Inför tredje söndagen i Påsktiden - Misericordias domini.

Den gode Herden

vill träffa oss på söndag. Söndagens latinska namn - Misericordias domini – betyder ”Herrens medkänsla”. Den Gud vi tror på har ”hjärta för de miserabla”. Så just du är välkommen till detta intressanta möte.

Dagens psaltarpsalm – Psalm 23 – är den mest citerade bibeltexten från Gamla Testamentet. Du kan den ”by heart”. Den är huvudtext för dagens söndagsgodis. Från den gör vi utflykter till GT-texten (Jeremia 23:3-8), till episteln (1 Petrus 5:1-4) och evangeliet (Johannes 10:22-30). Läs och BE-grubbla dem i din Bibel först!

Psalm 23 har två delar:

1. HERDEN OCH HANS HJORD - 23:1-4

HERREN är min herde, mig skall inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han ger liv åt min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.

Vem är han, den gode herden? Han är HERREN, JHVH– urtidens Gud som också är nutidens Gud. Han är vår tillflykt, vår refug i vardagens stressbuller. Han är HERREN, som sträcker ned sina två armar - Sonen är den gode Herden, som känner fåren och ger sitt liv för dem och Anden, hjälparen som leder oss in i fårfållan. Där får fåren (vi) ta emot liv och liv i överlöd (Joh 10:10). Där får vi byta samtalspartner! Om du ständigt pratar med dig själv hamnar du i självömkans och suckarnas tåredal. Det är mycket som fattas dig. Om du har HERREN som samtalspartner fattar du att inget fattas dig.

Lägg märke till att ordet HAN som finns tre gånger i Psalm 23 byts ut mot ett DU. Du får personlig relation. Inte längre bara åsikter om Gud utan också insikter.

Om HERREN sträcker ned sina två händer – Sonen och den helige Ande - förväntar han att du ”lyfter dina händer mot Guds berg och hus” ty ”från dem han hjälpen sänder och skickar ut sitt ljus” (Sv Ps 238:1).

Det första HERREN gör är att låta dig vila. Ibland på gröna ängar. Ibland i sköna sängar. Du stressar av. Får hämta kraft. Han vederkvicker dig.

Herren för dig till vatten där du finner ro. Vatten renar och vatten släcker törst och vatten ger liv åt din själ. Alltså: Vila innan du ilar. Slappna av i Guds kärlek. Ät, drick och var glad. Sjung in bibelord i ditt hjärta. De hjälper dig att i stället för att tänka sjuka tankar som coronan och mycket annat ger, får du tänka friska tankar som den gode Herden ger. Lyssna nu!

Ta vara på vad jag säger, vänd ditt öra till mina ord. Låt dem inte vika från din blick, bevara dem i ditt hjärtas djup, för de är liv för den som finner dem och läkedom för hela hans kropp. (Ordspråksboken 4:20-22 )

Nu är du rustad att vandra vidare med den gode Herden. Han vill leda dig på rätta vägar. OBS! Inte alltid lätta vägar. Du hamnar i dödsskuggans dal. Händelser kommer då det svartnar för ögonen och du ingenting begriper. Du lär dig att känna igen den gode Herdens röst. Du upptäcker att han har resurser att hjälpa dig. Din käpp och stav de tröstar mig.

Hittar du den trösten? Fåren förstod. Käppen var en klubba. Med den slog herden ned den stygga vargen, som smög sig på hjorden då han längtade efter lammstek till söndagsmiddag. Staven gav stöd på vandringen. Den hade en klyka överst (jfr biskopsstaven). När lammungen ramlade ned i klippgropen, fångade herden upp den med stavens klyka.

Den gode Herden har resurser som hjälper dig då ”obegripligheterna” vill fånga dig.

Herden säger till dig och mig och andra rövare: idag skall du vara med mig. Vi får häpet säga till Herden: Du är med mig. Jämför Klagovisorna 3, där arton bittra HAN byts ut mot fem trygga DIN och MIN.

Din trofasta kärlek aldrig oss lämnar. 
Din barmhärtighet den kan aldrig ta slut. 
Den är ny varje morgon, 
stor är din trofasthet, min Gud.

Stor är din trofasthet!

Nu tar vi en liten paus, lämnar Psalm 23 och släpper in Jeremia i predikodramat.

Läs dagens GT-text från Jeremia 23:3-8 i din bibel. Gör det! Du hör hur

Jeremia berättar om kyrklig samling.

Vi skruvar tillbaka vår tidsmaskin ca 2600 år och hamnar i Juda land. Där är avfall, trolöshet, intriger. Främmande härar vid gränsen. Den siste kungen i Juda heter Sidkia. Hans namn betyder ”rättfärdighet”. Men landet lider av orättfärdighet. Kungar gör vad ont är i Herrens ögon. Politiker intrigerar, falska profeter ”tar det lätt med att bota dottern mitt folks skada och säger: ”Allt är väl, allt är väl! Men allt är inte väl” (Jer 8:11). Landet är trasigt. Folk gråter, Jeremia - ”den gråtande profeten” - gråter.

Men nu får Jeremia ett fantastiskt budskap att bära fram. Herren, den gode överherden, skall samla fåren ur alla länder. De som kommit vilse i livet och blivit splittrade och hemlösa skall få komma samman. Kyrklig samling! De ska inte längre behöva bli rädda och modlösa. De ska få nya herdar som vallar dem.

Kungen, han som hette Sidkia, (rättfärdighet) men gjorde så mycken orättfärdighet, skall ersättas av en som man skall ge namnet Herren vår rättfärdighet. Herdarna skall ledas av en telning från Davids säd. Och folket skall ta emot honom och hylla honom och sjunga : Hosianna Davids Son! Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden (Matt 21:9).

