måndag 29 juli 2019


inför Kristi förklarings dag

VI SÅG HANS HÄRLIGHET…
Johannes häpnar, berättar, ropar, sjunger så i Johannes 1:14. Vi såg HANS HÄRLIGHET den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning …
Det är Kristi förklarings dag, sjunde efter Trefaldighet, Jesu Herr-lighets dag. Jesus är HERREN - JHVH – JAG ÄR DEN JAG ÄR - ”Namnet över alla namn”. (Fil 2:9,11). För ett kort ögonblick öppnas den himmelska verkligheten för oss. Vi ser en utstrålning av Jesu gudomliga makt. Utstrålning, tyska erklärung, har givit oss det svenska ordet ”förklaring”.
Nu berättar Johannes detta för oss! Han drar in oss i ordet ”vi”. Varför? Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus.  Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig (1 Joh 1:4-4). (Vissa handskrifter har ”er glädje").
Det händer något djupt med oss tillsammans när Guds Ande idag öppnar våra ögon och hjärtan. Vi får relation med Honom som är full av nåd och sanning. Vi träffas i ”vi”. Vi som ofta kan känna oss tomma, dumma, fula, "feliga" och ensamma kan häpet säga: Av hans full-het har vi alla fått, nåd och åter nåd (Joh 1:16). Ja, varför försöka bli perfekt när det är mycket lättare att bli full-komlig?
För att hitta detta får vi ägna oss en del åt bergsklättring. Jobbigt, kanske. (Är det någon som vill hjälpa mig med rullatorn?) Jobbigt. Men härligt. Vilken utsikt! Vi börjar med

  1. Mötesplats Sinai berg.
Läs och BE-grunda i din Bibel GT-texten från 2 Moseboken 34:27-35.
   Här är andra gången Gud ger de tio budorden. Vad har hänt tidigare? Gud har fört Israel under dramatiska händelser ut ur fångenskap och förnedring i Egypten. När folket väl kommit ut ur Egypten väntar ännu större problem för folket. ”Faraos härar hann upp oss vid stranden just som vi kommit till Pi-Hahirot” (Sv Ps 618). Men där alla vägar tycks stängda hittar Far åt oss både DÖRREN och VÄGEN och LIVET …
Vi stannar till vid mötesplats Sinai (2 Mos kap 19-20). Där får vi för första gången de tio orden. De kallas i Bibeln aldrig 10 Guds bud. De börjar inte med ”du skall” eller ”du skall inte”. De börjar med ett ord med en ”utstrålning” av nåd och sanning (2 Mos 20:2).
   Först nåden – Fars obeskrivliga kärlek till oss. Sedan sanningen. När vi förstår hur älskade vi är vågar vi ta itu med våra dåligheter. Vi vill höra ihop med honom som säger:
Jag är Herren din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land och ur träldomshuset.
Eftersom det är sommar och semester och du har gott om tid, tar vi nu en paus på 73 sekunder medan du berättar för dig själv hur de tio orden lyder …
Tag sedan några många minuter till och berätta för dig själv vilka som blir glada om vi lyder de tio orden ... Du gör då denna upptäckt: Kärlekens Gud ger oss kärlekens bud som ett skyddsräcke åt det ömtåliga människolivet. Vi får det bra tillsammans. Allt blir roligare då vi är med i kärlekens ”kära lek”.
Och är du nyfiken på mer gå då till bibelskolan.com /Nyfikenhets-vandring 61-75. De bjuder på ”igångsättningstankar” om de tio budorden. Tryck här.

