). Livet slutar inte i öken. Den slutar i välsignelser,
   Om vad Guds ord kan göra i oss berättar idag Paulus i episteln.

2. PAULUS – läs Galaterbrevet 3:21-29
   Det Gud säger leder och driver oss in i det kraftfält som heter I KRISTUS.
   Alla är ni genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Men om ni tillhör Kristus är ni också avkomlingar till Abraham, arvtagare efter löftet (v 26-29 Bibel 2000).

I KRISTUS – det är oasen i vår öken. Och vilka ökenvälsignelser! Vi hittar djupgemenskap med både Jesus och med varandra. Vi hittar släktingar som vi aldrig anat att vi haft. Abraham hör dit. Vi är avkomlingar och arvtagare till Abraham. Vi tillhör familjen Ibrahimovic.

I KRISTUS - där strömmar kärlekskällan med friskt liv emot oss varje dag. Där tappar fördömelsen sitt grepp om oss (se Rom 8:1). Där tar glädjen aldrig slut. Gläd er I HERREN alltid – all tid, varje tid, just nu. Där får ”vägarbetarna” vila ut, hämta kraft och inspiration.
   Vilka ökenvälsignelser! Och fler väntar på att bli upptäckta av oss. Vi träffar i dagens evangelium...

3. JOHANNES DÖPAREN – läs Lukas 3:1-15
   Lukas börjar med att berätta om hur Gud vill komma till tals med oss. Och då går han förbi kejsare och kändisar, filosofer och professorer ( ”en professor har sagt…”). Nej - Guds ord kom till Johannes!
   Kan ni se Guds humor i detta? Vi bländas av det som lyser och glimmar. Men Guds största gärningar sker inte där. Den sker i ringheten. Gud börjar nedifrån.
   Rakt emot oss dyker plötsligt en underlig ökenfigur fram. Johannes heter han och döparen kallas han. Han verkar kärv. Han är klädd i kamelhårsmantel och lädergördel - (verkar sticksigt!) Han äter konstig mat: Gräshoppor och vildhonung! En underlig figur. Vi kan inte ta med honom på nobelfesten.
   Johannes kommer inte till oss som en snäll jultomte. När Johannes kommer emot oss ser vi hans ögon. Blicken är som en brinnande eld. Han säger: "Du går åt fel håll. Vänd om! Det är inte alls synd om dig, det är synd i dig. Bered en väg för Herran”!
   Ja, Johannes är inte bara kärv. Han är också djärv. Han stryker oss inte medhårs. Han avslöjar oss. Sätter fingret på ömma punkter. När folket kommer till honom i stora skaror säger han inte vänligt: ”Känn er välkomna till vår högmässa idag Hoppas ni skall trivas…”
   Han säger de förskräckliga orden: ”Huggormsyngel”. Ni är Djävulens barn. Han talar om rutten frukt och om vrede och om träd som måste huggas bort och kastas i elden.
   Man kan undra över varför folk stannar kvar hos Johannes. Varför tog de inte första bussturen tillbaka till Jerusalem? Hade Johannes varit präst i Svenska Kyrkan hade han blivit utköpt och avsatt och avkragad.
   Men folk stannar kvar. De förstår att Johannes egentligen vill dem väl. Det anar att kärlekens eld som brinner i hans ögon inte bara talar om hur dåligt det är. Han vill tala om hur bra det kan bli. Ty det finns något mer i hans ögon. En ny vision. En syn. Han ser vad som kan hända i öknen när Jesus får komma in i våra liv och ge oss sitt liv. Johannes fick visionen från Jesaja: Ja, Herren skall förbarma sig över Sion, han skall förbarma sig över alla dess ruiner. Han gör dess öken lik ett Eden och dess hedmark lik en Herrens lustgård. Fröjd och glädje skall höras därinne, tacksägelse och lovsångs ljud (läs Jes 51:3-6).
   Därför stannar de kvar och vågar fråga: Vad skall vi då göra? De säger som människor säger efter det att Petrus predikan på Pingstdagen hade gett dem ett styng i hjärtat: Bröder vad skall vi göra?
   Johannes ger själavård och råd. ”Jag känner en som kan ta hand om skräpet i ert liv. Och som kan bota skoskav i själen. Jag mötte honom vid Jordan. Han kan ta bort synder. Han är världens bäste sophämtare. Låt mig hjälpa er till honom. Se Guds lamm som borttager världens synder.
   Också Petrus ger själavård och råd. På frågan Bröder vad skall vi göra? svarar Petrus "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva (Apg 2:38).

Något kan tydligen hända i vår öken! Vad då?

ÖKENVÄLSIGNELSER!

En välsignad julförberedelsetid
önskas er alla av

Bengt Pleijel 89+
er guide genom tredje söndagen i Advent, Sångpostillan årg 3. Boken sid 21 - slutsåld på förlaget, men finns på
bibelskolan.com tryck här.