Folkbibeln säger att han är en rättfärdig telning av Davids hus. Bibel 2000 säger att han är ett rättfärdigt skott ur Davids stam. Guds folk liknas i både GT och NT vid ett träd. Men trädet faller. Kvar blir bara en stubbe. Men ”möjligheternas Gud”, vår Far, låter något nytt hända. Vi sjunger om det på jul: ”Det är en ros utsprungen av Davids rot och stam” (Sv Ps 113:1).

Stanna till nu. Låt ögat fröjdas av rosens skönhet. Andas in doften av salighet. Herren vill något stort med sitt folk idag. Vi tillhör ”en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka”. Men i denna kyrka finns det många (allt för många) filialer. Och i filialerna finns många filurer …

Vad tror du Herren vill säga oss genom Jeremia denna söndag? Om du kommer nära honom - som kommer nära dig - kan du höra hur han fortfarande har hjärta för de miserabla. Något mycket spännande ligger framför oss:

Se, dagar skall komma, säger Herren …

Nu återvänder vi till Psalm 23 del 2, som handlar om

2. VÄRDEN OCH HANS GÄST – Psalm 23:5-6

Du dukar för mig ett bord i mina fienders åsyn: Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Ja, godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall få bo i Herrens hus för alltid.

Det börjar med en festmåltid. Men det är inte Herren som är gästen. Han är värden. Han dukar ett bord och bjuder in dig och flera andra. Ni är heders-gäster. Bredvid dig sitter hedersgästen, och bredvid hedersgästen sitter du, som häpnar över att få vara hedersgäst.

Glädjens Herre bjud till fest vid ditt bord idag.

Gör envar till hedersgäst efter ditt behag.

Du dras nu in i den stor kärleksrörelsen: Far ger sin Son. Sonen ger sitt liv. Du tar emot och hör orden: FÖR DIG! FÖR DIG. Utanför kyrkdörren väntar människor – de miserabla – på din kärlek … du ser och du ger ..

Men där finns också fiender, ovänner, som ser surt på vad du gör. Var inte rädd. Herren går med dig och rustar dig. Kristus – den smorde – smörjer dig med Andens olja till kungabarn. Han låter din bägare flöda över. Det kan han ty Han är var full av nåd och sanning.  Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. (Joh 1:14,16) Du får något rikt och härligt att ge vidare.

Nu går vi över till dagens epistel från 1 Petrus 5:1-4 som handlar om

HERDEN OCH HANS HERDAR

Denna text läses vid prästvigningar. Det är viktigt att präster få vara herdar. Och att vi ber för dem. Detta får inte hända: ”Slå herden och hjorden förskingras”. Texten har mycket att säga också till alla som har ledansvar. Vill du få ”igångsättnings-tankar” och har tillgång till dator inbjuds du till

www.bibelskolan.com / Bengt återvändsgränd adresslista 7 / Oaser i öknen.

Oas 36 – 1 Petrus 5:1 hjälper oss att förstå församlingens ledare, tryck här

Oas 37 – 1 Petrus 5:2a där möter vi Jesus som förnyar vårt uppdrag, tryck här

Oas 38 - 1 Petrus 5:2b-4 där möter vi Jesus som förnyar vårt kärlek, tryck här

Nu går vi över till dagens evangelium Johannes 10:22-30 som handlar om att

HERDEN HERDAR OSS

Vi hamnar i en stor ljusfest i Jerusalem – tempelinvigningens högtid. Man firar den till minne av det som hände år 164 f Kr. då Judas Mackabéus återinvigde templet. Detta tempel hade orenats och de troende hade förnedrats under den grymme Antiokus Epífanes tid. Vi får också veta att det varvinter och att Jesus gick omkring i Salomos pelarhall.

Nu smyger vi oss dit. Slår oss ned vid en pelare. Vi ser mycket folk. En del står i klungor. Man resonerar, diskuterar, debatterar . Vi ser också Jesus.

Det är om honom debattens vågor går höga. ”Vem är du egentligen, Jesus?” Jesus går fram och tillbaka, stannar, svarar, går vidare.

Ibland är det så i vårt kristna liv. Vi sitter vid vår pelare. Ibland går Jesus ifrån oss. Vi ser honom på ryggen. Det känns som vinter, kallt, vi begriper oss inte på honom. Men så vänder han om och går till oss. Vi hör hans röst. Vi ser hans ögon. Han stannar. Han bryr sig. Följ mig, säger han.

Vi bryter upp från vår pelare och går med vandringsfolket. Det finns mer att se, mer att upptäcka och glädjas över. Och vi hör hur någon sjunger  Jag vill sjunga om min vän, 

Herden han som själv är vägen. 

Fåren känner han igen, 

vet var källan är belägen. 

Herre Jesus Krist, Guds Son, 

dig jag får all kraft ifrån.

Med den sången vandrar vi vidare. ”Före går Herren med segerns banér”. Men också efter oss går några vänner. Psaltaren 23 talar om dem. De befriar från gårdagars tunga bördor.

GODHET OCH NÅD SKALL FÖLJA MIG!

Till sist: Vi kan inte skaka hand med varandra. Men vi kan med våra, i tvål och varmt vatten rentvättade, händer vinka till varandra. Så låtom oss vinka!

Bengt Pleijel 93+

som har mer att berätta om vad som hände i Salomos pelargång. En lång sångpredikan finns i boken Sångpostillan årg 3, sid 244. Har du dator tryck här