Nu lämnar vi 2 Mos kap 19 och 20, och går till dagens text i 2 Mos 34:27-35. Gud ger de tio orden för andra gången. Varför? Vi förstår det då vi läser kapitel 32 - enligt rabbinerna det mörkaste kapitlet i hela Bibeln. Det stora syndafallet! Dansen kring guldkalven! Mose har varit uppe på berget, träffat Gud, fått de tio orden på stentavlor. På vägen ner får han verklig chock. Han hör … han ser … folket dansar, tjoar, skrattar. De har skapat sig en egen gud av guld.
Mose blir så upprörd att han slår sönder tavlorna. Kärlekens Gud reagerar. Han vill utplåna folket. Men Mose ber:O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i”. Vilken bön! Vi anar något av Jesu kärleks smärta här …
Men Gud utplånar inte folket. Han utplånar inte Mose. Förbundet upprättas. Nya stentavlor ger samma ord som tidigare.
Nu hör vi hur Mose ber: Låt mig få se din härlighet …
Gud svarar: se här är en plats nära intill mig. ställ dig där på klippan … du skall få se mig på ryggen (2 Mos 33:21-23).
Vad kan det betyda för oss? Nära mig … på klippan … se Gud på ryggen?
Om vi följer Gud, går Gud före. Kärlekens Gud leder oss genom kärlekens bud in i kärlekens gärningar, ty Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem (Ef 2:10). Tillsammans med Herren får vi se att ”förfärligheten” på jorden börjar förvandlas för några till ”härlig är jorden”.
Mose får inte se Guds ansikte. Men folket får se Moses ansikte. Moses ansiktes hy strålar efter att han talat med Herren. Folket klarar inte att se det ansiktet. Mose hänger en slöja för ansiktet, en duk, en mask … Paulus tar fram den duken i dagens epistel. Han har något viktigt att säga oss där. Men först besöker vi

  1. Mötesplats Hermon  
Läs och BE-grunda i din Bibel dagens evangelium från Markus 9:1-13.
 Jesus och lärjungarna kommer just från staden Cesarea Filippi. Där har Petrus kommit med sin djärva bekännelse:Du är Messias, den levande Gudens Son!(Matt. 16:13-16). Därifrån vandrar de upp på Hermons berg, Syriens högsta berg. Cesarea Filippi ligger vid dess fotJesus tar med sig tre lärjungar upp på berget – Petrus, Jakob och Johannes.
Plötsligt händer det något där uppe: Jesus förvandlas inför dem. Han står där i skinande vita kläder. Två personer kommer till, två ”andliga giganter”, Mose och Elia. De samtalar med Jesus om hans exodus (uttåg) från denna värld.
När den impulsive Petrus ser, hur Mose och Elia står där och samtalar med Jesus, så brinner det till i hans hjärta. Och klickar till i hans hjärna. Han börjar ana något. Den högtid, då man särskilt talar med varandra om Mose och Elia, är ju Lövhyddohögtiden. Man inte bara talar om dem, man umgås med dem. Deras närvaro är så levande i måltider och samtal. Lövhyddohögtiden är ju den största och gladaste högtiden under hela året. Man dansar, sjunger, öser vatten med fröjd ur frälsningens källor och glädjen från Jerusalem hörs vida omkring, (se Nehemja 8:13-18).
Om nu Mose och Elia och Messias var på samma plats, ja då måste ju Lövhyddofesten vara inne, och då måste man ju bygga lövhyddor. Därför utropar Petrus: Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia
Lägg märke till att Petrus inte säger: Här är oss gott att vara! Vad ljuvligt här är! Här vill jag stanna kvar. Kan jag inte få slå upp mitt tält här.
 Det är ju så vi tänker. Vi stannar i ljuvliga känslor och upplevelser. Här är oss gott att vara. Nej, Petrus tänker inte bygga hydda åt sig själv. Det hinner han inte med. Något händer på berget. Något som inte ger ljuvliga känslor. Petrus blir alldeles skräckslagen.
Ett lysande moln kommer över dem. Molnet är tecknet på Guds närvaro. Men Mose och Elia försvinner. Ur molnet kommer en röst. Han är min älskade Son. Lyssna till honom!" 
Där på berget händer något med oss. Jesus rör vid oss. När vi då reser oss upp och lyfter blicken, då ser vi ingen utom Jesus.  Vi ser inte Mose, inte Elia. Vi ser inte heller några av idolerna eller de starka personligheterna, som vi förankrat våra liv vid.  Vi ser ingen utom Jesus. Vi lyssnar. Vi sjunger: ”Höj din röst i lovsång, ropa ut i fröjd, Jesus är min Herre, han gör alltig nytt” (Sv Ps 359:5).
Vi går sedan med honom ned från vårt förklaringsberg. Men från våra förklaringsberg får vi ta med oss fröpåsar, ordfrön, som vi får så ut i vår vardagsvärlds mylla.  Där kan de slå rot och växa. På berget växer ingenting.
På vägen ned från berget får de tre lärjungarna ett förtroligt samtal med Jesus om framtiden. Markus berättar hur lärjungarna inte kunde hjälpa en sjuk pojke. Men Jesus botar. Då säger nog lärjungarna till varandra. ”Det är bra, Jesus, att du är med!”
Och nu kanske du som läser det undrar: ”Får jag vara med?” och det svar du får: ”Ja, det får du gärna”. Du beger dig till

