Inför
Midfastosöndagen.
Nu
har vi - snälla och osnälla barn - hamnat mitt i Fastan.
De
som är LYCKLIGA ÄGARE av en psalmbok upptäcker att söndagarna i
fastan också har ett andra namn. Midfastosöndagen heter också
Lætare.
Det betyder Var
glad!
Ordet kommer från Jesaja 66:10 Gläds
med Jerusalem, och fröjda er över henne, alla ni som har henne kär.
Jesaja berättar om hur Gud bryr sig om sitt prövade folk: Som
en mor tröstar sin son skall jag trösta er (Jes
66:13).
De
som är LYCKLIGA LYDARE kommer om en stund att följa min uppmaning
att läsa dagens predikan i boken Sångpostillan årg 3, sid 162,
eller på bibelskolan.com. De kommer då att
upptäcka att söndagen har ännu ett namn. Den heter också
ROSENSÖNDAGEN.
Det växer 14 rosor i Johannes sjätte kapitel, nio av dem i dagens
text från Johannes 6:48-59. Den
späda rosen fina som doftar salighet, i mörkret skall en skina,
besegra dunkelhet... (Sv
ps 113:3)
En
doft av salighet slår emot oss också i dagens tema LIVETS BRÖD.
Johannes kapitel 6 börjar med brödundret i öknen. Jesus mättar
5000 familjer med fem kornbröd och två fiskar. En liten pojk hade
dem med sig och Andreas talade om det för Jesus. Vilket HÄRLIGT
STORMÖTE i öknen! Fem tusen män + hustrur och barn. Hur många
blir det? Du kan inte räkna dem alla!
Pojkens
fem bröd och två fiskar kan tala till oss om vad som kan hända med
våra små resurser, när vi överlämnar dem till Jesus. Vi säger
ibland att våra goda insatser är som droppar i havet. De försvinner
i vattenmassorna. Men när vi kommer till Jesus tänder han trons och
kärlekens ljus. Det lilla ljus jag har och som jag fått av Jesus,
försvinner inte i mörkret. Det är i stället mörkret som måste
ge vika. Ljuset
lyder i mörkret och mörkret har inte övervunnit det
(Joh 1:5).
Men
mörkret drabbar oss! Svårigheter, bekymmer, plötsliga olyckor,
stormar... De kommer till oss precis som till Jesu första
lärjungar (läs Joh 6:16-21). De undrade och vi undrar: Var är
Jesus i allt detta? Han försvinner efter det härliga mötet i
öknen. Och lärjungarna råkar ut för storm och oväder. Han
försvinner ofta för oss och tycks lämna oss kvar i vår öken.
Varför? Vill han få oss att tänka efter vilken Jesus han får vara
för oss? Då ville man göra honom till kung. Och vi vill kanske ha
en lycko-Jesus, en storfixare, en vilokudde...
Men
Jesus ställer inte upp på sådana drömmar. Han ser inte fram emot
att få Herodes krona på sitt huvud. Han vet att vi får det bättre
om han får törnekronan. Han vet att ”skönaste rosor på
törnbusken glöder” (Sv Ps 269:4). Och glöden från de rosorna
tänder kärlekens eld i våra hjärtan. Detta händer i NATT-varden.
Vi går till nattvarden därför att Jesus är där och vi klarar
inte detta krångliga liv utan honom. Han kommer till oss i vår natt
och våra vardagsstormar och hjälper oss se ljuset i natten och
höra hans trygga stämma: Det
är jag, var inte förskräckta, var inte rädda.
(Joh 6:16-21).
Efter
stormen kommer Andens vind med en stilla susning. Jesus tar oss in i
sitt kärleksrum, där han talar personligt till oss. Han räcker oss
den ena rosen efter den andra. Ja, det blir nio rosor i dagens
text. Rosorna
heter liv,
leva, levande.
Men
rosorna växer på törnbusken och på törnbusken finns det taggar.
Man kan sticka sig på taggarna så att det blöder och gör ont.
Dessa ord om liv, om hur vi blir levande, finns mitt inne bland ord
som är vassa och skarpa. Vi har svårt att förstå vad Jesus menar,
när han säger att vi skall äta honom. Tar vi på dessa ord med
klumpiga händer, så sticker vi oss och märker inte rosorna och
känner inte doften av salighet som slår emot oss i denna text. Vi
har svårt att förstå...
Men
kanske vi ändå anar hemligheten här. Det som Jesus ger – sig
själv - måste komma in i oss. Jesus - LIVETS BRÖD – måste komma
in i oss som brödet kommer in i vår kropp och bli liv, kraft och
hälsa i oss.
ROSEN
- det är Jesus. Han kom till oss ”den
signade dag, den signade tid vår Frälsares födelsetimma. Då var
det som ljus i natten bröt in, Guds mäktiga ord ifrån himlen. Och
herdarna hörde Guds änglar som sjöng att äntligen dagen var
kommen”
(Sv Ps 175:2).
Jesus
kom i julnatten. Han kommer till oss i vår natt i en måltid av bröd
och vin. Vi tar då emot Kristi kropp och blod. Det är inte främst
åsikter och läror och djupa tankar vi tar emot. Han vill inte
plåga våra hjärnor. Han vill trösta våra hjärtan. Därför gör
vi som Bibelns människor: Vi lyssnar med hjärtat. Guds ord lägger
vi ned i hjärtat (5 Mos 6:6).
Guds
närvaro är obegriplig för oss. När kung David får veta att Gud
omsluter honom på alla sidor utropar han enligt Bibel 2000 i Psaltaren 139:6: Den
kunskapen är för djup för mig,
den
övergår mitt förstånd.
Enligt Folkbibeln säger han: Den
är mig alltför underbar, den är så hög
att
jag ej kan förstå den
. Han kan inte begripa. Men han blir gripen! Vi tar emot Jesus
själv. Vi tar emot Livet.
Det
händer något med oss inuti: Hans kropp och blod smälter
om våra hjärtan i altarets glöd
att
glada vi känna som eld i vårt blod, de levandes mod (sv
Ps 258:7).
Nu
upptäcker vi denna måltid som evkaristi
– tacksägelsen. Himmelsk fest! Salighetsdofter! Lovsång
tillsammans med änglarna och med Herrens trogna i alla tider! Det är
i denna måltid Jesus vill bli ihågkommen. Gör
detta till min åminnelse!
Vi får minnas honom som den som
steg ned i vår skuld och vårt lidande djup och älskade världen
tillbaka till Gud
(Sv Ps 62:2).
Jesus,
du är med oss, genom liv och död,
Nu
mitt hjärta brinner av din kärleks glöd
Höj
din röst i lovsång, ropa ut i fröjd:
Jesus
är min Herre, han gör allting nytt
Sv
ps 359:4-5
Några
viktiga adresser:
Vill
du gå på skattjakt är adressen bibelskolan.com
Bloggadress
som bjuder på himmelskt söndagsgodis är: bengtpleijel.blogspot.se
Midfastosöndagens
predikan finns på sid 162 i boken Sångpostillan årgång 3. Men
också på bibelskolan.com
Tryck här
så
hamnar du där.
Ett
gott råd: när du läser upptäck långsamhetens glädje. Stressa
inte. Stanna upp, tänk till, andas in doften av salighet.
Bengt
Pleijel 87+