Femte söndagen efter Trefaldighet – Apostladagen

THUMA MINA SOMANDLA

är sången som vill smitta oss alla denna söndag (se Sv Ps 584). Men vi har kanske svårt med ”sydafrikanskan” och säger hellre på ren svenska som Jesaja i dagens GT-text: HERRE, SÄND MIG! Det är apostlarnas dag denna söndag. Tillsammans med dem går vi ut för att ”göra folk till lärjungar” och göra folk av dem som vill vara lärjungar. Gud, ditt folk är vandringsfolket! Före går HERREN med segerns baner!

1. Dagens GT-text är från Jesaja 6:1-8. Läs och BE-grunda den texten i din egen bibel. Där hör du en fråga:

Vem skall jag sända?

Kanske hör du att den frågan är riktad till dig. Du undrar ”duger jag till det? Hur blir man duglig?” Du hittar svaret hos Jesaja.

Vi träffar Jesaja i början av hans bok. Han har tydligen varit ute på en ”predikoresa”. Han har sagt många kloka saker. Han berättar för folk om Guds nåd. Blodröda synder kan bli snövita (1:18). Han uppmanar folket att gå med i fredsrörelsen och smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårds-knivar (2:4). Han går till rätta med folkets synder. Han är inte nådig mot ”Sions döttrar”. De spelar med ögonen, de trippar och pinglar och är fångade av fåfänga. Sista klädmodet hittar du i deras garderob (läs Jes 3:16-23). Jesaja går också till rätta med männen. Han kallar dem hjältar. ”De är hjältar i att dricka vin”. De skryter och skrävlar i fyllan. De kallar det onda gott och det goda ont, de gör mörker till ljus … de är visa i sina egna ögon och håller sig själva för kloka (läs 5:20-33).

Man undrar om Jesaja varit i Sverige och lärt sig. Jesaja kunde precis som vi se hur dumma och dåliga alla andra är. Media hjälper oss ju mycket med det. Våra vackra, duktiga politiker går före med ont exempel. Ett stort folknöje är ”DREV”. Vi är ju dessutom så kloka så att vi plockat bort både Gud och Jesus och Anden.

Ty om det är sant det som sägs om dem vore det alldeles förskräckligt. Vi skulle få se det Jesaja såg när han en gång gick till kyrkan i Jerusalem. Klarar nerverna av det? Läs fortsättningen om du vågar.

Jesaja slinker in i kyrkan. Han har inte några större förväntningar. Samme gamle präst som mumlar en massa böner, samma gamla kantor som trampar i klaveret. Och en massa suckianer som sover sött i halvdunklet.

  Men plötsligt händer det något: Ett bländande ljussken! En himmelsk seraf-sång! Ett brus av heligt jubel! En utstrålning från den himmelska tronen! Jag såg Herren, berättar Jesaja efteråt. Han sitter på en hög och upphöjd tron. Jesaja ser honom bara ett ögonblick. Men det var hans livs viktigaste ögonblick.

    Mina ögon har sett Konungen. Herren Sebaot. Att se in i någons ögon som ser på en med kärlek, ömhet och smärta kan vara svårt. Jesaja får se in i Guds smärta, men det klarar han inte. Han känner sig genomskådad, genomavslöjad av Kärleken. Nu är det inte längre de andra som är ruttna, falska och smutsiga. Jesaja ropar ut: Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar.
   Att med egna ögon få se honom som är HELIG, HELIG, HELIG måste vara förskräckligt. Ingen kan se Gud och leva (2 Mos 33:20). Förskräckligt eftersom Gud är så hel, så full av skönhet, så fylld av kärlek och godhet och äkthet. Men jag är så halv, trasig, oäkta.

Precis som Jesaja fick en beröring av altarets eld, så behöver vi de ständigt återkommande mötena med honom, som "rör vid oss med händerna som korset bar". 

Lägg märke till att det ärFAR  som möter oss  trasiga och smutsiga med sin helande och renande kärlek. Han gör det för att han vill något med våra liv. Han vill göra oss till budbärare. Därute finns människor som gråter, som är i nöd. Den fråga Jesaja fick får också vi: Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare? Jesaja svarar: Här är jag, sänd mig!

