inför Fastlagssöndagen

KÄRLEKENS VÄG

är temat för Fastlagssöndagen, som inleder den tid vi kallar för fastlagen.  De tre dagarna i fastlagenär Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Sedan kommer Askonsdag. Då börjar fastan. Och varar än till påska. Det är alldeles sant.

   Ordet fastlagen kommer av tyska ”Vastel-abend” = fastaftonen (jfr julafton, påskafton). Fastlag är raka motsatsen till fasta. På många håll i världen festar man, klär ut sig, slår runt, har roliga karnevaler. Man tar farväl av köttet genom att äta kött – karne vale = kött farväl. Ordet ”fettisdag” – sista dagen före fastan – påminner om det. Då äter svenskar fettisdagsbullar (= semlor).

    Nu börjar söndagarna få latinska namn. Esto mihi heter denna söndag efter dagens gamla introitus ur Ps 31:3 Esto mihi in Deum protectorem (var mig en skyddande Gud). Det skyddet behöver vi då vi vanrdar med Jesus på Kärlekens väg. När ”vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider” (Sv Ps135:1), ”stiger han ned i vår skuld och vårt lidandes djup och älskar världen tillbaka till Gud” (sv Ps 62:2).

Helige Ande, öppna våra hjärtan!

SKÖNHETSDROTTNING GLÖMMER SIG SJÄLV

Läs Ester 4:12-17

När man berättade för Mordokaj vad Ester hade sagt, sade Mordokaj att man skulle ge Ester detta svar: ”Tro inte att du ensam av alla judar ska komma undan för att du är i kungens hus. För om du tiger denna gång kommer hjälp och befrielse till judarna från annat håll, men du och din fars hus kommer att gå under. Vem vet, kanske är det just för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?”

Då sände Ester detta svar till Mordokaj: ”Gå och samla alla judar som finns i Susa och håll fasta för mig. Ni ska inte äta eller dricka något under tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänarinnor ska också fasta på samma sätt. Därefter ska jag gå in till kungen, även om det är mot lagen. Är jag förlorad, så är jag förlorad.” Och Mordokaj gick i väg och gjorde allt som Ester hade befallt honom.

Den gammaltestamentliga texten för oss in i en värld som ingen av oss fått leva i - hos den mäktige persiske kungen Ahasveros i hans palats.  Men ändå har den stora likheter med vår egen värld. Också vi hamnar i intriger, maktkamp, svek, bedrägerier.

Kung Ahasveros håller en fest som hans fru, drottning Vasti, vägrar att besöka. Då beslutar sig kungen att skaffa sig en ny hustru och låter en mängd unga flickor från runt om i riket komma till hans palats. En av dem är Ester. Hon är föräldralös och har växt upp hos släktingen Mordokai. Hon är av judisk börd, men talar inte om detta för kungen. Kungen finner Ester behaglig och gifter sig med henne.

Ester var mycket vacker. En verklig skönhetsdrottning. Vackra kvinnors problem kan vara att de kan bli mycket självupptagna. Karlar bländas. Och hon själv fångas av ”spegel, spegel på väggen där …”

Det gick inte så för Ester. Hon är en av Bibelns många stora kvinnogestalter. Hon får visa vad en ensam kvinna kan utföra med Guds hjälp. När intrigerna leder till att den onde statsministern Haman vill utföra en etnisk rensning av det judiska folket, som bor i Persien, griper Ester in. Hon samlar folket till bön och fasta. Alla räddas. Ester satsar sitt liv för att rädda andra. Livets mening för skönhetsdrottningen var inte belysta scener och galafester, inte ”ärat mitt namn flög över jorden”.

Esters bok är den enda bok i Bibeln där man inte talar om Gud. Varför? Var det livsfarligt att göra det? De levde ju som främlingar i Persien. Eller räknade man inte med Gud längre. Men om folket glömde sin Gud glömde inte Gud sitt folk. Han vävde inte folkets tragedi i sin kärleksplan. Vem vet, kanske är det just för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet?” Hennes stund var nu inne. Hennes gärning minns man under den judiska purimfesten än idag. 

Det finns likheter mellan Guds folk i Persien då och Guds folk i Sverige nu. Vi lever i ”mediemakternas fångenskap”. Här finns en ”Jesusfobi”. Det finns en ovilja att släppa in Jesus i både samhälle och kyrka. Talar man om Jesus och frälsning i din församling? Får den helige Ande vara med? Har vi drabbats av ”den falska frid som söver”? Vi går till nästa text och frågar:

Vad vill Gud med Sverige?

Läs första Timoteusbrevet 2:4-5.

Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla.

Gud vill enligt Paulus två ting med alla svenskar:

1. Gud vill att alla svenskar ska bli frälsta

ja, att alla skall kunna hitta tant Linas lycka som hon sjunger om i Sv Ps 45:2 :

O vilken kärlek, underbar sann!

Aldrig har någon älskat som han.

Frälst genom honom, lycklig och fri,

Vill jag hans egen evigt nu bli.

Här ligger hemligheter som väntar på att bli upptäckta av både skurkar och hyggliga Svenssons. Ingen förstår det så länge han/hon vänder ryggen åt Gud.