  1. Mötesplats den helige Ande.
Läs och BE-grunda i din Bibel dagens epistel 2 Korinthierbrevet 3:9-18.
Lägg särskilt märke till slutverserna, som talar om en slöja över våra hjärtan. Slöjan finns kvar, säger Paulus. Men den hänger inte över Bibeln. Det är inte bibeln som är dunkel (även om vi tycker så ibland). Slöjan hänger över våra hjärtan. Det är vi som är dunkla. Vi irrar omkring utan att begripa oss på oss själva. Vi snurrar runt omkring oss själva, ser inte varandra, har inte hjärta för varandra.
Bibeln 2000 säger att vi har en mask för ansiktet. Man vågar inte vara sig själv. Man gömmer sig bakom masken. Det kan vara bilden av idolen: Donald-mask, Ebba-mask, Jimmy-mask eller ...
Folkbibeln talar om slöja. En vacker, dyrbar slöja döljer smuts och fulhet. Vi lurar både oss själva och andra med denna låtsaslek.
 Men nu kan det hända något. Gud har kanske allt för länge bara fått se vår ryggtavla. Någon (efteråt förstår vi att det var den helige Ande) tar tag i oss och vänder på oss. En liten rörelse med kroppen förvandlar allt. Låtsas-leken förvandlas till kär-lek. Paulus säger att för den som vänder sig till Herren tas slöjan bort.  Någon lyfter av slöjan. Vi AVSLÖJAS!
Vad händer då? Blir vi utskällda, för att vi är så usla?
Paulus skriver: Men när någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet
Hjälparen, den helige Ande, står beredd att ta hand om oss. Vi renas, förvandlas, vi hittar sången: ”frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli”. Befrielseverket fortsätter sedan hela livet ty, skriver Paulus, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden. Vi lever Livet med korsets plustecken. Det finns mer att få. Härligheter x härligheter!
Och Fadern ser på oss med sådan kärlek och säger: Min son, min dotter var död men har fått liv igen, han/hon var förlorad men är återfunnen. Och festen började …
På festen pratar man i mun på varandra och berättar om vad som hänt. Med OSS!

Vi såg HANS HÄRLIGHET
den härlighet som den Enfödde har från Fadern.
Och han var full av nåd och sanning …

I detta VI finns du och där finns jag, som föreslår att vi kan träffas för långsam vandring tillsammans i dagens Sångpostilla, i boken sid 310, och om du sitter vid datorn på www.bibelskolan.com tryck här. Där kan du höra mig predika, Anne-Mette läsa texten och Bodil sjunga dagens sång, om du trycker på här, när du kommer där. Himmelskt Söndagsgodis serveras på adress bengtpleijel.blogspot.com

Bengt Pleijel 92+




Skriva ut