Vad svarar du och jag? Kanske

Thuma mina somandla …

2. Dagens epistel är från Första Petrus 2:4-10. Har du dator går du till bibelskolan.com (den som ingen dator har han får gå till grannen rar). Där möter dig en bibelguide som vandrar med dig genom denna text. Den finns i Bengts återvändsgränd/adresslista 7. Du hamnar i många OASER I ÖKNEN, där du får vila ut, hämta kraft och upptäcka att det inte är klokt vad klok du blir! Dagens text fortsätter med budskapet ”Gå ut”

KYRKANS FOLK

hittar sin plats och sin uppgift

       1. Vi fogas samma till Kyrkans folk 2:4-5a 

       Kom till honom, den levande stenen, förkastad av   

       människor men utvald och dyrbar inför Gud. Och låt er 

       själva som levande stenar byggas upp till ett andligt  hus. Tryck här

       2. Kyrkans folk får en tillsammansuppgift 2:5b
       … ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga  
       offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus  
       Kristus. Tryck här

       3. Kyrkans folk hittar grundtryggheten 2:6-8

Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam. För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna förkastade blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem. Tryck här

4. Kyrkans folk får veta vad de är.

Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet. Tryck här

Och kyrkans folk gnolar och trallar och sjunger och jublar Sv Ps 584:

Thuma mina somandla …

3. Dagens evangelium är från Matteus 16:1-20. Läs och BE-grunda den i din Bibel. Budskapet är:

När du förstår vem JAG ÄR är

kan JAG ÄR tala om vem DU ÄR.

Första gången Jesus och lärjungarna träffats, hade han sagt de nästan elektriska orden till dem: Följ mig! Då hade de brutit upp och lämnat allt. Han börjar inte med att fråga dem och oss om vi tror på allt vad Bibeln säger eller om vi är skötsamma och snälla. Han bara säger Följ mig! 

   Nu, tre år senare, kommer de till Cesarea Filippi. Där ställer Jesus en fråga till dem. Vem säger folket att jag är? Då hade de räknat upp alla kändisar, de kom på. Också på den tiden var man intresserade av kändisar. Jesus är en profet. Jesus en stor man. Jesus är en ny Elia. 
   Men när Jesus sedan frågar: Vem säger ni att jag är? då blir det först alldeles tyst. Ingen säger något. De ser på varandra. Då tar en av dem, en som hette Simon Jonasson, ett steg fram, ser på Jesus och säger DU ÄR Messias, den levande Gudens son...

Vilken bekännelse! Du är Messias, den som vi läst om i skrifterna och längtat efter och hoppats på och bett om. Du är den mannen! Du är Messias, den smorde, Kristus. Du kommer från den levande Guden. Du är Himmelen som landat på jorden. Du är JAG ÄR – JHVH – VÄGEN, SANINGEN OCH LIVET.

   När Simon Jonasson sagt sitt DU ÄR till Jesus, säger Jesus sitt DU ÄR till Simon. Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka. 

  Denne svage, impulsive, vacklige Simon blir en klippa. Jesus ser vad han kan göra med honom. Med OSS! Han, den enkle fiskaren, som förmodligen slutat som gammal pensionerad fiskargubbe vid Gennesarets sjö om Jesus inte kommit i hans väg, denne Simon utnämns till en klippa i kyrkan, han blir en apostel. Han slutar sina dagar som den förste påven i Rom. Vilken klassresa!

Tänk på detta. Vi är ofta så osäkra på vem vi är. Vi har så många mörka och dumma tankar om oss själva. När jag hittar bekännelsen till Jesus då kan Jesus tala om för mig vem jag är. Han kan göra något vettigt av våra liv. Han hjälper var och en av oss med vårt dåliga självförtroende. Det sunda självförtroendet hittar jag, när jag hör ihop med Jesus. Han säger sitt Du är till oss. Du är mitt barn, du är min älskade son, dotter. Och du kan svara: "Ett litet kungabarn jag är och glad jag är för det …."

Det är många som inte vill vara med i kyrkan. Men Jesus vill vara med i kyrkan. I allra högsta grad vill han vara med. Ordet Kyrka, på grekiska kyriakä, betyder “det som hör Herren till”. Blicken riktas med detta ord på HERREN KRISTUS. Han är kyrkans centralgestalt, kyrkans riktmärke och kraftkälla. Jesus finns i sin kyrka och låter himmelrikets livsström rulla emot oss. Vi får andas in kraft, himmel, glädje, lovsång, salighet. Jesus, som dog för alla, vill förmedla helande och upprättelse till syndare över hela jorden. Den vill nå till alla, eftersom Gud vill att alla skall blir frälsta. Den heliga kyrkan är 

  EN ENDA, HELIG ALLMÄNNELIG (= katolsk) och APOSTOLISK KYRKA.
   I Kyrkan finns livets krafter. Dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Dödens krafter är som en borg, som stänger in oss och låser in oss bakom sina portar. Ibland känner vi av dessa krafter. Det är som om de vill kväva oss. Men i kyrkan finns himmelrikets nycklar. Där finns lösningar på våra låsningar. Vi hör befrielsens ord i AVLÖSNINGEN- du är löst, du är fri. Ja, frälst genom honom, lycklig och fri …

Och kyrkans folk ropar där de går ut bland skogar, berg och dalar och städer och byar: Kom och se vad Herren gjort. Nej, inte bara ropar. De gnolar, trallar, sjunger och jublar med ord från Sv Ps 584:

Thuma mina somandla

I den kören brummar med häpen glädje

Bengt Pleijel 92+