När vi vänder om ser vi hur Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte sprider sitt ljus. Vi blir alldeles klarsynta! Och förskräckta! Vi får vi se det som människor omkring oss ser (men inte vi själva): vår smuts, vår trasighet, alla snören och band som låser, binder och förblindar oss. Vi ser och skäms över vårt ego-trippande där vi satsar bara på oss själva. Varför kånkar vi på en massa bagage av skryt och skräp?

Dessa tunga sopsäckar hindrar oss när vi ska igenom säkerhetskontrollen. Varje rike har ju sådana. I Guds rike är det en trång port. Han har öppnat pärleporten så att jag kan komma in. Jag – men inte med mitt bagage! Avund och elakhet, jämförelse, lur och bedrägerier får inte finnas i Guds rike. Medaljer och skryt måste vi lämna. Vi ger det till världens störste ”sophämtare” – JESUS. Han kan borttaga världens synder!

Skämmigt! Men befriande! På andra sidan porten kommer vi in i Guds rike som inte är mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande (Rom 14:17).

2. Gud vill att alla svenskar ska hitta Sanningen.

… Det grekiska ordet för sanning betyder ”det som inte kan döljas”. Jag döljer lögner genom ”vackra ord-slöjor”.

Vi kommer inte till Sanningen. Men Sanningen hinner ifatt oss. Någon bankar mig på ryggen. Någon vill mig något. Jag vänder mig om. Vad händer?

När någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.

Vi blir inte utskällda. ”Jaså, du kommer nu, din drummel”. Nej, det första vi upptäcker är att hjälparen den helige Ande står där. Anden tar bort slöjan. Vi avslöjas! Och då ser vi Herrens härlighet, vi ser, det som Paulus skriver om idag: Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla. Vi ser KÄRLEKEN. O vilken kärlek underbar sann…

Vi dras in i den kärleken. Vi vandrar. Och förvandlas. Det vill Gud. Och det vill du! Du förstår ännu mer att detta gäller just dig, när du läser nästa text och ber om…

Öppnade ögon, Herre, mig giv!

Läs Johannes 12:20-33 i din egen bibel. Gör det!

Vi träffar några greker som kommit till Jerusalem. ”Vi vill se Jesus”, sa de. Vad ville de se? En kändis? En blivande nobelpristagare? En vis man?

Vi slår följe med dem. Grekerna söker vishet. Svenskar vill se se-nsation! Om vi får se honom kanske han ser oss. Vi har ju behov av att bli sedda, bekräftade. Och kan sedan berätta …

När man kommer till Jesus och berättar detta för honom, får vi inte veta om grekerna får träffa honom. Men vi svenskar får det. När vi ber om öppnade ögon ser vi. När vi ber om öppnade öron hör vi. Jesus talar om vetekornet:

Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. 

Jesus talar om sig själv!

Jesus själv är vetekornet som faller i jorden och dör. Han satsar sitt liv för att vi skall få leva och få leva ett rikt liv. Korset är inte en tragedi utan en triumf. I nattvarden får vi ta emot korsets välsignelse. Brödet som vi får där har en gång varit vetekorn, som bäddats ned i jorden, vuxit upp och burit frukt. I brödet tar vi emot Jesus, vi ser hans härlighet.

Jesus talar om oss!

Vilken bild! Ett ensamt vetekorn bär inte frukt. Är inte detta ensamhetens problem?  En människa som bara lever för sig själv blir inte till någon glädje. Ensam är man därför att man bara vill ha. Ha men inte ge. Jesus talar om att den som älskar sitt liv - som älskar att synas och berömmas, satsar bara på sig själv, blundar för nöden i andra – den förlorar det.

Lösningen på ensamhetens problem hittar vi kanske här. Kornet måste bäddas ned i jorden. Du lilla vetekorn är laddad med enorma resurser. Du kommer inte till din rätt förrän kornet bäddas ned i människomyllan. Du får ge ifrån dig, ge ut, lämna, offra något av dig själv. Då blir du till välsignelse …

Nu kan ensamhet ha många andra orsaker. Ensamhetens motkraft kan vara att att be den helige Ande om öppnade ögon så att du får se på svårälskade människor med Jesu ögon och Jesu möjligheter. Den dumma människan är ett möjligt helgon.

Vi ställs ofta vid korsvägen: Ska jag välja min egen väg, min lycka, min ära. Eller ska jag gå den väg där jag blir till välsignelse för andra. Gud vill det. Och jag ber: Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, Herre, mig giv …

Då händer det något märkligt. Med mina ögon. Jag får svar på min önskan: Jag vill se Jesus!

Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig. (Matt 25:37-40).

Du häpnar när du får höra vad Jesus säger. Du kan inte se det. Du har ju dött! Vetekornet har dött!  Nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig. (Gal 2:20).

Du vandrar nu på KÄRLEKENS VÄG! O hur saligt …

Bengt Pleijel 92+

som påstår att fler saligheter kan du hitta på denna söndag i boken Sångpostillan, årg 1, sid 123, på bibelskolan.com tryck här